Korpo
| Korpo | ||
| Korppoo (finska) | ||
| Före detta kommun | ||
|
||
| Land |  Â Finland | |
|---|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland | |
| LÀn | VÀstra Finlands lÀn | |
| Centralort | Korpo kyrkby | |
| Area | 2Â 470,25Â kmÂČÂ (1.1.2008) | |
| Â -Â land | 177,03Â kmÂČ | |
| Â -Â vatten | 2Â 293,22Â kmÂČ | |
| FolkmÀngd | 846 (2008) | |
| BefolkningstĂ€thet | 4,78 invĂ„nare/kmÂČ | |
| Grundad | 1384 | |
| Kommunkod | 279 | |
| Geonames | 651322 | |
| Upphörande | Korpo | |
| Upphörd | 2009 | |
| Ny kommun | VÀstÄboland | |
 | ||
Korpo (finska: Korppoo) Àr en tidigare kommun i Finland. Numera utgör kommundelen Korpo en del av Pargas stad i landskapet Egentliga Finland. Den 1 januari 2009 slogs Korpo samman med Pargas, Nagu, HoutskÀr och Iniö, och kommunerna bildade den nya staden VÀstÄboland. à r 2012 Àndrade staden sitt namn till Pargas stad. Korpos grankommuner var Nagu, Kökar, HoutskÀr, Iniö, Velkua och Rimito.[1]
Vid sammanslagning av kommunerna hade Korpo 846 invĂ„nare, en landyta pĂ„ 177,03 kmÂČ och vattenomrĂ„de pĂ„ 2 293,22 kmÂČ. Korpo var en tvĂ„sprĂ„kig kommun med svenska (73 procent) som majoritetssprĂ„k och finska (27 procent) som minoritetssprĂ„k.
Korpo ligger i à bolands skÀrgÄrd och bestÄr av cirka 2 000 holmar och skÀr av olika storlek, av vilka 1072 har egen sida pÄ Wikipedia. Klart störst Àr huvudön Korpo Kyrklandet (cirka 10 km frÄn vÀst till öst) och holmen Norrskata (cirka 5 km, med cirka 50 invÄnare).
Historia
[redigera | redigera wikitext]Medeltiden
[redigera | redigera wikitext]Under medeltiden var Korpo ett kyrksocken, som nÀmns i dokument första gÄngen Är 1384. Ursprungligen hörde Àven HoutskÀr till dess omrÄde, vilket Är 1554 nÀmns som ett kapellförsamling under Korpo. Korpo kyrka har byggts under senare delen av 1300-talet. Kyrkan har ett i Norden unikt korlectorium frÄn katolska tiden.[1]
I Ärhundarden lÄg Korpo i centrum för Sveriges vattentransporter genom omrÄdet. Korpos bönder förde en stor mÀngd med varor sÄsom fisk och ved till Stockholm och MÀlarregionen. DÄ det svenska rikets mÄnga farleder gick igenom det Korpo-vatten sÄ blev platsen en mycket viktig punkt. DÄ det senare behövdes flertal lotsar och fyrvaktare.[2]
1600-1800-talen
[redigera | redigera wikitext]Under Sveriges stormaktstid ingick Korpo i Korpo friherreskap, förlĂ€nat av drottning Kristina. Ăgrupperna Utö, Jurmo och ĂsterskĂ€r, som tidigare hört till Ă land, överfördes till Korpo 1855 i samband med fredsförhandlingarna under Krimkriget. Korpo fortsatte ha militĂ€rstrategisk betydelse.[2]
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]I slutet av mars 1918 utkÀmpades pÄ flera platser heta strider mellan en tysk expeditionskÄr, som bistods av SkÀrgÄrdens frikÄr, och de röda, som hade högkvarter pÄ herresÀtet Korpo gÄrd.[1]
Geografi
[redigera | redigera wikitext]I Korpo yttre skÀrgÄrd inrÀttades 1984 SkÀrgÄrdshavets nationalpark.[1]
Byar
[redigera | redigera wikitext]Bendby, BonĂ€s[3], BrunskĂ€r, Böhle, Elvsö, Galtby (fĂ€rjhamn), Gyltö (kustfort), HavtrĂ€sk, Houtsala, Inikorp, JĂ€rvsor, Kalgarholm, Karby, Kopois, Korpoström, Kyrkoby (f.d. kommuncentrum), KĂ€lö, KĂ€rvois (uttalas tjĂ€rr-), Kölingby, Lempersö, Lillpensar, Markomby, Rosklax, Rumar, Skofatt, Strömma, SyvĂ€lax, Vattkast, VĂ€sby[4], VĂ€sterkalax, VĂ€sterretais, Ă vensor (fi. Ahvensaari), Ănkis, Ăsterkalax, Ăsterretais och ĂsterskĂ€r.
HerrgÄrdar
[redigera | redigera wikitext]Ăar, holmar och skĂ€r
[redigera | redigera wikitext]Alu, Bokulla, Heimarmo, Hevonkack, HÀsslö, Jurmo, Kait, Killingholm (lotsstation), Kokombrink (skÀr med ledfyr), KrÄkskÀr, KÀldersö (uttalas tj-), Lillgyltö, Lohm, Maskinnamo, Snökobben, Ulvingen och Utö.
FjÀrdar, vik och grund
[redigera | redigera wikitext]Finnödjupet (mellan Korpo och HoutskÀr), Lockvattnet (mellan Korpo och Rimito) och VidskÀrsfjÀrden (strax norr om Utö, invid grÀnsen till à land). En vik heter Kuggvik. Grund Àr Grimsörarna och Smörgrundet.
Berg
[redigera | redigera wikitext]Hjortöbötet och Sitilax klint.
MÀrk att Korpolaisbacken Àr en stadsdel i à bo.
Kultur
[redigera | redigera wikitext]Korpo Àr Àven kÀnt för att uppvakta Finlands president med en gÀdda den 20 december. Det Àr en gammal tradition som har sina rötter frÄn 1700-talet dÄ man gav den svenska kungen en julgÀdda.[5]
Ragnar Granit, som 1967 tilldelades Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med amerikanarna Haldan Keffer Hartline och George Wald, hade förÀldrar ifrÄn Korpoström.
Av evenemang kan nÀmnas Korpo Sea Jazz (musikfestspel). PÄ Lohm fanns en biologisk station (invigd 1958, nedlagd 2006), som tillhörde à bo universitet.[1][6]
SevÀrdheter
[redigera | redigera wikitext]- Korpo hembygdsmuseum â grundades 1960. PĂ„ museiomrĂ„det finns huvudbyggnaden frĂ„n 1800-talet, en vĂ€derkvarn, Idas torp samt ett antal bodar. HĂ€r kan man se bruksföremĂ„l som anvĂ€nts i socknen.
- Utö fyr â Finlands Ă€ldsta fyr.
- SkĂ€rgĂ„rdens ringvĂ€g â turistvĂ€g i Ă bo skĂ€rgĂ„rd.
- Korpo kyrka â Kyrkobyggnad frĂ„n 1300-talet.
- Korpo gĂ„rd â HerrgĂ„rden Ă„r frĂ„n tidigt 1800-tal och ritad av den kĂ€nde italienska arkitekten Charles Bassi som Ă€ven har ritat Akademihuset i Ă bo. GĂ„rden Ă€r stil- och storleksmĂ€ssigt unik för en skĂ€rgĂ„rdskommun. GĂ„rden Ă€r privatĂ€gd och inte öppen för allmĂ€nheten.
- MinnesmĂ€rket i Korpoström â MinnesmĂ€rke över sjöslaget Sjöslaget vid Korpoström mellan svenskar och ryssar Ă„r 1743.
- Norrskata kyrka - En trĂ€kyrkan pĂ„ Norrskata som byggdes under Ă„ren 1932â1934.
- SkĂ€rgĂ„rdscentrum i Korpoström â som erbjuder flera olika utstĂ€llningar
- Utkikstornet â Utsiktstornet pĂ„ Rumar berg byggdes 1997. I tornet finns Meteorologiska institutets vĂ€derradar, vars utslag kan ses pĂ„ en radarskĂ€rm pĂ„ markplanet. Dessutom kan man bekanta sig med lokal kultur och besöka utekafeet. Ă r 2001 introducerades en natur/kulturstig i nĂ€rheten av tornet.[7]
- SkĂ€rimuseet - Ett museum som invigdes 16 juni 2012, den lyfter fram skĂ€rgĂ„rdslivets vardag och livsstil och inleder med utstĂ€llningen Korpo i sikte. UtstĂ€llningen förevisar redskap anknutna till fiske och berĂ€ttar bland annat om den utdöende fiskemetoden notdragning. Ăven om spritsmugglingen
VÀlkÀnda personer frÄn Korpo
[redigera | redigera wikitext]- Eliel Mickelsson (1886â1963), riksdagsledamot
Politik
[redigera | redigera wikitext]Mandatfördelning i Korpo kommun, valen 1976â2004
[redigera | redigera wikitext]| ValĂ„r | SDP | ĂVR | SFP | KD | SAML | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1976 | 2 | 15 |
| 17 | 70,7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1980 | 1 | 1 | 15 |
| 17 | 74,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1984 | 2 | 15 |
| 17 | 72,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 1 | 15 | 1 |
| 17 | 78,3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1992 | 4 | 12 | 1 |
| 17 | 74,9 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1996 | 4 | 13 |
| 17 | 72,9 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2000 | 17 |
| 17 | 66,5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2004 | 13 |
| 13 | 74,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hÀmtat frÄn Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
NĂ€ringar
[redigera | redigera wikitext]Korpo Àr belÀget pÄ en militÀrstrategiskt viktig plats. Försvarsmakten var kommunens största arbetsgivare, eftersom Gyltö och Utö fÀstningar, som hörde till à bo kustregemente och avvecklades vid slutet av Är 2006, lÄg inom Korpos omrÄde.
Andra viktiga nÀringar Àr jordbruk och turism.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 âKorpoâ. www.uppslagsverket.fi. Uppslagsverket Finland. https://www.uppslagsverket.fi/sv/view-170045-Korpo. LĂ€st 26 april 2025.
- 1 2 âKorpo i Ă bolands skĂ€rgĂ„rdâ. SkĂ€rgĂ„rden Finland. [SkĂ€rgĂ„rden Finland]. 3 februari 2013. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121026164000/http://www.skargardenfinland.com/index.php?option=com_content&view=article&id=44&Itemid=58. LĂ€st 3 februari 2013.
- â âSvenska ortnamn i Finlandâ. Institutet för de inhemska sprĂ„ken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=Bon%C3%A4s. LĂ€st 11 februari 2019.[död lĂ€nk]
- â âSvenska ortnamn i Finlandâ. Institutet för de inhemska sprĂ„ken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=find&qfind=V%C3%A4sby. LĂ€st 10 augusti 2018.[död lĂ€nk]
- â âNiinistö fĂ„r julgĂ€dda frĂ„n Korpoâ. Niclas Lundqvist. . 12 december 2012. http://svenska.yle.fi/artikel/2012/12/12/niinisto-far-julgadda-fran-korpo. LĂ€st 12 december 2012.
- â âHouruinhoitolasta tutkimuslaitokseksi | Turun yliopistoâ (pĂ„ finska). www.utu.fi. https://www.utu.fi/fi/yliopisto/historia/houruinhoitolasta-tutkimuslaitokseksi. LĂ€st 26 april 2025.
- â âSevĂ€rdheterâ. SkĂ€rgĂ„rden Finland. [Pargas]. 3 februari 2013. Arkiverad frĂ„n originalet den 3 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120503050655/http://www.pargas.fi/web/kommunerna/korpo/sevardheter/sv_SE/sevardheter/. LĂ€st 3 februari 2013.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Korpo.- Pargas stad
