Våra gullgossar

Lillebror är nu 7 månader om några dagar! Tiden rusar och han är precis lika charmig som när han nyss kommit till världen. Nu gör han följande:

• Börjat äta burkmat och det verkar som han äntligen fått lite smak på det. Vi har börjat förstå nu att gröt nog inte är en favorit direkt vilket såklart kan ändras snabbt (brås kanske på sin mamma som spytt hela livet av just gröt)
• Äter fruktpureer. Men lång ifrån alla. Och mosad banan och annan vanlig frukt bara klöks han av. 
• Han kan nu vända sig åt båda hållen. Att vända sig från rygg till mage knäckte han snabbt tyckte jag men från mage till rygg gjorde han först för någon vecka sedan. Han älskar att stå upp i knäet nu - stel som en pinne. Han lyfter gärna framkroppen högt i magläge och likaså bakdelen men lång ifrån samtidigt. Så krypa lär dröja ett tag till. 
• Han sitter med kuddar som stöd i ryggen och leker med sina små bebisleksaker. Skönt att man kan stötta honom en liten stund medan man till exempel lagar middag. Fast ganska lätt trillar han fram, bak eller åt sidan. Å andra sidan tar han sig upp själv om han far framåt.
• Han skrattar mycket och är nästan alltid glad. Storebror är fortfarande det roligaste som finns. 
• I dag hittade jag Lillebrors första tand. Den kommer där nere till höger, alltså Lillebrors vänster. Den har brutit igenom och syns knappt men den känns vill jag lova. 

Videungen fyller snart 4 år (i september). Han har haft en jobbig period mellan 3,5 och fram till sommaren men enormt mycket känslostormar. Men från mitten av sommaren och fortfarande nu har vi det mycket bättre. När jag skrev detta visades han mig att han kunde rita en huvudfoting, något jag inte trodde han kunde. Han har precis börjat väsa fram något som ska likna bokstaven R för den har han inte kunnat säg alls innan. Han cyklar med stödhjul men absolut inte utan. Han reder inte ut sparkcykeln än men tror ändå att det är rimligt att han ska få en skateboard...Han älskar däremot att klättra nu och vill helst klättra upp på stegar och på lekplatsernas klätterställningar. Han är däremot inte säker och inte bättre än något annat barn i samma ålder, snarare mer försiktig, men börjar först nu att blomstra. Han är duktig på att sätta ord på känslor tycker jag och tala om saker och förklara på olika sätt. Förstår jag inte vad han menar hittar han sätt att visa mig genom att ge exempel eller ta hjälp av iPaden.

Hur stolt kan man vara över sina ungar egentligen? Jag är mäkta stolt över våra superfina pojkar!

Sommarlovet i bilder: del 2 Öland

Vecka 31 begav vi oss, tillsammans med Familjen Nordanå, till exakt samma stugby som året innan på Öland. Detta året blev det dock en stuga per familj istället för att dela hus eftersom båda familjerna nu har ytterligare ett barn. (Mest för at säkra lite sovro så att inte alla skulle väcka varandra hela semestern.) På bilden syns vår stuga. Vi är så nöjda med denna stugby: Talludden.

Förra året bodde vi i de här helt nya och större husen. Men det kostar också desto mer. 

Semestern på Öland var helt magisk. Fantastiskt väder, våra barn är bästa bästisar, nära till poolen dvs 10 meter och samma behov som ressällskapet. Våra pojkar leker helt otroligt fint och kunde springa tillsammans mellan stugorna. Ibland lekte de hos oss, ibland hos Sprallis. 

På området finns en jättefin pool där det kostar att gå in för oss vuxna men är gratis för barnen. Man får ett band och kan gå in och ut som man vill hela dagen. 

Efter vår Göteborgsresa har det helt lossnat det här med att bada när det gäller Videungen. Han älskade att vara i poolen med sin badring. Han ville nästan aldrig gå ur vattnet faktiskt. Och vilket kalasväder vi fick - jag kan fortfarande inte förstå det! Den här sommaren har ju verkligen inte övertygat när det gäller vädret. En riktig mellansommar med skurar, moln och sol och inga direkt tropiska nätter...

Vår tredje dag på Öland delade vi upp oss. Vår familj drog till Astrid Lindgrens värld och vännerna gjorde Ölandsutflykt samma dag. Vi hade återigen verkligen tur med vädret (förutom skyfallen som kom på väg dit). Videungen älskade utflyktsmålet och vi stannade ända till klockan 18 då de stängde. Videungen som har otroligt bra koll på många av figurerna och vi hann se teatrar med Pippi, Emil, Karlsson och Ronja. Han vet också vem Lotta är, Madicken, Barnen i Bullerbyn och Nils Karlsson Pyssling. Men han känner däremot inte till Mio min Mio eller Bröderna Lejonhjärta så de delarna hoppade vi helt över.

Pippis godisaffär. 

Videungen älskar det här med teater!

Lillebror skötte sig exemplariskt hela dagen och bara hängde nöjt på. Loff spenderade mest tid med honom så gick jag runt med Videungen i de olika husen och teatrarna. 

Tyckte de här sparvarna var så söta som spenderade sin vardag här på AL-värld.

Videungen hade ett rejält bryt när han insåg att sprickan, dvs Helvetesgapet, som jag utlovat skulle finnas (fanns när jag var liten) var igenbyggt med en träbrygga. Möjligheten att hoppa över sprickan var därmed bortplockad.  Han var helt knäckt ett tag och pratar än i dag om denna besvikelse...barn alltså.

Så det fick bli glass istället och då blev det andra toner. 

Loff och Videungen i väntan på Emil. Här var det varmt!

Videungen fick en bysse!

Sen återvände vi till stugan på Öland och fick därmed en hel dag till med underbara minnen. Här stugfrukost.

Fru Nordanås lilla Elvis (han heter inte det men jag tycker det passar utmärkt till hans coola hår!)

På campingen har de jätteroliga minigolfbanor. Våra äldsta kunde vara med i år och spela/leka lite själva vilket var kul.

Baseboll!

Stugan tömd och dags för hemfärd. Tack Öland för denna gång. Vi kommer gärna tillbaka!