Hoppa till innehÄllet

Stuck

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn Stuckatur)
Stuckaturer i rokoko frÄn kyrkan i Zwiefalten, 1740-tal.

Stuck, efter italienska stucco, Àr ett samlingsnamn för olika blandningar av gips, marmormjöl och lim som anvÀnds för att framstÀlla dekorativa ytor och detaljer inom arkitektur och konst. Ett sÀrskilt vanligt anvÀndningsomrÄde för stuck Àr taklister och rosetter i interiörarkitektur. TillÀmpat pÄ detta sÀtt kallas stuck för stuckatur.

Stuck kan anvÀndas för att skapa skulpturala detaljer men Àven som ytbehandling, och fÀrgas och behandlas för att efterlikna andra material. FÀrgade och polerade stuckytor som imiterar marmor kallas stucco lustro.

Arkeologiska fynd visar att stuckliknande material förekom redan under neolitisk tid. I det forntida Egypten var anvÀndningen av stuck för reliefer, vÀggutsmyckningar och skulpturer utbredd, som exempelvis i Tutankhamuns gravkammare eller bysten av Nefertiti.[1]

Under romersk tid fortsatte stuck att vara ett viktigt material. Den romerske arkitekturteoretikern Vitruvius skriver i sitt traktat om arkitektur utförligt om stuck och dess anvÀndning som dekorativ vÀggutsmyckning, och bevarade exempel i Pompeji och Herculaneum visar prov pÄ stuck bÄde som underlag för vÀggmÄleri och som utsmyckning i lÄgrelief.[2]

Efter att under medeltiden ha mist sin betydelse som arkitektoniskt material, Äterupplivades intresset för stuck under renÀssansen. Arkitekten och konstnÀren Giovanni da Udine lyckades pÄ 1500-talet framstÀlla en stuckmassa liknande den som anvÀndes under romersk tid, och med arbeten som Rafaels loggia i Vatikanen skapades en inflytelserik förebild för stuckaturarbeten.[3]

BemÄlad stuck i Rafaels loggia i Vatikanen.

SĂ€rskilt praktfulla stuckaturer utvecklades i barockens och rokokons arkitektur, dĂ€r den passade bra för att uttrycka den rörelse och formkraft som dessa stilar utmĂ€rktes av. Slottet Versailles i Frankrike försĂ„gs under Ludvig XIV:s tid med rika stuckdekorationer i mĂ„nga av de mest pĂ„kostade rummen, bland annat spegelgalleriet vars tak pryds av en mĂ€ngd skulpturala detaljer i stuck efter Jules Hardouin-Mansarts ritningar.[4] Kyrkan i Zwiefalten i TĂŒbingen i södra Tyskland Ă€r ett exempel pĂ„ rokokons upplösning mellan arkitektur och skulptur, dĂ€r interiörens rika stuckarbeten omvandlar tak och vĂ€ggar till fantasifulla ornamentala motiv.

Nyklassicismens intresse för antiken tog sig bland annat uttryck genom stuckarbeten i pompejansk stil. I England ritade arkitekten Robert Adam interiörer med stramt klassicerande stuckaturer sÄsom dem i Syon House, som blev stilbildande Àven utanför England.[5] I 1800-talets historicistiska arkitektur anvÀndes stuckatur flitigt, och var i industrialismens expansiva byggindustri i sÄvÀl exteriör- som interiörarkitektur ett material som kunde utformas i mÄnga olika stilar och uttryck. Det Àr under detta Ärhundrade som stucken blir mer allmÀnt spridd Àven i enklare bebyggelse.

För jugendstilens slingrande vÀxtmotiv passade stuckens elastiska egenskaper, och Àven i art déco och tidigmodernistisk arkitektur förekom stuck, om Àn i minskande omfattning.

AnvÀndningen av stuck har ingalunda varit begrÀnsad till vÀstvÀrlden. SÄvÀl i islamisk, buddhistisk och mesoamerikansk byggnadskonst spelar stuck en viktig roll som dekorativt material.

Den senaste stora ÄterstÀllning av ursprungsfasaden var pÄ Grand hotell i Stockholm Är 2018.[6]

FramstÀllning

[redigera | redigera wikitext]

Stuck framstÀlls i sin grundform av malen gipssten vilken blandas ut med vatten. Andra material tillsÀtts sedan ofta till blandningen för att frambringa sÀrskilda, önskade egenskaper. Exempel pÄ sÄdana material Àr glas, sand och marmormjöl.[7] Gips Àr en form av naturligt förekommande kalk som bundit till sig svavel och vatten, dess kemiska formel Àr CaSO4 2H2O. Det Àr det bundna vattnet som ger gipset de utmÀrkande egenskaperna som utnyttjas av stuckatörer. Genom att först brÀnna gipssten i 110 till 180 graders vÀrme avdunstar det bundna vattnet, nÀr cirka 75 % har avdunstat bildas sÄ kallat stuckgips. Stuckgipset blandas sedan med vatten och en gipsdeg bildas. Gipsdegen Àr formbar och torkar lÄngsamt, vilket lÄter stuckatören gjuta, forma eller skulptera den enligt önskemÄl. NÀr utformningen Àr klar lÀmnar stuckatören degen att torka, vanligen över natten, varpÄ det tillblandade vattnet avdunstar, gipsdegen hÀrdas och blir Äterigen till gipssten i den önskade formen.[8]

Takrosett i LuleÄ stadshotells festsal.

Till de mÄnga tekniska fördelarna med stuck hör att den bÄde kan modelleras och gjutas med stor precision och detaljskÀrpa. För att stabiliseras kan stuckaturer förstÀrkas med metalltrÄd, hÄr eller strÄ inne i massan.

Modern stuckatur

[redigera | redigera wikitext]

Idag anvÀnds stuck bÄde inom restaureringskonst och samtidsarkitektur. SÀrskilt som slÀt vÀgg- och takbehandling har stucken behÄllit sin plats i byggnadskonsten, medan det traditionella anvÀndandet av stuckornament blivit mera sÀllsynt annat Àn i restaureringssammanhang.

Stuckatur i Sverige

[redigera | redigera wikitext]

De första betydande stuckarbetena i Sverige tillkom i Vasatidens kungliga slottsbyggande, dÀr Erik XIV:s gemak pÄ Kalmar slott frÄn 1570-talet utgör ett tidigt exempel. Stuckatörerna, liksom flertalet andra hantverkare, inkallades frÄn kontinenten dÀr kunskapen om hantverket fanns.[1] Till RiksÀnkedrottningen Hedvig Eleonoras mÄnga slottsbyggen anlitades den italienske stuckatören Carlo Carove, som pÄ bland annat Drottningholms slott skapade stuckarbeten av hög konstnÀrlig klass. Efter att de utlÀndska stuckatörerna infört hantverket i Sverige blev stucken ett nÀrmast obligatoriskt material i adels- och högrestÄndsmiljöns interiörer.[9]

I takt med att 1800-talets svenska stÀder fick utbredd stenhusbebyggelse under Ärhundradets andra hÀlft, ökade anvÀndningen av stuck och liknande material för exteriörarkitekturen. Bolinderska huset och Stuckatörens hus i Stockholm utgör bÀgge tvÄ tidstypiska exempel pÄ tidens stuckfasader, som frÄn och med slutet av 1880-talet kom att fÄ konkurreras av fasader i natursten och tegel.

Stuckatören Axel Notinis hus pÄ David Bagares gata i Stockholm, en typisk stuckfasad frÄn 1880-talet ritad av Valfrid Karlson.
Operabaren i Stockholm, med takstuckatur i jugendstil.

KÀnda svenska stuckatörer

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Dieter 1995, s. 13.
  2. ↑ Dieter 1995, s. 8.
  3. ↑ Dieter 1995, s. 10.
  4. ↑ Dieter 1995, s. 73.
  5. ↑ Dieter 1995, s. 108.
  6. ↑ ”Se bilderna pĂ„ Grand Hotel – förr och i framtiden”. SVT Nyheter. 20 december 2017. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/grand-gar-tillbaka-till-rotterna-med-ny-fasad. LĂ€st 24 november 2025.
  7. ↑ Inganni 1979.
  8. ↑ Dieter 1995, s. 137.
  9. ↑ Dieter 1995, s. 85.
  • Beier, Dieter (1995). Stuck: Framtidens material sedan Ă„ttatusen Ă„r. Stockholm: ByggforskningsrĂ„det. ISBN 91-540-5714-0 
  • Inganni, Domenico (1979). Stuckatörens hemligheter: Handledning i olika muraltekniker jĂ€mte en kort levnadsbeskrivning. Stockholm: Forum i samarbete med Konstakad. ISBN 91-37-07045-2Â