I dagens Sydsvenska sĂ€tter Mats SkogkĂ€r, en av tidningens fĂ„ icke-socialister, Ă„ter fingret pĂ„ en absolut ödesfrĂ„ga för samhĂ€llet, nĂ€mligen statens vilja och förmĂ„ga att skydda liv och egendom. Denna uppgift har i alla samhĂ€llen och i alla tider betraktas som statens mest grundlĂ€ggande. SĂ„ icke lĂ€ngre i det socialdemokratiska Sverige, som idag förvaltas av dess âborgerligaâ variant av kollektivismen.
Enligt den styrande socialistiska eliten, tycks statens frÀmsta uppgifter vara att uppfostra och tvinga medborgaren att tÀnka enligt deras kollektivistiska ideologi. Sanningen och verkligheten tycks vara de största hoten.
Att mÀn och kvinnor Àr olika Àr skapta och har olika intressen, utgör en verklighet som till varje pris mÄste bekÀmpas. Att tvinga pÄ medborgarna extremfeminismen ideologi betraktas av den styrande eliten som en av statens primÀruppgifter. HÀr skyr man inga kostnader eller medel.
Att propagera för massinvandringens vÀlsignelser och att förneka, förvrÀnga och förtiga dess avigsidor, framhÄlls ocksÄ som en av statens huvuduppgifter. HÀr skyr den styrande eliten heller inga kostnader eller medel.
Exemplen kan utvecklas och utökas, men tillbaks till kÀrnfrÄgan, statens verkliga primÀruppgift, att skydda liv och egendom, som legitimerar statens vÄldsmonopol. Under de senaste decennierna har alla kunnat konstatera ett ökat öppet vÄld i samhÀllet. Detta vÄld har ett klart samband med vissa invandrargrupper. Detta Àr en uppenbar sanning för alla, men ocksÄ en förbjuden sanning, som staten med alla medel försöker bekÀmpa och kriminalisera.
Mats SkogkÀr tar upp de omfattande pyromandÄden som drabbat frÀmst drabbat skolor och daghem. En verklighet som fransmÀnnen sedan lÀnge drabbats av. Varför har ingen gripits för pyromandÄden? Vem har gjort det? Dessa frÄgor Àr mindre viktiga för staten. All kraft lÀggs pÄ att förneka, förtiga och ljuga.
Han tar ocksÄ upp fallet med mannen i Rödeby som uppfyllde sin sjÀlvklara grundlÀggande plikt att försvara sin familj, sedan alla samhÀllets institutioner berövat honom rÀtten till sÀkerhet för liv och egendom. Om detta har skrivits mycket, sÄ jag ska inte utveckla saken mer hÀr utan hÀnvisar till
Dick Erixons mycket lÀsvÀrda blogg.
Bara i dagens tidning kan vi lÀsa om tvÄ liknande mer vardagliga fall, dÀr de som försvarar sig mot angrepp blir utsatta för polisiÀra ingripande och rÀttsliga efterspel, medan förövarna som regel gÄr fria och inte sÀllan tilldöms skadestÄnd. I ena fallet rör det sig om en man en man i Arlöv som försvarade sitt hem mot ett ungdomsgÀng (vars identitet vi icke bör fundera över) som krossade hans fönster. Det hela resulterade i att polisen gjorde husrannsakan hos mannen som ocksÄ Àr anmÀld för olaga hot. Det Àr inte omöjligt att ligisterna belönas med skadestÄnd! (Ej i nÀtupplagan)
Det andra lilla typiska vardagsfallet i dagens tidning, rör en 48-Ärig man som nu Ätalas för misshandel, efter att han och hans sÀllskap hade utsatts för stenkastning nÀr de Ät middag pÄ en restaurang pÄ Bangatan i Malmö. Mannen hade civilkurage nog att försöka ta fatt i ligisterna, vilket betraktas som brottsligt av den styrande eliten. (Ej i nÀtupplagan)
Dessa fall Àr typiska för mentaliteten idag. Förövarna betraktas som oskyldiga offer utan eget ansvar, medan all form av civilkurage bekÀmpas! Denna förödande mentalitet som numera propageras inte bara pÄ rena socialistinstitutioner som socialhögskolan, utan ocksÄ pÄ andra högskolor, som polis- och lÀrarhögskolor, beskrivs kÀrnfullt av
F A Hayek i hans synnerligen aktuella och angelÀgna bok
VÀgen till trÀldom: till socialister i alla partier:
âAtt kollektivismen nĂ€stan helt har förött det individuella upptrĂ€dandets sfĂ€r Ă€r bĂ„de ofrĂ„nkomligt och oförnekligt. En rörelse vars frĂ€msta löfte Ă€r att individen skall slippa ansvar kan bara motarbeta moralen, hur höga ideal den Ă€n har fötts ur.â (s 216 pocketupplagan)

Turerna kring dödsmisshandeln pÄ Kungsholmen i Stockholm talar ocksÄ sitt tydliga sprÄk. Vi kan
i dagens tidning lÀsa att de som var inblandade i mordet, ett par dagar efter domen, Äterigen Àr ute och misshandlar och hotar. Detta Àr vare sig ett skÀmt eller nÄgot undantag! SÄdan Àr verkligheten i socialdemokratins Sverige. Detta betraktas av den styrande eliten som normalt. Det viktiga Àr att förövarnas identitet inte nÀmns. Inget som kan ifrÄgasÀtta massinvandringens vÀlsignelser fÄr framkomma! LÀs Àven Erixons kommentar:
Kungsholmsmördarna ute och misshandlar igen!
Svenskarna behöver vakna. Vi mĂ„ste vi skaka om etablissemanget. Ăven om vi Ă€r liberaler sĂ„ kan vi rösta pĂ„ Sverigedemokraterna. För Ă€ven om de, i flesta avseenden Ă€r en variant pĂ„ den mer traditionella socialdemokratin, Ă la Elander, sĂ„ kommer deras intrĂ€de i riksdagen, fĂ„ mĂ„nga politiker att vakna upp ur sina verklighetsfrĂ„nvĂ€nda vanförestĂ€llningar. Kanske kommer nĂ„gra dĂ„ att vĂ€gra att inmundiga den pĂ„bjudna verklighetsförvrĂ€ngande hĂ€xbrygden (PC), som har omtöcknat deras hjĂ€rnor. En hĂ€xbrygd som idag kokas av social(ist)kĂ€rringarna* med hjĂ€lp av tvĂ„ngsindrivna skatter.
(* Begreppet
kÀrring avser hÀr en mentalitet, inte ett kön. Sveriges riksdag har t.ex. sÄledes en förkrossande majoritet som kan betecknas som kÀrringar, men lÄngt ifrÄn alla Àr av kvinnligt kön!)
Etiketter: Brott och straff, Flyktingpolitik