Dianetik
Dianetik (engelska: Dianetics) Àr en alternativmedicinsk behandlingsform inom den religiösa sektrörelsen[1] scientologi grundad pÄ L. Ron Hubbards idéer om konstitutionen av det mÀnskliga psyket.[2] Behandlingsformen har blivit mycket kritiserad till följd av att dianetik Àr en form av pseudovetenskap. Ordet dianetik Àr bildat av de grekiska orden dia som betyder "genom" och nous som betyder "tanke", "sinne" eller "förstÄnd". Hubbard tyder det som "hur sjÀlen pÄverkar kroppen".[2] Dianetiken pÄstÄs av föresprÄkare "omvandla de olika humanistiska Àmena till precisa och anvÀndbara definitioner".[3] Dianetiken har likheter med en slags formaliserad psykoanalys och har ocksÄ tagit termer som anvÀnds i dess texter direkt frÄn psykoanalysen.[2] FöresprÄkare hÀvdar att metoden skulle kunna "snabbt förbÀttra den behandlades förmÄga att tÀnka intellektuellt", att "prestera bÀttre i matematik", och att "lösa konflikter" med andra mÀnniskor.
Kritik
[redigera | redigera wikitext]Behandlingsformen Àr mycket kritiserad, och inga oberoende tester har kunnat visa att dianetik har nÄgon som helst effekt och behandlingen Àr en pseudovetenskap.[4][5]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Dianetik publicerades först som en artikel i tidningen Astounding Science Fiction i maj 1950. Efter mÄnga lÀsarbrev expanderades artikeln till boken Dianetics: The Modern Science of Mental Health (pÄ svenska Dianetik: Den moderna vetenskapen om mental hÀlsa eller Dianetik: Hur tanken pÄverkar kroppen). DÀrefter har ytterligare böcker utgivits, sÄsom Dianetik: Utvecklandet av en vetenskap, Dianetik: Den ursprungliga avhandlingen, SjÀlvanalys. Den direkta uppföljaren till Dianetik: Den moderna vetenskapen om mental hÀlsa var Vetenskapen om överlevnad (Science of Survival).
InnehÄll
[redigera | redigera wikitext]Enligt Dianetik Ă€r "Ăverlev!" den grundlĂ€ggande dynamiken och den minsta gemensamma nĂ€mnaren för all energi och liv. Det Ă€r det kommando som allt liv, inklusive mĂ€nniskan, strĂ€var efter. I Dianetiken liknar Hubbard det mĂ€nskliga sinnet vid en perfekt datamaskin. Sinnet har perfekta förmĂ„gor att uppfatta syn, hörsel, lukt, smak, kĂ€nsel, och dessutom möjlighet att perfekt komma ihĂ„g alla dessa intryck. Sinnet Ă€r enligt Dianetiken uppdelad i det "analytiska sinnet" och det "reaktiva sinnet". Det analytiska sinnet Ă€r en perfekt minnesbank som kommer ihĂ„g allt personen upplevt och analyserar problemlösande för att gynna personens överlevnad. I stunder av fysisk och psykisk smĂ€rta eller medvetslöshet kan det analytiska sinnet kopplas bort och minnen frĂ„n sĂ„dana stunder istĂ€llet lagras som sĂ„ kallade "engram" i det reaktiva sinnet, som Ă€r enfaldigt och arbetar endast pĂ„ stimulus-respons-basis och kan dĂ€rför fĂ„ individen att handla irrationellt.[6] Alla sĂ„dana "aberrationer" Ă€r orsakade av engram, som kan innehĂ„lla kommandon eller suggestioner som fĂ„r individen att begĂ„ dessa irrationella handlingar. Enligt Dianetik: Den moderna vetenskapen om mental hĂ€lsa, sĂ„ orsakar engram alla psykosomatiska Ă„kommor och dessutom flera andra, sĂ„som förkylning.
Med hjÀlp av sÄ kallad auditering kan dessa "engram" enligt dianetiken elimineras. I enkel dianetik-auditering gÄs incidenten igenom frÄn början till slut. Sedan börjar man om igen och gÄr igenom incidenten igen med syfte att fÄ fram mer och mer detaljer. Detta upprepas nÄgra gÄnger och till slut har incidenten as-is:ats (förkortning för as-it-is = "som det Àr") det vill sÀga den har upplevts precis som den Àr, varvid engrammet upphör att existera (hÀndelsen kan istÀllet kommas ihÄg av det analytiska sinnet) och negativ, laddad energi frigörs.
Det finns teorier om att exempelvis manodepressivitet beror pÄ ett engram som cykliskt restimuleras och som innehÄller bÄde nÄgonting maniskt och nÄgot depressivt. Allting som finns i ett engram kan restimuleras, exempelvis fysisk smÀrta, men Àven ord eller meningar (till exempel: "Jag har ont", "Jag Àr glad" et cetera) kan restimulera individen pÄ olika sÀtt. Det reaktiva sinnet ligger pÄ en undermedveten nivÄ.
Dianetikens mÄl Àr att göra personen clear, dvs, "en individ som inte har nÄgot eget reaktivt sinne". En individ som Àr Clear kan alltsÄ inte bli restimulerad av sitt eget reaktiva sinne, dÄ det inte lÀngre finns kvar.
Mottagande
[redigera | redigera wikitext]Enligt marknadsföringsmaterial har Dianetik hyllats som en upptÀckt viktigare Àn elden och hjulet.[7] Oberoende studier har varit minst sagt mindre entustiastiska. En vetenskaplig studie av dianetikens ansprÄk som genomförts av Harvey Jay Fischer 1953 drog slutsatsen att dianetiken inte förbÀttrade vare sig den intellektuella, matematiska eller konfliktlösande förmÄgan.[8] Denna studie anvÀnde en testgrupp bestÄende av 36 personer som delades in i tre grupper som fick olika mÀngder (eller ingen) dianetisk terapi under 60 dagar. EfterÄt testades deras förmÄgor pÄ de tre omrÄdena och ingen skillnad i testresultat kunde urskiljas. En annan studie utfördes 1959 av Jack Fox och kom ocksÄ till negativa resultat.[9] I en recension av Hubbards bok Dianetics: The Modern Science of Mental Health skrev Scientific American 1951, "This volume probably contains more promises and less evidence per page than has any publication since the invention of printing", det vill sÀga "den hÀr boken innehÄller antagligen fler löften och mindre bevis per sida Àn nÄgon annan publikation sen tryckkonsten uppfanns".[10]
Dianetisk terminologisk ordlista i urval
[redigera | redigera wikitext]Engram: Ett ögonblick av större eller mindre "medvetslöshet" hos det analytiska sinnet vilket tillÄter det reaktiva sinnet att spela in hÀndelsen; hela innehÄllet av ögonblicket med alla perceptiker.[11]
Auditör: Den person som ger dianetik "terapi". Att auditera "betyder" "att lyssna" och Àven "att berÀkna."[11]
Clear: "den optimala individen; som inte lÀngre har nÄgra engram.[11]
Förnekare: En engrambefallning som fÄr en patient att tro att engrammet inte existerar.[11]
Missvisare: En engrambefallning som fÄr patienten att flytta sig pÄ ett sÀtt eller i en riktning pÄ spÄret som stÄr i strid med auditörens instruktioner eller vad patientens analytiska sinne önskar.[11]
Demon: En tjuvkrets i sinnet som kallas för "demon" eftersom man under lÄng tid tolkat det som en sÄdan. Förmodligen en elektronisk mekanism.[11]
KÀllhÀnvisningar
[redigera | redigera wikitext]- â The Guardian
- 1 2 3 Hubbard, L. Ron, 1911-1986. (©2007 ;). Dianetik: hur tanken pÄverkar kroppen. New Era Publications International ApS. ISBN 978-87-7687-143-7. OCLC 225813779. https://www.worldcat.org/oclc/225813779. LÀst 4 maj 2020
- â Hubbard, L. Ron, 1911-1986. (©2007 ;). Dianetik : hur tanken pĂ„verkar kroppen. New Era Publications International ApS. sid. i. ISBN 978-87-7687-143-7. OCLC 225813779. https://www.worldcat.org/oclc/225813779. LĂ€st 4 maj 2020
- â âHistorical Encyclopedia of Natural and Mathematical Sciences | SpringerLinkâ. link.springer.com. doi:. Arkiverad frĂ„n originalet den 21 augusti 2020. https://web.archive.org/web/20200821212703/https://link.springer.com/referencework/10.1007%2F978-3-540-68832-7. LĂ€st 4 maj 2020.
- â Gardner, Martin, 1914-2010. (1957). Fads and fallacies in the name of science. Dover Publications. ISBN 0-486-20394-8. OCLC 233892. https://www.worldcat.org/oclc/233892. LĂ€st 4 maj 2020
- â Hubbard, L. Ron (1950), Dianetics: The Evolution of a Science, Bridge Publications, 2007, ISBN 9788779897403
- â Dianetics: The Modern Science of Mental Health Paperback, Bridge Publications, lĂ€st 2012-05-11
- â Dianetic Therapy: An Experimental Evaluation. Doktorsavhandling frĂ„n New York University, skriven 1953 av Harvey Jay Fischer.
- â An Experimental Investigation of Hubbard's Engram Hypothesis (Dianetics) av Jack Fox et al., Psychological Newsletter 10 (1959) s. 131-134.
- â Reviews of L Ron Hubbard's DIANETICS, lĂ€st 18 februari 2014
- 1 2 3 4 5 6 Hubbard, L. Ron, 1911-1986. (©2007 ;). Dianetik : hur tanken pÄverkar kroppen. New Era Publications International ApS. sid. 499-502. ISBN 978-87-7687-143-7. OCLC 225813779. https://www.worldcat.org/oclc/225813779. LÀst 4 maj 2020
- Hubbard, L. Ron, Dianetics - The Modern Science of Mental Health, Los Angeles: Bridge Publications, 1986, ISBN 0884042693
