Hoppa till innehÄllet

Retexturering

FrÄn Wikipedia

Retexturering Àr fysikaliska processer som anvÀnds för att ÄterstÀlla / förbÀttra makrotextur (vÀgar) och dÀrmed god vÄtfriktion hos vÀgbelÀggningar, exempelvis efter omfattande polering av vÀgfordons gummidÀck eller pÄ grund av "blödande" bindemedel.

Retexturering Àr ett kostsamt men ofta helt vÀsentligt inslag i trafiksÀkerhetsarbetet frÀmst i lÀnder utan nÀmnvÀrd dubbdÀckstrafik. Ett exempel kommer frÄn Aberdeenshire i Storbritannien. En kartlÀggning av "hot spot"-avsnitt med mÄnga halkolyckor pekade ut fem strÀckor med 34 halkolyckor (2009) med egendomsskador till en kostnad av 3 miljoner pund. Efter retexturering har det pÄ ett Är inte skett en enda halkolycka pÄ de ÄtgÀrdade tidigare sÄ olycksdrabbade avsnitten. Enligt kalkyler frÄn den vÀgentreprenör som utfört arbetet, har ÄtgÀrden gett en ekonomisk avkastning pÄ 2 500 % av satsat kapital.[1]

En vanlig orsak till att vÀgbelÀggningar polerats till oacceptabelt lÄg friktion Àr att belÀggningen har tillverkats med poleringskÀnslig ytsten. PÄ högtrafikerade vÀgar i Sverige anvÀnds ytsten av porfyr och kvartsit för att förebygga spÄrslitage. Dessa bergarter ger mycket poleringskÀnsligt stenmaterial. Svenska högtrafikvÀgar har alltsÄ stort behov av retexturering, vilket idag utförs gratis och utan trafikavstÀngning tack vare dubbdÀckens uppruggande effekt pÄ vÀgbelÀggningen.

Andra vanliga orsaker till lÄg vÀgfriktion pÄ vÄt bar vÀgyta Àr "fet" asfaltbelÀggning med blödande bitumen, att vÀgytans textur Àr igensatt med föroreningar i form av vÀgdamm, gummirester och fett, ytbehandling dÀr pÄgruset pressats ned under bindemedlets yta samt försegling dÀr pÄgruset har slÀppt frÄn bindemedlet och efterlÀmnat en spegelblank yta dÀr bindemedlet har "spacklat igen" asfaltens normala makrotextur (kan likstÀllas med att svarva bort allt mönster frÄn fordonens dÀck).

Retexturering av vÀgytan kan ske pÄ flera olika sÀtt, exempelvis:

  • Ytstenarna bearbetas med hammare.
  • Ytan ruggas upp med hjĂ€lp av skivor monterade pĂ„ en roterande trumma.
  • Ytan blĂ€stras med stĂ„lkulor.
  • Ytan ruggas upp tack vare trafikering av fordon med dubbdĂ€ck.

Renovering av textur hos en vÀgyta som har ett homogent överskott av bindemedel kan utföras med hjÀlp av spolning med vatten under högt tryck.

Alla metoderna (utom dubbdÀckstrafikering) utförs vanligtvis med hjÀlp av specialmaskiner. Dessa finns bÄde i stort format (ofta lastbilsmonterade) och som smÄ handhÄllna enheter. Maskinell retexturering förutsÀtter av trafiksÀkerhetsskÀl att körfÀltet stÀngs för trafik medan arbetet pÄgÄr.

BegrÀnsad livslÀngd

[redigera | redigera wikitext]

VÀgbelÀggning av poleringskÀnslig sten

[redigera | redigera wikitext]

Även om texturen kan förbĂ€ttras, kommer stenmaterialets poleringskĂ€nslighet att vara lika stor som innan. DĂ€rför har Ă„tgĂ€rden ofta ganska kort livslĂ€ngd; inom ett par Ă„r Ă€r ytan hal igen.

Blödande belÀggningar

[redigera | redigera wikitext]

Efter att ytskiktets bitumenöverskott har avlÀgsnats genom retexturering sÄ kan vÀgytans makrotextur ÄterfÄ normal livslÀngd, dvs ÄtgÀrden kan ge riktigt lÄngvarigt bestÄende effekt.

IgentÀppt textur

[redigera | redigera wikitext]

NÀr makrotexturen tÀppts igen, behöver sÄvÀl nytillverkad asfalt som retexturerad asfalt rengöras. Retexturering kan ge makrotexturen lika lÄng funktionell livslÀngd som hos nytillverkad vÀgyta.

En nÀrliggande problem Àr lÄg vÀgfriktion pÄ grund av nedsmutsning ovanpÄ vÀgytan och dess textur. Exempel pÄ sÄdan nedsmutsning Àr löst grus och dieselspill, vilket visats kunna ge lika lÄg vÀgfriktion som pÄ vintervÀglag typ hÄrdpackad snö[2].

Kostnader och nyttovÀrde

[redigera | redigera wikitext]

Trots kort livslÀngd, betraktar mÄnga retexturering som ett kostnadseffektivt sÀtt att upprÀtthÄlla sladdresistenta vÀgytor.

Kostnaden Àr starkt beroende av det arbetsprogram som genomförs. Till skillnad frÄn mÄnga andra vÀgarbetsprocesser Àr denna i stort sett opÄverkad av vÀderförhÄllanden, vilket ger lÄg risk för oförutsedd fördyring.

All retexturing sker med processer som Àr mycket aggressiva mot vÀgytan. Behandling bör dÀrför endast utföras pÄ vÀgslitlager som Àr strukturellt intakta. Varje svaghet i vÀgytan kommer snabbt att utvidgas i samband med retexturering.

Alternativa metoder

[redigera | redigera wikitext]

IstÀllet för retexturering kan vÀgen ytbehandlas eller helt enkelt asfalteras om. VÀgar med omfattande trafikering av dubbdÀck behöver normalt inte retextureras maskinellt. Ett undantag Àr nylagd asfalt som blivit slÀt genom t.ex. blödande bindemedel, vilken sjÀlvklart mÄste retextureras innan trafikering i vÄtt vÀglag tillÄts ske i normala landsvÀgsfarter.

  • "Volume 7" of the UK Design Manual for Roads and Bridges (DMRB), i synnerhet HD 37/99: Avsnitt 5: Del 2: Kapitel 11.
  • TRL Report 298 : Mechanical retexturing of roads : A study of processes and early-life performance.
  • TRL Report 299 : Mechanical retexturing of roads : An experiment to assess durability

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]