uppför

Svenska

Adverb

uppför

1. i riktningen uppåt, särskilt snett med bibehållen kontakt med mark eller golv

   Etymologi: Av prepositionen (absolut användning).

   Antonymer: nedför, nerför

   Sammansättningar: uppförsbacke, uppförslut

Översättningar

i riktningen uppåt, särskilt snett med bibehållen kontakt med mark eller golv

• engelska: uphill ^(en)
• finska: ylöspäin ^(fi)

Preposition

uppför

1. längsmed och mot toppen av

Översättningar

längsmed och mot toppen av

• tyska: aufwärts ^(de)

Verb

uppför

1. böjningsform av uppföra