Hoppa till innehÄllet

Tallkrogen

Tallkrogen
Infart till Tallkrogen söderifrÄn, 2015
Infart till Tallkrogen söderifrÄn, 2015
Infart till Tallkrogen söderifrÄn, 2015
KommunStockholm
KommunomrÄdeSöderort
StadsdelsomrÄdeFarsta
DistriktFarsta distrikt
Bildad1933
Antal invÄnare4 798 (2021)
Landareal124 hektar
SmeknamnTallis
PostortEnskede
LandskapSödermanland

Tallkrogen Àr en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun som grÀnsar till Gamla Enskede, GubbÀngen och Svedmyra. Tallkrogen rÀknas till Stockholms trÀdgÄrdsstÀder.

Äldre historia och namn

[redigera | redigera wikitext]

OmrĂ„det hörde en gĂ„ng i tiden till Östberga gĂ„rd, hĂ€r fanns torpen Mossens gĂ„rd och Lövlund. Stockholms stad köpte in Mossens gĂ„rds mark 1905, men det dröjde fram till 1930-talet innan man började exploatera marken. GĂ„rden ligger Ă€nnu kvar pĂ„ TallkrogsvĂ€gen 66, och anvĂ€nds idag (2015) som kontor.

Namnet Tallkrogen kommer frÄn en krog, nÀmnd redan 1668. Egentligen fanns det tre krogar: Stora Tallkrogen, Lilla Tallkrogen och Gamla Tallkrogen. De var belÀgna lÀngs den gamla landsvÀgen mot Dalarö. NÀr stadsdelen skulle fÄ sitt namn fanns ocksÄ möjligheterna att uppkalla den efter tvÄ torp, Sophem och Pottmyran, men vid stadsdelsindelningen 1934 valde man "Tallkrogen".

Stora Tallkrogen fick sitt namn 1777 och kallades efter 1830-talet för Lilla Sköndal i samband med att Tallkrogen avsöndrades och sÄldes till Stockholms stad. MangÄrdsbyggnaden och statarbostaden finns fortfarande kvar och ligger idag vid BogÄrdsvÀgen nÀra korsningen NynÀsvÀgen / TyresövÀgen. Bebyggelsen hör numera till stadsdelen GubbÀngen.

Stadsplan, OlympiaomrÄdet.
GÄrdarna Mossen och Löflund 1901.
Nybyggarna i Tallkrogen, kafferast, 1935.

Mossens gÄrds huvudbyggnad frÄn 1800-talets andra hÀlft Àr idag den Àldsta bevarade byggnaden i Tallkrogen. Mossens egendom köptes av Stockholms stad redan 1905, men det skulle dröja ytterligare 30 Är innan marken började bebyggas.

Torpet Lövlund revs pÄ 1970-talet för att ge plats Ät en förskola. Det var pÄ Mossens Àgor som stadsdelen Tallkrogen började anlÀggas pÄ 1930-talets mitt. Stockholms stadsmuseum har inte klassificerat byggnaden men den anses ÀndÄ vÀrdefull. PÄ gÄrdsplanen mÀrks en mÀktig ek med krondiameter pÄ 27 meter som skyddas genom planbestÀmmelse eftersom den Àr viktig för upplevelsen av omrÄdet.[1]

Stadsdelen bildades 1933 efter att Ă„ret innan rĂ€knats till stadsdelen Svedmyra.[2] Den första stadsplanen togs fram 1933 av stadsplaneraren Albert Lilienberg. Den var mycket speciell, eftersom gatorna var utlagda som löparbanor runt en idrottsarena eller stadion. Detta omrĂ„de kallas för OlympiaomrĂ„det, och har gatunamn tagna frĂ„n idrottsgrenar inom de olympiska spelen (MaratonvĂ€gen, KulstötarvĂ€gen, DiskusvĂ€gen, OlympiavĂ€gen). Även kvartersbeteckningarna har olympiaanknytning (Sprintern, Skidlöparen, Olympiatruppen, FunktionĂ€ren). Tre huvudgator fick sina namn uppkallade efter svenska idrottspionjĂ€rer.

Den övervĂ€gande delen av bebyggelsen bestĂ„r av smĂ„hus, hĂ€r restes omkring 950 stugor med sjĂ€lvbyggeri fram till 1945. OlympiaomrĂ„det byggdes 1933-1934, de flesta med endast tvĂ„ rum. Det finns ungefĂ€r 10 olika hustyper, samtliga ritade av arkitekten Edvin Engström. Den första stugan byggdes pĂ„ KulstötarvĂ€gen 14. Husen uppfördes i regi av Stockholms stads smĂ„stugebyrĂ„. Tomterna upplĂ€ts med tomtrĂ€tt pĂ„ 60 Ă„r med fast avgift över hela löptiden. En tomt pĂ„ 513 mÂČ betingade 1937 en Ă„rsavgift pĂ„ 198 kronor.

Omkring hĂ€lften av bostĂ€derna utgörs dock till antalet av hyreslĂ€genheter som förvaltas av kommunen genom FamiljebostĂ€der. OmrĂ„det kring TallkrogsvĂ€gen byggdes 1935. Hyreshusen kring Torögatan byggdes 1949–1952 av arkitekttrion Ancker-Gate-Lindegren. Tidigare fanns hĂ€r kolonitrĂ€dgĂ„rdar och en dansbana.

Åren 2015-2015 uppfördes sju bostadshus lĂ€ngs TallkrogsvĂ€gen vilka sammanlagt innehĂ„ller ca 135 en- och tvĂ„rumslĂ€genheter huvudsakligen avsedda som studentbostĂ€der.

Historiska bilder

[redigera | redigera wikitext]

Tallkrogens centrum

[redigera | redigera wikitext]

Stadsdelens centrum ligger kring Tallkrogsplan och i korsningen Victor Balcks vĂ€g / TallkrogsvĂ€gen. SjĂ€lva centrumet invigdes 1943. LĂ€nge fanns hĂ€r mĂ„nga smĂ„affĂ€rer av typ tobak och tidningar, hembageri, sybehör, fiskhandel, grönsaksaffĂ€r och skomakare. De flesta smĂ„affĂ€rer Ă€r numera borta, idag finns hĂ€r bland annat en livsmedelsaffĂ€r samt en tunnelbanestation. Öster om tunnelbaneviadukten, i kvarteret Gymnasten intill Victor Balcks vĂ€g uppförde Kooperativa förbundet 1934 och 1936 en butikslĂ€nga för kött, chark, mjölk och bröd. Arkitekt var Eskil Sundahl.[3]

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Till en början fick Tallkrogens nybyggare gĂ„ till Gamla Enskede och ta spĂ„rvagn linje 8 in till Slussen. Men redan 1935 öppnade busslinje 75 mot Skanstull. ÄndhĂ„llplatsen var korsningen LingvĂ€gen / Victor Balcks vĂ€g. Den 1 oktober 1950 invigdes Tallkrogens tunnelbanestation som ligger vid norra Ă€nden av Victor Balcks vĂ€g. Idag finns Ă€ven pĂ„ vardagar en service-busslinje som gĂ„r GubbĂ€ngen-Tallkrogen-Svedmyra.

Tallkrogens skola Ă€r en kommunal grundskola med Ă„rskurserna 1–6 samt förskoleklasser. Skolan har cirka 505 elever. I skolans nĂ€rhet finns stora grönomrĂ„den som ger utrymme för bĂ„de utomhuspedagogik, idrott- och fritidsaktiviteter.

År 2017 hade stadsdelen cirka 4 400 invĂ„nare, varav cirka 18,8 procent med utlĂ€ndsk bakgrund.[4]

Planer pÄ att bygga en bandyhall i Tallkrogen skrotades i januari 2016. Projektet flyttades i stÀllet till GubbÀngen.[5]

Nutida bilder

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Plankarta, detaljplan, Dnr. 2007-07591, laga kraft 2008-12-25.
  2. ↑ befolkningen i Stockholm 1252 2005 frĂ„n stockholmskĂ€llan
  3. ↑ Bygglovsritningar för Gymnasten 1, 1934 och 1936.
  4. ↑ ”OmrĂ„desfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. LĂ€st 2 maj 2018.
  5. ↑ Dagens Nyheter, Hans Jansson: "Bandyhall i Tallkrogen blir bandyhall i GubbĂ€ngen", 2016-01-23, lĂ€st 2016-01-23
  • Göran Söderström (redaktör) (2002-2003). Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden. Stockholmia förlag. sid. 230-234. ISBN 91-7031-132-3 
  • Anita Lundin (redaktör) (2014). BrĂ€nnkyrka 1913-2013, Socken som blev 51 stadsdelar. BrĂ€nnkyrka hembygdsförening. sid. 184-187. ISBN 978-91-8685329-7 

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]