söndag 30 december 2012

724 Lördagstema Show&Tell - Fyrverkeri - eller inte

Sista Ă€mnet för lördagstemat 2012 som Olgakatt har föreslagit Ă€r Fyrverkeri eller inte. Jag rekommenderar alla att gĂ„ in och lĂ€sa hennes kloka och tĂ€nkvĂ€rda inlĂ€gg! Övriga lördagsbloggare hittar man till höger i min blogg om man scrollar ner en bit.

AvskrÀckande reklam
Jag visste faktiskt inte innan jag sÄg de hÀr annonstidningarna - fick flera stycken samma dag frÄn firmor som jag inte visste existerade tidigare - att det var sÄ makalöst dyrt med fyrverkerier. För 1499 kr kan man fÄ tvÄ biljetter till den fantastiska förestÀllningen La Cage au Folles pÄ Oscars, dÀr vi var och firade Mirrens födelsedag. Det rÀcker ocksÄ till ett program till förestÀllningen. Och dÄ hade vi bra platser pÄ parkett. Eller kan man skÀnka pengar till RÀdda Barnen eller nÄgon annan organisation.

Alla bor ju inte i Stockholm utan brÀnner pengarna i stÀllet pÄ fyrverkerier. Jag förvÄnar mig varje nyÄrsafton att det Àr sÄ mÄnga hÀr i den lilla byn som skjuter upp mÀngder med raketer. Förvisso finns det inga miljardÀrer som bor hÀr utan vanliga knegare eller pensionÀrer. Vad Àr det som fÄr nÄgon att lÀgga 1500 kr pÄ ett fyrverkeri som i bÀsta fall tar en och en halv minut innan det brÀnt ut. Jo PAPPORNA! De skyller pÄ att barnen blir glada trots att de vet att det varje Är Àr nÄgot barn som skadas av raketerna. Olgakatt, som har erfarenhet, skriver mer om skadeverkningarna pÄ sin blogg.

Jag tror att det inte existerar nÄgon MAMMA som skulle komma pÄ den vansinniga idén att köpa fyrverkeripjÀser för 1500 kr nÀr hon kunde gÄtt och handlat nÄgot snyggt till sig sjÀlv till samma pris eller nÄgot trevligt till sina barn. Definitivt inte om hon dessutom har en skottrÀdd hund som i ett visst, mig nÀrliggande fall...

Jag Ă€r tacksam för att MM med sitt ekonomiska sinnelag aldrig skulle komma pĂ„ den tanken att inhandla ens den billigaste lilla raket. Men visst kan jag tycka att det Ă€r vackert med alla solar och stjĂ€rnor som lyser upp himlen under nĂ„gra minuter. Hade jag varit konsekvent i mitt avstĂ„ndstagande skulle jag NATURLIGTVIS inte rusat ut pĂ„ trappan för att se skĂ„despelet frĂ„n grannhusen sĂ„ fort sista tolvslaget förklingat pĂ„ nyĂ„rsnatten.

(Jag har kompletterat annonsen med egen text som man kan se och jag gissade att paketet för 1499 kr hade en brinntid pĂ„ ungefĂ€r 90 sek - men den Ă€r kanske nĂ„got lĂ€ngre. I en annan tidning stod det nĂ€mligen att ett paket som kostade 695 kr hade en brinntid pĂ„ 70 sek sĂ„ jag höftade till.)

fredag 28 december 2012

723 Galleri fredag – HalvĂ„rskoll juli-december 2012

Det sista temat för Galleri fredag i Ă„r som VĂ€stmanlĂ€ndskan traditionsenligt föreslagit, Ă€r HalvĂ„rskoll. Det innebĂ€r att man visar nĂ„gon eller nĂ„gra bilder frĂ„n januari – juni eller som nu frĂ„n juli – december. Övriga fredagsgallerister hittar man till höger i min blogg.

Ett halvĂ„r gĂ„r fort och det har som vanligt hĂ€nt en hel del. Inga utlandsresor för vĂ„r del utan bara en del inrikes till Öland eller MĂ€larhöjden. Ja, Ă€ven till VĂ€xjö dĂ€r vi firade min mosters 100-Ă„rskalas pĂ„ Luciadagen.

Juli
I juli fick jag Ă€ntligen det glĂ€djande beskedet efter tvĂ„ ytterligare röntgenundersökningar att det inte fanns nĂ„gra spĂ„r av cancern kvar. Jag hade genomgĂ„tt en operation i början av juni dĂ€r man tagit bort livmodern med bihang och under juli mĂ„nad var jag fortfarande ganska trött. Vilket inte hindrade mig frĂ„n att spela pĂ„ diverse friluftsgudstjĂ€nster och Ă„ka till Öland dĂ€r Mirrfamiljen har sommarhus.


MM hÀller upp champagne för att fira beskedet frÄn Universitetssjukhuset i Linköping. (Bilderna gÄr att klicka större.)


Underbart att se den lycka som Clarissa utstrĂ„lar  nĂ€r hon upptĂ€cker att hon kan gĂ„!


Utsikt frĂ„n Mirrfamiljens vardagsrum i sommarhuset pĂ„ Öland

Augusti
I augusti hĂ€lsade jag pĂ„ i sommarhuset pĂ„ Öland igen efter en lĂ„ng och trevlig bussresa med Swebus. Spelade pĂ„ nĂ„gra begravningar och gudstjĂ€nster men i övrigt hĂ€nde det inte sĂ„ mycket.



Mormor blir mött vid busshÄlplatsen av Caspar, Casimir och Mirrmaken.


En nyfiken ko pÄ stranden. Sommarhuset syns i bakgrunden.Caspar, Mirren och Clarissa begrundar besöket.
September
I september var allt i gĂ„ng igen. MĂ„naden inleddes med Söderköpings GĂ€stabud – alltid ett populĂ€rt evenemang. Jag började pĂ„ en akrylkurs, vilket gav mig inspiration att ta upp mĂ„landet igen som legat i trĂ€da sen tonĂ„ren. Naturligtvis hade jag mĂ„lat och ritat nĂ€r jag gick pĂ„ lĂ€rarhögskolan i Linköping i början pĂ„ 70-talet och för det mesta haft all bildundervisning i de klasser jag undervisat i under min tid som lĂ€rare pĂ„ mellanstadiet. Men akrylfĂ€rger var nĂ„got nytt för mig och fantastiskt roligt att arbeta med.


Söderköpings GÀstabud lockar varje Är mÀngder av besökare frÄn nÀr och fjÀrran. Denna dam visar hur man flÀtar en korg.


VÄr hÀrliga ledare Jacqui framför nÄgra av sina konstverk. Mina kurskamrater Gerd och Tina bredvid henne.
Oktober
Oktober kom med slösande fĂ€rger i naturen som inbjöd till mĂ„nga motiv att mĂ„la. De försök jag gjorde dĂ„ slutade med att jag mĂ„lade om alla dukar med Gesso – ett suverĂ€nt sĂ€tt att göra duken brukbar pĂ„ nytt för andra mĂ„lningar Ă€n de ursprungliga. Lite inspiration fick jag vid besöket med Mirren pĂ„ Moderna Museet och utstĂ€llningen Picasso - Marcel Duchamp.


Mirren pÄ vÀg till Picasso-DuchamputstÀllningen pÄ Moderna Museet.


Mirren och jag pÄ shoppingrunda i SkÀrholmen.


Casimir och jag pÄ hemvÀg frÄn förskolan.
November
I november var jag Ă„terigen pĂ„ besök i MĂ€larhöjden  och passade dĂ„ pĂ„ att tillsammans med Mirren se Helene Schjerfbecks utstĂ€llning pĂ„ Waldemarsudde. Det var sĂ„dana massor av folk dĂ€r att det var svĂ„rt att ta sig fram. UtstĂ€llningen pĂ„gĂ„r till den 24 februari.


Fler Ă€n vi hade vallfĂ€rdat till Waldemarsudde  för att se utstĂ€llningen med Helene Schjerfbeck.  NĂ„gra av hennes tavlor kan man se nĂ€r man klickar pĂ„ lĂ€nken. det var som alltid förbjudet att fotgrafera pĂ„ Waldemarsudde. 


PÄ hemvÀg frÄn restaurangen pÄ DjurgÄrden dÀr vi fikade innan vi tog spÄrvagnen vid Nordiska Museet.

December
December kom med advent och jul som vanligt. Det viktigaste denna mÄnad var firandet av min moster Ullas 100-Ärsdag. En hÀrlig fest med festföremÄlet i sin allra finaste form. Vi var dÀr halv tvÄ och hon hade inte gÄtt frÄn festen nÀr vi skjutsade min bror och svÀgerska till tÄget vid halvfemtiden. Min moster höll ocksÄ ett litet tal och tackade alla för att de kommit dit och berÀttade lite om sin uppvÀxt pÄ brandstationen i Jönköping.


Min fina och rara moster Ulla som fyllde 100 Är pÄ Luciadagen vinkar Ät nÄgon.

Under julhelgen hade jag tre gudstjĂ€nster. FjĂ€rde advent i Östra Husby jĂ€ttestora kyrka, julnattsmĂ€ssa tillsammans med trumpetaren Hans-Åke i Mogata kyrka, och julotta i den lilla vackra kyrkan i Östra Ny tillsammans med trumpetaren och dragspelaren Claes, tidigare ledare i Dagsbergs DragspelsgĂ€ng. Allt gick bra som vĂ€l var. SpĂ€nnande att se vad 2013 kommer att innebĂ€ra. Än sĂ„ lĂ€nge har jag bara en del spelningar inbokade i sommar.


Claes och jag spelar Joy to the World som postludium pĂ„ julottan i Östra Ny lilla vackra kyrka pĂ„ Vilkbolandet.

Casimirs JulmÄrra fÄr avsluta halvÄrskollen.


söndag 23 december 2012

722 Lördagstema – Min barndoms jular.


Den hÀr bilden Àr frÄn tidningen Charme som levde nÄgra Är under 20-talet 30-talet. Den lades ner 1933 sÄ jag upplevde den tyvÀrr aldrig eftersom jag inte Àr född förrÀn 1936. Bilderna gÄr att klicka större.

Olgakatt tycker att vi ska skriva om VĂ„r barndoms jular den hĂ€r veckan. Att det redan har blivit söndag kan inte hjĂ€lpas – bĂ€ttre sent Ă€n aldrig. Övriga lördagsbloggare hittar man pĂ„ högra sidan pĂ„ bloggen om man scrollar ner en bit.

NÀr jag var barn firade man jul utan Kalle Anka eftersom det inte fanns nÄgon teve pÄ den tiden. Det var ganska praktiskt dÄ familjen kunde disponera dagen hur man ville. Man kunde t.ex. Àta jullunch klockan tre pÄ dagen om man hade lust.

NÄgra dagar före jul fick min mamma hem en halv gris, som hon tillsammans med en inhyrd kokerska lagade sylta och leverpastej och gjorde korv av. Jag har bara minne av att hon gjorde detta efter att vi fÄtt frysbox nÄgon gÄng under femtiotalet.

Julbordet bestod av skinka, leverpastej, sylta, köttbullar, jul- och prinskorv, revbensspjÀll och grisfötter. Bruna bönor var ett mÄste dÄ alla i familjen ursprungligen var smÄlÀnningar, olika sorters sill, inlagd strömming i Àttikslag, omelett med svampstuvning, Janssons frestelse, rödbetssallad och sillsallad, skinkspad att doppa brödet i och olika sorters ost. Potatis fanns vÀl ocksÄ.


Bilden frÄn Charme Julen 1930. Det Àr i Stockholms stora slakteribolag som man "hÄller pÄ att skönt bemÄla de hÀrliga julskinkorna".

NÀr vi hade Àtit sÄ mycket vi orkade blev det ostkaka till efterrÀtt eller tÄrta. Vi brukade Àta vid ettiden pÄ dagen sÄ nÀr vi Àntligen hade Àtit fÀrdigt var det dags för kaffe med lussekatter och julkakor. Vi gick nÀstan alltid pÄ julbön vid fyra-femtiden, det enda som bröt av Àtandet en smula.

NÀr vi hade kommit hem frÄn julbönen delades julklapparna ut. NÄgra jular var vi vÀldigt mÄnga. och Faster Maja, faster Brita och farbror Sven, mormor och morfar, farmor och farfar, mamma och pappa och mina tvÄ bröder. Alla började med att titta ut genom fönstret dÀr tomten var pÄ gÄng. Han hade en tjock pÀls pÄ sig och lykta och tomtemask och skrÀmde slag pÄ min lillebror. Min farfar var alltid tomte.

NĂ€r han hade kommit in och avbördat sig sin sĂ€ck med julklappar satte vi oss alla pĂ„ stolar i en stor ring i vardagsrummet medan min farbror Sven med hög röst lĂ€ste alla julklappsrim – ett absolut mĂ„ste - och delade ut julklapparna. Efter det serverades det risgrynsgröt med socker och kanel. Sirap lĂ€rde jag mig att ha pĂ„ gröten först nĂ€r jag gifte mig med MM.


"Julbockarna och jultomtarna i pepparkaka", Charme Julen 1930.

Även fast mina förĂ€ldrar hade gott om rĂ„d fick vi barn aldrig nĂ„gra presenter förutom pĂ„ födelsedag och julafton, och dĂ„ för det mesta nyttiga saker. Ett Ă„r fick jag mina hett efterlĂ€ngtade ”konstĂ„kningsskridskor”, ett annat lika eftertraktade lovikkavantar.

Min faster Maja - hon som jag fĂ„tt kĂ„serierna av som jag berĂ€ttat om hĂ€r - hade inga egna barn och gav mig alltid nyttiga julklappar t.ex. hemvĂ€vda bonader och vepor som jag fortfarande har kvar. Av farmor och farfar fick jag alltid en silversked till varje födelsedag och julafton. De ligger numera sedan sextio Ă„r tillbaka inlindade i ett flanellfodral och anvĂ€nds aldrig.  De bĂ€sta julklapparna som jag kommer ihĂ„g var böcker, som jag alltid önskade mig mĂ„nga av.

Vi sjöng lite julsĂ„nger efter julklappsutdelningen men dansade aldrig kring granen efter vad jag kan minnas. Vid Ă„ttatiden pĂ„ kvĂ€llen var min mamma trött och gick och la sig sedan pappa skjutsat hem mor- och farförĂ€ldrarna. 

NĂ€r jag blev Ă€ldre och ”hade sĂ€llskap” med grannpojken snett över gatan, smet jag över dit pĂ„ kvĂ€llen. Hos hans familj var det alltid trevligt och vi spelade ofta kort med hans förĂ€ldrar – ett kortspel som hette Jazz och som jag alltid förlorade eftersom jag aldrig kunde komma ihĂ„g vilka kort som hade gĂ„tt. 


"HÀr se vi Jenny Nyström-Stoopendahl mÄla julens nya vykort- traditionsenligt vackra förstÄs." Charme Julen 1930. (Försökte lÀnka till hennes underbara julkort men det fungerade inte. Men man kan ju googla pÄ Jenny Nyström och images sÄ fÄr man upp mÀngder av bilder.)

Till sist önskar jag mina bloggvĂ€nner och alla andra som tittar in hĂ€r ibland och lĂ€ser en riktigt 
GOD JUL!

torsdag 20 december 2012

721 Galleri Fredag - Julstök

VĂ€stmanlĂ€ndskan Ă€r det som hĂ„ller i taktpinnen för dagens Galleri Fredag. Övriga fredagsbloggare hittar man till höger i bloggen om man scrollar ner en bit.

Eftersom jag inte julstökar sjÀlv tÀnkte jag dela med mig av nÄgra hÀrliga omslagsbilder frÄn Husmodern, dÀr man verkligen julstökar. Den första omslagsbilden Àr av konstnÀren Maj Lindman, som jag berÀttade om i ett tidigare inlÀgg. De tvÄ andra omslagsbilderna Àr gjorda av konstnÀren Àr Helge Artelius, en okÀnd konstnÀr för mig innan jag sÄg hans bilder pÄ omslagen till mina gamla Husmodern. HÀr kan man se fler bilder av honom. (Bilderna gÄr att klicka större.)


Husmodern nr 51 1925


Husmodern nr. 51 1926.



Husmodern nr. 49 1928


Den hĂ€r fina bilden Ă€r frĂ„n Husmodern nr. 52 1936, samma Ă„r som jag föddes. 





mÄndag 17 december 2012

719 NĂ€r vi slaktade julgrisen

Min faster, speciallĂ€rare i sitt yrkesverksamma liv, skickade mig, nĂ„gra Ă„r innan hon dog, ett litet hĂ€fte med kĂ„serier som hon skrivit sjĂ€lv. Jag förmodar att hon ocksĂ„ har illustrerat berĂ€ttelsen. Hon var född 1910 sĂ„ det som hon berĂ€ttar hĂ€r mĂ„ste ha hĂ€nt nĂ„gon gĂ„ng i början pĂ„ 1920-talet eller kanske Ă€nnu tidigare. Min farfar var skolkantor och hade som tillĂ€gg till den magra lönen ett litet jordbruk med nĂ„gra djur. NĂ„gra kor, en gris och höns ingick. SĂ„ hĂ€r skriver hon: (Bilden gĂ„r att klicka större sĂ„ det gĂ„r att lĂ€sa.)



söndag 16 december 2012

718 Fler julklappstips

Om man fortfarande inte vet vad man ska ge nÄgon i julklapp kommer hÀr lite fler tips. Det Àr mest för den hÀndiga, sÄ om man ska ha sakerna klara till julaftonen fÄr man sÀtta fart nu.


Om det Àr nÄgon som hÀndelsevis inte vet vad chintz Àr för ett sorts tyg kan man lÀsa hÀr. (Bilderna gÄr att klicka större om man vill lÀsa hur man gör dessa julklappar.)


BÄde praktiskt och vackert. GÄr ganska fort att göra.


Den praktiska vaxduken kan anvÀndas till mÄnga saker. LampskÀrmar och tallriksunderlÀgg t.ex.


Jag tror sÀkert att en passionerad bridgespelar uppskattar att fÄ nÄgon av dessa gÄvor. En tÀndstickask med ett spelkort pÄ (om man nu har nÄgon gammal kortlek kvar i sina gömmor) Àr vÀl i alla fall ganska lÀtt att tillverka till och med för barnen.

Nu har jag inga fler tips för den hÀr gÄngen men jag kommer igen med nÄgra till senare i veckan.




lördag 15 december 2012

717 Lördagstema Show&Tell - RÀdslor

Olgakatt vill att vi ska skriva om RÄDSLOR den hĂ€r veckan. Övriga lördagsbloggare hittar man pĂ„ högra sidan i bloggen.

Det innebĂ€r vĂ€l att vi ska skriva om sĂ„nt vi Ă€r eller var rĂ€dda för. Den största rĂ€dslan nĂ€r man var yngre var att det skulle hĂ€nda barnen nĂ„gonting. Numera Ă€r de vuxna sĂ„ nu Ă€r det barnbarnen man Ă€r orolig för – fast inte pĂ„ samma sĂ€tt som förr. Man har ju inte det direkta ansvaret lĂ€ngre.

Som barn var jag ofta rÀdd. RÀdd för att mamma eller pappa skulle dö, rÀdd för spöken, för stora hÀstar och hundar, för elaka farbröder och tanter som skÀllde för att man gick pÄ grÀsmattan. RÀdd för strÀnga fröknar och magistrar och för elaka och brÄkiga pojkar.

Som tonÄring var jag rÀdd för att inte bli uppbjuden nÀr det var dans, rÀdd för att bli övergiven av min pojkvÀn, rÀdd för att ta pÄ mig glasögonen. RÀdd för att spela fel pÄ pianot nÀr det var musikuppvisning och jag skulle spela solo.


SÄ hÀr skulle man se ut nÀr jag var 20 Är.

Numera Ă€r jag inte sĂ„ rĂ€dd av mig – utom den gĂ„ngen det hoppade ut en mus ur köksskĂ„pet. Jag Ă€r dĂ€remot ofta ganska orolig nĂ€r jag ska ut och Ă„ka bil i halt och dĂ„ligt vĂ€glag – bor man pĂ„ landet kan man inte bara ”lĂ„ta bilen stĂ„” eftersom de allmĂ€nna kommunikationerna Ă€r i det nĂ€rmaste obefintliga utom mellan sju och Ă„tta pĂ„ morgonen och fem och sex pĂ„ kvĂ€llen.  

FlygrĂ€dslan har jag kommit över i det nĂ€rmaste. Jag brukar bli lugn av att titta pĂ„ flygvĂ€rdinnorna och sen tĂ€nker jag pĂ„ presidenter och kungligheter som alltid Ă€r ute och flyger. Varför ska nĂ„got hĂ€nda mig som högst flyger en gĂ„ng om Ă„ret…

fredag 14 december 2012

716 Galleri Fredag – Lucia och 100-Ă„rskalas

VĂ€stmanlĂ€ndskan stĂ„r för Ă€mnena i fredagsgalleriet i december. Övriga gallerister hittar man till höger i min blogg.


Alla bilder gÄr att klicka större.

Min moster Ulla Àr född pÄ luciadagen den 13 december 1912. I Är fyllde hon 100 Är och firade den stora dagen tillsammans med barn, barnbarn, barnbarnsbarn, slÀkt och vÀnner. Vi ville vara med om detta högtidliga tillfÀlle och gav oss ivÀg de cirka 35 milen till VÀxjö vid niotiden pÄ torsdagsmorgonen.


Hon ser dĂ„ligt men Ă€r för övrigt enastĂ„ende ungdomlig för sin Ă„lder. Hon hĂ„ller till och med reda pĂ„ mina barn och barnbarn nĂ„got sĂ„ nĂ€r. Hennes egna barnbarn – tio till antalet – har hon givetvis full koll pĂ„.


Min söta moster Ulla har svÄrt för att sitta stilla. HÀr vinkar hon glatt.


Man har svÄrt att tro att detta Àr en hundraÄrig dam.

Födelsedagskalaset hölls i Skogslyckans vackra församlingshem. Gustav – ett av de tio barnbarnen – driver en restaurang i VĂ€xjö och hade ordnat med maten. Den bestod av tvĂ„ sorters varma soppor – himmelskt god vegetarisk jordĂ€rtskockssoppa och en hĂ€rlig fisksoppa. Ostbricka och bröd till detta och till kaffet hemmagjorda tĂ„rtor, lussebullar och pepparkakor.




Resturangmannen Gustav himself övervakar serveringen.

Stora salen i församlingshemmet blev snart fyllt av slĂ€kt och vĂ€nner och mina kusiner, Kerstin och Karin sĂ„g till att allting klaffade. Kerstin hĂ€lsade vĂ€lkommen och tyckte att vi skulle sjunga ”Ja, mĂ„ hon leva i hundrade Ă„r” trots att hennes mamma redan hade uppnĂ„tt denna aktningsvĂ€rda Ă„lder och sedan hurrade man tiofalt för moster Ulla.


Ett LuciatÄg bestÄende av barnbarn med respektive och barnbarnsbarn följde dÀrefter. StjÀrngossar var bland annat kusin Karins fem söner, som alla hade kommit hem till gammelmormors 100-Ärsdag. Alla i familjerna Àr mycket musikaliska, moster Ulla spelar sjÀlv piano varje dag trots att hon ser dÄligt. Hon trÀnar upp sitt gehör, anförtrodde hon mig hÀromdagen.


Moster Ullas smÄ barnbarnsbarn gör sig i ordning för luciatÄget.


Barnbarnen gör sig ocksĂ„ i ordning - Ă€r det nĂ„gon som tycker sig kĂ€nna igen den mittersta stjĂ€rngossen Ă€r det Martin - son till kusin Kerstin - en av tidigare The Ark. Han kunde inte stanna sĂ„ lĂ€nge eftersom han skulle hem och spela musikal i Malmö pĂ„ kvĂ€llen. Bredvid honom stĂ„r hans syster Hanna. 


Lucior med stjĂ€rngossar och tomtenissar. 

MÄnga prÀster var ocksÄ dÀr - min ingifta morbror var kyrkoherde i TorsÄs i mÄnga Är och efter pensionen flyttade familjen sÄ smÄningom till VÀxjö, dÀr bÄda döttrarna bodde. SÄ min moster blev Àven hÀr engagerad i den kyrkliga verksamheten. SjÀlvaste biskopen i VÀxjö, Jan-Olof Johansson, kom och uppvaktade med vackra blommor och stannade och deltog i kalaset - en mycket trevlig bekantskap. Han höll ett fint tal till Ulla som handlade om hur mycket prÀstÀnkor betytt för kyrkan i alla tider. (Jag fick utan vidare tillÄtelse att lÀgga ut nÄgra bilder av honom pÄ min blogg om nÄgon skulle undra...)


Ulla blev rörd av biskopens uppvaktning tycker jag mig se.


Kusin Kerstin, kusin Karin och biskopen i VĂ€xjö, Jan-Olof Johansson stĂ€ller, upp för ett förevigande. 

Det var vĂ€ldigt roligt att se min gamla moster sĂ„ fin och alert och trĂ€ffa mina kusiner och deras barn, som jag inte har sett pĂ„ mĂ„nga Ă„r. Även mina tvĂ„ bröder med svĂ€gerskor hade kommit dit sĂ„ tiden gick fort innan vi antrĂ€dde hemfĂ€rden vid 17-tiden pĂ„ kvĂ€llen. Min moster betydde vĂ€ldigt mycket för mig nĂ€r jag var liten - det var t.ex. hon som lĂ€rde mig att lĂ€sa. Det har jag berĂ€ttat om hĂ€r.


Min bror Göran stĂ„ende och min bror Gunnar och jag sittande bredvid hundraĂ„ringen. 

onsdag 12 december 2012

715 Decemberpromenad

Hade inte tÀnkt att gÄ ut och promenera idag eftersom vi redan hade Äkt en svÀng till banken och posten men sÄ tittade solen fram efter lunch och lyste upp den vintriga tillvaron. För nÄgra dagar sedan hade jag ocksÄ Äkt förbi nÄgra cigarrer i snön, som kanske kunde vara ett tÀnkbart motiv till nÄgon akrylmÄlning i framtiden.

SÄ jag tog kameran och gav mig ut - denna gÄng Ät ett annat hÄll Àn jag brukar promenera. Klockan var bara halv tre pÄ eftermiddagen men solen höll redan pÄ att gÄ ner och fÀrgade himlen vackert orange och rosa. SÄ det blev en hel del bilder förutom cigarrerna och det vackra, vissna grÀset och blommorna.


Upp till bussen, kyrkan och skolan Àr det ungefÀr 400 meter. (Bilderna gÄr att klicka större.)


En bit pÄ vÀg - de kala trÀden Àr vackra.


Det Àr förföriskt vackert i motljuset.






Framme vid cigarrerna, som krupit ner i snön sen sist.


Det hÀr kanske blir nÄgot att mÄla...


HemÄt igen. Nu Àr det snart mörkt.


, Mogata kyrka, som Àr vit i vanliga fall, blir rosa i ljuset frÄn solnedgÄngen. Bredvid ligger Mogata skola dÀr jag jobbade frÄn 1990 till 2001.


Tidigare tavla med vintermotiv.