Läs Dick Erixons lysande analyser

Dick Erixon har de senaste veckorna skrivit en mängd lysande analyser över det politiska läget i Sverige och i övriga västvärlden. Jag kan inte återge dem alla, men rekommenderar varmt att besöka hans blogg; erixon.com

Det ska inte vara möjligt att få permanent uppehållstillstånd

Den omistliga bloggen Snaphanen.dk har alltid intressanta artiklar och länkar. Ofta på svenska men huvudsakligen på danska. Inlägget "Det skal ikke være muligt at få permanent ophold" är en så klar analys av ”flyktingkrisen”, så jag tillåter mig att göra en fri översättning till svenska, så att det lättare når även den svenska publiken:

”Lägg märke till, att vi ser inga politiker vars kommentarer tyder på att de är medvetna om att Europa inte har en flyktingkris, utan att vi befinner oss i början av en ”flykting”-flodvåg, som bara kommer att växa under hela nästa generation. ”

….

Politikerna i de stora länderna i EU visar heller ingen insikt om situationens allvar och dimensioner.

”När Merkel kan acceptera 800.000 på ett år, är det inte lätt att veta var hennes gräns går. För fria skribenter, är det nu uppenbart att det är som om politikerna har börjat tömma Atlanten med en tesked. Rune Selsing: Der er ingen europæisk løsning på flygtningeproblemet..

Massinvandring är en följd av befolkningstillväxten, fattigdomen, den islamiska reformation, moderna kommunikationer och möjligheten till ett bättre liv i väst. ...

Ett gigantisk och oöverskådligt antal människor som fullt förståeligt vill ha ett bättre liv. Det är inte något man kan fördela sig runt, utan att de facto acceptera en fullständig demografiskt förändring av Europa.

Men lika lite som en europeisk lösning är hållbar, lika orealistiskt är det att stoppa flyktingströmmar med varnande annonser, sämre förmåner, snabbare handläggning eller lägre standard i asylläger.

Naturligtvis, har det kanske en viss effekt, men att tro att det i väsentlig grad skulle reducera flyktingströmmar är naivt, så länge som den grundläggande orsaken till invandring består: Skillnaden i civilisationsnivån.

Ska vi stoppa massinvandringen, finns det bara en lösning. Det bör i praktiken inte vara möjligt för asylsökande att få permanent uppehållstillstånd. Rätten till asyl är den öppna port, som vi pga. omständigheterna är tvingade att stänga.   ... Inget samhälle kan klara av obegränsad invandring. Vi kan inte stillatigande se på när strömmen fortsätter att växa.

För att bromsa invandringen, måste vi begränsa asylsökandes rätt att få uppehållstillstånd. Det bör inte längre vara en rätt att stanna i landet när man söker asyl ... Och då ska vi skärpa kraven för asyl till en nivå som liknar den i Japan. Där var 2014 totalt 11 som fick rätt till asyl av 5000 sökande.

Strider en sådan politik mot flyktingkonventionen? Tja. ... Japan har också undertecknat den, och de kan mycket väl bara ge 0,2% av asylsökande asyl, utan något internationellt ramaskri. Så varför skulle inte vi kunna?

Anledningen är enkel: Politikerna vill inte ha det så. Men lyckligtvis går det att byta ut politiker: det krävs bara en knapp majoritet i riksdagen att ändra reglerna. Det avgörande är om regeringen vill bromsa tillströmningen eller inte."

I Sverige finns det nu tyvärr bara ett parti som försöker förhindra vårt nationella självmord: Sverigedemokraterna.

Europe Invaded, 2015

Handen som gungar vaggan

Jag vill varmt rekommendera Jonas Nilssons bok "Handen som gungar vaggan – En debattbok om jämställdhet".

Förlaget skriver på sin hemsida:
"Årets mest provokativa bok skulle en del säga, och om någon på Aftonbladets eller DN:s kultursidor skulle våga öppna den skulle säkert universum riskera att implodera. Boken tar ett modigt grepp på frågan om jämställdhet, och är ett måste att läsa för alla som vill få en bredare bild av feminismen och jämställdheten än vad som presenteras i vänstermedia."

Jag är beredd att hålla med! Den är välskriven och fylld med fakta. Fakta är ju något som det inkrökta PK-etablissemanget avskyr, om det inte passar deras socialist-feministiska ideologi. Men precis som Jonas skriver i sin bok: "Man kan blunda för verkligheten, men den kommer aldrig att blunda för dig."

 Liksom kyrkan fördömde Galileo Galileis vetenskapligt grundade teser, eftersom de stred mot de korrekta dogmerna, så fördömer PK-etablissemanget idag författare som vågar ifrågasätta PK-dogmerna.

När Galilei gav ut boken Dialog om de två världssystemen, 1632, skapade den kaos och han ställdes inför inkvisitionens domstol, där han blev tvungen att avsvärja sig allt rörande den så kallade ”felaktiga läran”.

PK-etablissemanget har inte alltid en formell domstol att ta till, men fördömande, svartmålning och smutskastning av de oliktänkande kan vara väl så effektivt, om det inte räcker med att tiga ihjäl de som vägrar att rätta in sig i ledet.
Det är hoppingivande att det finns författare som Jonas Nilsson som har mod att ifrågasätta maktens heliga dogmer och som också underbygger sina teser med vetenskapligt grundade observationer och experiment.

Jag citerar avslutningsvis bokens baksidestext:
“Den feministiska rörelsen lärde kvinnor att se sig själva som offer för förtryckande patriarkat… En självpåtagen offerroll är inte ett recept för lycka”, menar den konservativa aktivisten och författaren Phyllis Schalfy och denna tes är genomgående även i denna debattbok.
Författaren beskriver här hur kvinnor biologiskt, socialt och evolutionärt fungerar – något som den agendastyrda “debatten” om jämställdhet ignorerar.

Förutom att boken både ger män och kvinnor värdefull inblick i det kvinnliga psyket är den också en uppmaning till kvinnor att ta eget ansvar för sin personliga lycka i såväl arbetsliv som i relationer. Tyvärr är debatten i Sverige ensidig, vilket gör att kvinnor uppfostras med en falsk offerroll och män med ett falskt skuldkomplex. Detta vill denna bok råda bot på.
 
Från författarens förord:
“Om kvinnor och män ska vara jämlika kan inte den ena gruppen favoriseras genom positiv särbehandling eller undgå att ta konsekvenserna för sitt handlande eller det moraliska ansvaret för sitt beteende.”

Fick han rätt färg på plåstren???

Julia Caesar skriver en lysande krönika på Snaphanen under rubriken: Sveriges mörka krafter.

"Media lämnar så många frågor obesvarade. Jag kan inte låta bli att grubbla på en av de frågor som försvann spårlöst ut i världsrymden i samband med morden på 55-åriga Carola Herlin och hennes 28-årige son Emil Herlin på Ikea i Västerås en vanlig måndag i augusti.

Fick mördaren, den illegale eritreanske invandraren Abraham Ukbagabir, 36, rätt färg på plåstren när han kom till Västmanlands sjukhus efter att ha knivskurit de båda svenskarna till döds och sedan skadat sig själv? Frågan lämnar mig ingen ro."

Missa inte denna mycket läsvärda krönika! Läs fortsättningen här på Snaphanen.