Demimond

Demimond (uttal: [demÉȘ'mÉnd]: franska för 'halvvĂ€rld')[1] eller kokott Ă€r en historisk benĂ€mning pĂ„ en kvinna som statusmĂ€ssigt befann sig mellan en lyxprostituerad och mĂ€tressen som underhölls av rika parisare.[2] Ordet Ă€r tĂ€tt förknippat med 1800-talets Frankrike och myntades 1855 av Alexandre Dumas d.y., som en "halvvĂ€rld" mellan det publika och Ă€rbara samhĂ€llet och det fattiga proletariatets och gatuprostitutionens (jĂ€mför termen trasproletariat) ekonomiska utsatthet. Demimonden erbjöd, i likhet med 1700-talets kurtisan, sexuellt, romantiskt eller socialt umgĂ€nge, i utbyte mot ekonomisk assistans.
Efter mitten av 1800-talet började denna tidigare osynliga socialgrupp dyka upp i pressen, pÄ teatrar och allmÀnna sammankomster. Företeelsen försvann mer eller mindre efter första vÀrldskriget, nÀr den sociala miljön förÀndrades och bÄde kvinnor och arbetarklassen fick mer makt i samhÀllet. En senare social och ekonomisk relation med liknande funktion Àr sugardejting.
Historik
[redigera | redigera wikitext]Demimonden har beskrivits som en person â kvinna â ur en lĂ€gre samhĂ€llsklass som försökt efterlikna den förnĂ€ma urbana vĂ€rldens levnadssĂ€tt genom att omge sig med lyx.[1] Hon har beskrivits som prostituerad eller Ă„tminstone moraliskt tvivelaktig.[3]
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ordet demimond kommer frĂ„n franskans demimonde, och Ă€r uppbyggt av demi, âhalv-â, och monde, âvĂ€rldâ. Den ordagranna betydelsen Ă€r alltsĂ„ âhalvvĂ€rld(en)â, vilket sĂ€tts i motsats till le beau-monde, le grand monde, den högre societeten.[1]
Begreppet myntades av Alexandre Dumas d.y. i dramat Le Demi-monde frÄn 1855.[3] Historien beskriver en baronessa i en miljö med gifta kvinnor men utan synliga makar, och baronessan har haft ett antal olika "affÀrer". Hon siktar dock pÄ att bli gift och bli en respektabel kvinna i samhÀllets ögon.[4]
Dumas skiljer i sitt drama pÄ le monde (med de Àrbara kvinnorna av stÄnd), le demimonde och les prostituées (de prostituerade).[1] Denna mellanliggande "halvvÀrld" var en skuggvÀrld befolkad av socialt mer ambivalenta personer, opportunistiska "spelare" (jÀmför engelskans Player), "vivörer" och ogifta kvinnor, kvinnor som förlorat sin höga position, smÄborgerliga kvinnor, mÀtresser och Àlskarinnor, före detta prostituerade, dansöser, sÄngerskor och komedienner. I Dumas sprÄkbruk fungerade le demimonde som en kollektiv klassbenÀmning för denna samling av kvinnor, och i svenskan kan ordet demimonder fortfarande anvÀndas.[3]
Kurtisaner och demimonder
[redigera | redigera wikitext]
Finare demimonder, det vill sÀga sÄdana som via sitt umgÀnge och ekonomiska resurser redan lyft sig ur sin samhÀllsklass, kunde beskrivas som kurtisaner.[5] Kurtisanen vÀxte som social roll fram under 1600- och 1700-talen, i ett Europa som socialt blev allt rörligare.
Kurtisanen, som var en kombination av verserad sÀllskapsdam och lyxprostituerad klÀdd enligt det senaste modet, levde under 1700-talet i en parallellvÀrld till den aristokratiska, ett slags halvvÀrld. Kurtisanerna var utestÀngda frÄn societetens salonger, och detta betydde att de inte heller behövde böja sig för dess komplicerade regelverk och kvÀvande normer.[6]
Det samhÀlle som Dumas presenterade sitt drama Le Demi-monde 1855 var ett mer urbaniserat, industrialiserat och borgerligt samhÀlle pÄverkat av de vÀxande stÀderna. DÀr hade ekonomin och samhÀllslivet i framför allt Paris utvecklat sig lÄngt frÄn adels- och bondesamhÀllet frÄn landsorten. Cora Pearl Àr ett exempel pÄ en kvinna som beskrivits bÄde som kurtisan och som demimond.[7]
Det sena 1800-talet
[redigera | redigera wikitext]Den av Dumas beskrivna gruppen av kvinnor, de som varken tillhörde den "fina vÀrlden" eller rörde sig i samhÀllets botten, hade tidigare varit mer eller mindre osynlig. Efter mitten av 1800-talet, under det andra kejsardömet, började de dock dyka upp i pressen, pÄ teatrar och allmÀnna sammankomster.
En demimond som redan gjort sin klassresa kan Àven ha beskrivits som en kurtisan. Kurtisanen hade en rikare "vÀlgörare", mer lik mÀtressen, medan demimonden hade en mer tvetydig status med koppling till de lÀgre samhÀllsklasserna och omoraliskt leverne.
1900-talet
[redigera | redigera wikitext]Fenomentet demimonder försvann mer eller mindre efter första vÀrldskriget, nÀr den sociala miljön förÀndrades och bÄde kvinnor och arbetarklassen fick mer makt i samhÀllet. Den borgerliga miljön och klassamhÀllet eftertrÀddes av en mer modern struktur dÀr klasskillnaderna inte var lika uttalade och klassresorna för kvinnor ofta kunde göras pÄ andra sÀtt.
Under 1910- och 1920-talet myntades i engelskan det liknande begreppet "golddigger", i efterföljden av guldgrÀvartidens ekonomiska lycksökeri och under 1920-talets ekonomiska högkonjunktur. En "golddigger" var pÄ samma sÀtt en person som saluför sitt sexuella kapital mot ekonomisk ersÀttning (via transaktionellt sex) och högre status. Ordet kom under perioden till anvÀndning i olika litterÀra verk,[8] pÄ samma sÀtt som det nya fenomenet sugar daddies.[9]
I slutet av 1900-talet skulle sugardejtning etableras som en modern efterdöljare till demimonden. Ăven det nya fenomenet kĂ€nnetecknas av i första hand Ă€ldre mĂ€n och yngre kvinnor samt ett mer allmĂ€nt umgĂ€nge Ă€n ren prostitution. Ăven i mitten av 1900-talet har fenomen som beskrivits som "betald Ă€lskarinna" existerat.[10]
Kokott
[redigera | redigera wikitext]Kokott (franska: cocotte) Àr ett annat ord frÄn franskan för ungefÀr samma sak och under samma tid. Kokotten, ett ord som i denna betydelse nyttjades pejorativt i franskan, stod över det i slutet av 1800-talet reglementerade prostitutionssystemet, trots att hon i praktiken livnÀrde sig pÄ att sÀlja sexuella tjÀnster. Ordet finns i fransk skrift sedan 1789, i betydelsen 'lÀttfotad dam',[11] och har Àven kommit att nyttjas i betydelsen 'höna'.[12][13]
- âJag hade svĂ„rt att tro att hon var en kokott, och framför allt skulle jag aldrig ha kunnat tĂ€nka mig att hon var en elegant sĂ„dan, om jag inte hade sett vagnen med tvĂ„ hĂ€star, den rosafĂ€rgade klĂ€nningen och pĂ€rlcolliern och om jag inte vetat att min onkel umgicks endast med den allra högsta demimondenâ â skriver Marcel Proust i PĂ„ spaning efter den tid som flytt.[14]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]- Demivierge
- Kokett
- Eskort eller sugardejting
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn fransksprÄkiga Wikipedia, 28 september 2025.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 â127-128 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 6. Degeberg - Egyptolog)â. runeberg.org. 8 oktober 1907. https://runeberg.org/nfbf/0082.html. LĂ€st 10 oktober 2025.
- â Quijano, Lola GonzĂĄlez (2016-09-26). âPerformer un mauvais genre : la demi-mondaine au XIXe siĂšcleâ (pĂ„ franska). Criminocorpus. Revue d'Histoire de la justice, des crimes et des peines (7). doi:. ISSN 2108-6907. https://journals.openedition.org/criminocorpus/3465. LĂ€st 10 oktober 2025.
- 1 2 3 âdemimondeâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/demimonde. LĂ€st 10 oktober 2025.
- â âLe Demi-monde, by Alexander Dumas (fils)â. www.theatrehistory.com. http://www.theatrehistory.com/french/dumasfils002.html. LĂ€st 10 oktober 2025.
- â âkurtisanâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kurtisan. LĂ€st 10 oktober 2025.
- â Karina Ericsson WĂ€rn (6 juni 2017). âKurtisanen och modetâ. Oss granntanter emellan. https://www.granntanter.se/2017/06/06/kurtisanen-och-modet/. LĂ€st 10 oktober 2025.
- â Joanna Richardson: The Courtesans: The Demi-monde in 19th Century France, Phoenix, 2000
- â âBusby Berkeleyâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/busby-berkeley. LĂ€st 10 oktober 2025.
- â âLaurel and Hardy in Sugar Daddiesâ. laurelandhardycentral.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 20 september 2011. https://web.archive.org/web/20110920194452/http://laurelandhardycentral.com/sd.htm. LĂ€st 10 oktober 2025.
- â ââHinsehĂ€xanâ dömdâ. SVT Nyheter. 15 april 2013. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/hinsehaxan-domd. LĂ€st 7 november 2025.
- â âCOCOTTEÂ : Etymologie de COCOTTEâ. www.cnrtl.fr. https://www.cnrtl.fr/etymologie/cocotte. LĂ€st 10 oktober 2025.
- â âcocotte - DĂ©finition avec Bob, dictionnaire d'argotâ (pĂ„ franska). languefrancaise.net. https://www.languefrancaise.net/Bob.6856. LĂ€st 10 oktober 2025.
- â âcocotte |â (pĂ„ franska). Dictionnaire de lâAcadĂ©mie française | 9e Ă©dition. http://www.dictionnaire-academie.fr/article/A9C2771. LĂ€st 10 oktober 2025.
- â Proust, Marcel (1993). Swanns vĂ€rld. sid. 90