Fornyrdislag
| Den hÀr artikeln behöver kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras. (2017-04) à tgÀrda genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor (gÀrna som fotnoter). Uppgifter utan kÀllhÀnvisning kan ifrÄgasÀttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pÄ diskussionssidan. |
Fornyrdislag eller fornyrdeslag, (frÄn fornislÀndskans fornyrðislag), Àr ett fornnordiskt versmÄtt. Versen konstrueras sÄ att varje rad innehÄller tvÄ betonade stavelser. Antalet obetonade stavelser varierar. Raderna binds ofta ihop med hjÀlp av allitteration. Vanligen Àr raderna parvis sammankopplade: en huvudstav i andra raden bestÀmmer allitterationen, och dess begynnelsebokstav upprepas av (oftast) tvÄ stöttor i raden innan. Ursprungligen har versformen varit ostrofisk men inom fornnordisk dikt blev den senare i allmÀnhet Ättaradig, ofta med tvÄ tydliga halvstrofer.
Ordet fornyrdislag betyder ordagrant gammalt versmÄtt eller fornkvÀdesform. Namnet introducerades av Snorre i den Prosaiska Eddan, men versformen har sina rötter i Àldre fornnordisk och germansk diktning.
Exempel (Völuspå vers 1, Erik Brates tolkning, betonad stavelse kursiverad, allitteration i fetstil)
- Hören mig alla
- heliga slÀkten
- större och smÀrre
- söner av Heimdall;
- du vill ju, Valfader,
- att vÀl jag tÀljer
- forntida sÀgner,
- de första, jag minnes
Notera att betoningen, och dĂ€rmed allitterationen, inte behöver ligga pĂ„ radens första ord (rad 5â6, 8). I övrigt kan man notera att namnet Valfader, ung. de stupades herre, Ă€r en s.k. kenning för Oden.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||