Kondition
| Den hÀr artikeln behöver fler eller bÀttre kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras. (2025-12) à tgÀrda genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor (gÀrna som fotnoter). Uppgifter utan kÀllhÀnvisning kan ifrÄgasÀttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pÄ diskussionssidan. |
Med kondition (Ă€ven pĂ„ slang kallad âkondisâ eller ibland Ă€ven âflĂ„setâ) brukar man mena kroppens förmĂ„ga att utföra ett lĂ„ngvarigt, submaximalt arbete. Det kallas Ă€ven aerob uthĂ„llighet eller syreupptagningsförmĂ„ga eftersom konditionen Ă€r ett mĂ„tt pĂ„ hur man kan tillgodogöra sig det syre man andas in. SyreupptagningsförmĂ„ga mĂ€ts vanligtvis i enheten ml / (kgĂmin ), det vill sĂ€ga den maximala volymen syre i milliliter som kan tillföras varje kilogram kroppsvĂ€vnad per minut. Bland mĂ€n Ă€r medelvĂ€rdet 45 ml/(kgĂmin), bland vĂ€ltrĂ€nade idrottsmĂ€n inom uthĂ„llighetsidrott Ă€r vĂ€rden uppemot 85â90 inte sĂ€llsynta. LĂ€ngdskidĂ„karen Gunde Svan sĂ€gs ha mĂ€tt 91 ml/kg/min och Charlotte Kalla 74 ml/kg/min.[1] Kondition Ă€r en viktig indikator pĂ„ hur vĂ€l hjĂ€rtats kĂ€rl fungerar. Den maximala syreupptagningsförmĂ„gan per kilo kroppsvikt (VO2 max) Ă€r normalt högst hos uthĂ„llighetsidrottare, sĂ„som cyklister, lĂ€ngdskidĂ„kare och lĂ„ngdistanslöpare dĂ„ dessa idrotter krĂ€ver hĂ„rt arbete under lĂ€ngre tidsintervaller. De högsta absoluta vĂ€rdena av syreupptagning ses ofta hos tyngre uthĂ„llighetsidrottare, exempelvis roddare, eftersom deras större muskelmassa ger lĂ€gre vĂ€rde per kilo kroppsvikt.
KonditionstrĂ€ning kan öka hjĂ€rtats slagvolym och hjĂ€rtats ejektionsfraktion medan maxpuls frĂ€mst styrs av gener och Ă„lder. Det ökar Ă€ven förekomsten av kapillĂ€rer och kollateralkĂ€rl samt antalet mitokondrier i de muskelceller som anvĂ€nds. Ăven blodets förmĂ„ga att frakta syre till arbetande muskler förbĂ€ttras dĂ„ kroppens totala blodvolym ökar med uthĂ„llighetstrĂ€ning. Lungornas kapacitet utgör inte en begrĂ€nsande faktor för konditionen, eftersom trots att man arbetar pĂ„ sin maximala förmĂ„ga gĂ„r det att öka andningsfrekvensen ytterligare.
NÀr hjÀrta och kÀrl inte lÀngre förmÄr sprida nog med syre till musklerna, tar de anaeroba processerna över. Vid anaerobt arbete Àr mjölksyra en biprodukt. Den arbetseffekt dÀr mjölksyran ackumuleras i stÀllet för att transporteras bort brukar kallas mjölksyratröskeln. Ackumuleringen av mjölksyra Àr sannolikt den faktor som gör att man upplever att konditionen inte rÀcker mer.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- â âWorld Best VO2 max Scoresâ. topendscores.com. http://www.topendsports.com/testing/records/vo2max.htm. LĂ€st 10 november 2013.