Hoppa till innehÄllet

Demokrati

FrÄn Wikiquote
Den hÀr artikeln innehÄller citat utan kÀllhÀnvisning.
Alla citat mÄste kunna styrkas. Se Wikiquote:KÀllor för mer information.

Demokrati Àr ett politiskt system i vilket regeringsmakten i princip företrÀder folkviljan, sÄdan den framkommer genom fria, allmÀnna och hemliga val och dÀr vissa medborgerliga rÀttigheter, sÄsom yttrande- och församlingsfrihet, Àr garanterade.

Citat

[redigera]
Demokratin Àr den sÀmsta bland de goda styrelseformerna, men den bÀsta bland de dÄliga. ~ Aristoteles
  • Demokratin Ă€r den sĂ€msta bland de goda styrelseformerna, men den bĂ€sta bland de dĂ„liga. [
] Om i en demokratisk stat en eller flera medborgare ha sĂ„ överlĂ€gsna förtjĂ€nster, att man icke kan jĂ€mföra denne eller dessa medborgares förtjĂ€nster eller inflytande med övriga medborgares, sĂ„ kan man icke lĂ€ngre anse dem tillhöra staten. Att inom samhĂ€llet behandla dem som övriga medborgares jĂ€mlikar vore orĂ€tt mot dem, dĂ„ de Ă€ro dessa sĂ„ avsevĂ€rt överlĂ€gsna. Man tycker, att en sĂ„dan man borde betraktas som en Gud bland mĂ€nniskorna. Det Ă€r tydligt, att lagarna Ă€ro nödvĂ€ndiga endast för dem, som genom hĂ€rkomst och begĂ„vning Ă€ro jĂ€mlikar, men att för dem, som höja sig över dessa, finns det inga lagar. De Ă€ro sjĂ€lva sina egna lagar. Den, som ville giva dem föreskrifter, skulle göra sig löjlig, och törhĂ€nda skulle han förtjĂ€na samma svar, som Antisthenes' lejon gĂ„vo hararna, som talade för jĂ€mlikhet mellan alla djur. Detta Ă€r anledningen till, att de demokratiska staterna, vilka mer Ă€n alla andra Ă€ro angelĂ€gna om jĂ€mlikhet, infört ostracism. SĂ„ snart man sĂ„g en medborgare höja sig över de andra tack vare sitt anseende eller sina rikedomar, genom mĂ€ngden av sina beundrare eller pĂ„ grund av politiskt inflytande, drabbades han av ostracism och tvangs att lĂ€mna staten. Han var lik Herkules, som övergavs av Argonauterna, dĂ€rför att Argo, deras skepp, förklarade att han var sĂ„ tung att det icke kunde bĂ€ra honom.
  • Demokratin undergrĂ€ver helhetens intressen, leder till demagogi och bossvĂ€lde och hotar det allmĂ€nnas bĂ€sta.
  • Skillnaden mellan en demokrati och en diktatur Ă€r att i en demokrati sĂ„ röstar man först och lyder sedan order – i en diktatur behöver man inte spilla tid pĂ„ att rösta.
  • Traditionen ger en röst Ă„t vĂ„ra förfĂ€der. Det Ă€r de dödas demokrati. Traditionen vĂ€grar att underkasta sig den lilla och arroganta oligarki (fĂ„mansvĂ€lde) av de som rĂ„kar finnas just hĂ€r och nu.
  • Demokrati innebĂ€r misströstan om att finna hjĂ€ltar att styra oss och ett belĂ„tet konstaterande av att de saknas.
  • Det har sagts att demokrati Ă€r den sĂ€msta styrelseformen som har prövats, bortsett frĂ„n alla andra former som har prövats genom tiderna.
  • Demokratin liksom uppfostrar barnen till förakt för deras fĂ€der och mödrar. Det finns intet annat ord, huru oskyldiga och goda avsikterna Ă€n mĂ„ vara. TĂ€nk efter! Demokratin förnekar först och frĂ€mst denna första kompetens: de dödas förmĂ„ga att föra och leda dem som leva. Det Ă€r en av dess vĂ€sentliga och fundamentala grundsatser, att en generation icke skall ha nĂ„gra band, som förena den med föregĂ„ende generationer.
  • I en demokrati Ă€r folket underkastat sin egen vilja och det Ă€r ett hĂ„rt slaveri.
Demokrati Àr tvÄ vargar och ett lamm som röstar om vad de ska Àta till lunch. ~ Benjamin Franklin
  • Demokrati Ă€r tvĂ„ vargar och ett lamm som röstar om vad de ska Ă€ta till lunch. Frihet Ă€r ett vĂ€lbevĂ€pnat lamm som motsĂ€tter sig omröstningen.
    • Benjamin Franklin, citerat av Frank Karsten och Karel Beckman i Demokratins baksida (2013), s. 116
  • Den politiska korrekthetens vĂ€rld Ă€r en vĂ€rld dĂ€r demokratin Ă€r överflödig eftersom alla sanna demokrater har samma idĂ©er och resten per definition Ă€r antidemokrater som ska exkluderas.
  • En demokrati kan inte existera utan bestĂ€mda regler. Frihet betyder inte att man fĂ„r köra pĂ„ fel sida av gatan.
  • Vi fĂ„r inte heller glömma att det ofta har rĂ„tt mycket större kulturell och andlig frihet under en sjĂ€lvhĂ€rskare Ă€n under vissa demokratier, och det Ă€r Ă„tminstone tĂ€nkbart att en demokratisk regim under en mycket homogen och doktrinĂ€r majoritet kan vara lika förtryckande som den vĂ€rsta diktatur.
    • Friedrich von Hayek i VĂ€gen till trĂ€ldom: till socialister i alla partier (2018) [1944], s. 127
  • Demokrati Ă€r inget annat Ă€n pöbelvĂ€lde, dĂ€r 51 procent av befolkningen kan avskaffa restens rĂ€ttigheter.
    • Thomas Jefferson, citerat av Frank Karsten och Karel Beckman i Demokratins baksida (2013), s. 116
  • Fascismen bekĂ€mpar hela det demokratiska idĂ©komplexet och avvisar bĂ„de dess teoretiska premisser och dess praktiska tillĂ€mpningar. Fascismen förnekar att majoriteten, genom det blotta faktum att den utgör majoritet, kan styra det mĂ€nskliga samhĂ€llet. Den förnekar att en majoritet kan styra genom att rĂ„dfrĂ„gas med jĂ€mna mellanrum och den bejakar mĂ€nniskornas ohjĂ€lpliga, fruktbĂ€rande och vĂ€lgörande olikhet, som aldrig kan utjĂ€mnas genom en sĂ„ mekanisk process som den allmĂ€nna röstrĂ€tten.
  • Historien visar att en demokrati utan normer lĂ€tt förvandlas till en öppen eller lĂ€tt förklĂ€dd totalitarism.
    • Johannes Paulus, Sanningens strĂ„lglans (1993)
  • Demokratin vilar i de lĂ€nder dĂ€r den Ă€r fast förankrad pĂ„ tradition, etablerade fördomar, etablerade institutioner, gammal vana och praxis. Den Ă€r omedelbart förenad med kulturarv, patriotism, religion, med dygder som hederlighet, tapperhet och uppriktighet. Den hör samman med borgerlig livsstil, familj, egendom, ofta med försvarsmakt och polismakt, med skola och kyrka. Den har rötter. Den Ă€r glanslös och vĂ€cks till stor retorik bara nĂ€r den Ă€r hotad.
    • Svante Nordin, VĂ€rldsandens partisaner: filosoferna, tredje riket och den liberala demokratin (2023), s. 11
  • Det Ă€r naturligt att dumbomarna Ă€r i majoritet i riksdagen; de Ă€r i majoritet i folket!
  • FolkvĂ€ldet kritiserar de Maistre men han Ă€r samtidigt benĂ€gen att se det som ett tomt sken. Folket utövar i realiteten aldrig makten, egentligen finns blott monarkier och oligarkier. Att krĂ€va folkets representerande genom val Ă€r lika orimligt som att föreslĂ„, att barn, dĂ„rar eller försvunna personer sjĂ€lva skall utse sina förmyndare eller mĂ„lsmĂ€n.
  • Det finns en grĂ€ns för anvĂ€ndningen av demokratiska metoder. Man kan frĂ„ga tĂ„gpassagerarna vilken vagn de vill Ă„ka i. Men det Ă€r omöjligt att frĂ„ga dem om man fĂ„r dra i nödbromsen nĂ€r tĂ„get i full fart hotas av en olycka.
Demokrati betyder helt enkelt att folk klubbar ner folk för folkets skull. ~ Oscar Wilde
  • Demokrati betyder helt enkelt att folk klubbar ner folk för folkets skull.

Se Àven

[redigera]
Politisk filosofi
IdeologierAnarkism ‱ Ekologism ‱ Fascism ‱ Imperialism ‱ Individualism ‱ Islamism ‱ Kapitalism ‱ Kolonialism ‱ Kommunism ‱ Konfucianism ‱ Konservatism ‱ Korporativism ‱ Liberalism ‱ Libertarianism ‱ Marxism ‱ Nationalism ‱ Nazism ‱ Republikanism ‱ Socialdemokrati ‱ Socialism ‱ Totalitarism
BegreppAuktoritet ‱ Egendom ‱ Elit ‱ Emancipation ‱ Folk ‱ Fred ‱ Frihet ‱ Hegemoni ‱ Hierarki ‱ Krig ‱ Lag ‱ Makt ‱ Monopol ‱ NaturrĂ€tt ‱ Lydnad ‱ Plikt ‱ Pluralism ‱ Propaganda ‱ Revolution ‱ RĂ€ttigheter ‱ RĂ€ttvisa ‱ SamhĂ€llskontrakt ‱ SamhĂ€lle ‱ Stat ‱ Utopi
StatsskickAristokrati ‱ ByrĂ„krati ‱ Demokrati ‱ Diktatur ‱ Meritokrati ‱ Monarki ‱ Oligarki ‱ Plutokrati ‱ Teknokrati ‱ Teokrati