Commodore PET
| Commodore PET | |
 | |
| Information | |
|---|---|
| Operativsystem | Microsoft BASIC 1.0~4.0 |
| Processor | MOS Technology 6502 |
| Klockfrekvens | 1 MHz |
| Minne ROM | 18 till 48 KiB |
| Minne RAM | 4 till 96 KiB |
 |
Den hÀr artikeln behöver fler eller bÀttre kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras. (2023-07) à tgÀrda genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor (gÀrna som fotnoter). Uppgifter utan kÀllhÀnvisning kan ifrÄgasÀttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pÄ diskussionssidan. |
Commodore PET (Personal Electronic Transactor) Àr en 8-bitars hem- och persondator frÄn Commodore tillverkad frÄn 1977. PET konstruerades till stor del av Chuck Peddle (som skapat KIM-1), pÄ Àgaren Jack Tramiels uppdrag och var den första kompletta datorn frÄn Commodore, och samtida med Apple II och TRS-80. PET var maskinen som lade grunden till den tidigare kalkylatorfabrikanten Commodores framgÄngar under 1980-talet, med bland andra hemdatorer sÄsom "fenomenet" Commodore 64, Amiga 500 och Àven PC-datorer. I början anvÀnde Commodore som reklamslogan "The age of the Personal Computer", "Persondatorns era", för att beskriva datorrevolutionen som de ansÄg att PET medförde. Tidigare hade databehandling i praktiken bara varit tillgÀnglig via terminal ansluten till en gemensam stordator eller minidator.
Commodore PET var i princip den första persondatorn pÄ den svenska marknaden. Den introducerades i Sverige hösten 1977 av importören Janic. 1978 tog Datatronic över importen. à r 1979 var Commodore PET den nÀst största persondatorn pÄ den svenska marknaden, som dominerades av ABC 80.[1][2]
Uppbyggnad av PET 2001
[redigera | redigera wikitext]
Datorn var en enda enhet dÀr all elektronik fanns pÄ ett kretskort (likt enkortsdator), och tangentbord och 9-tums monokrom bildskÀrm (40 à 25 tecken à 8 à 8 px) var integrerade i datorns 42 cm breda metallhölje. Den var "fÀrdig att anvÀnda frÄn lÄdan" till kontorsanvÀndning, till skillnad frÄn datorbyggsatserna som var vanliga pÄ 1970-talet. Mikroprocessorn 6502 (frÄn dotterbolaget MOS) anvÀndes tillsammans med ROM, RAM och ett flertal grÀnssnittskretsar av standardtyp, sÄsom RS232. I den enklaste modellen fanns 4 KiB uppgraderingsbart arbetsminne, och PET 2001-8 hade 8 KiB. Sedan kom modellerna PET2001-N8, -N16 respektive -N32 med upp till 32 KiB minne installerat, kombinerat med större tangentbord. Punktstyrd grafik fanns inte, men speciella grafiska tecken för att kombinera till teckengrafik, vilket anvÀndes till mÄnga spel, och frÄn början marknadsfördes datorn som en "allt-i-ett-dator", för bÄde hem och proffsbruk, spel och avancerade berÀkningar och databaser. Teckentabells-ROM kunde ersÀttas med ett eget EPROM med valfria tecken, exempelvis matematiska symboler. Som standard fanns 64 ASCII-tecken med versaler och gemena och ett andra skiftlÀge med fler grafiska tecken, se PETSCII. SÄ smÄningom, 1982, slÀppte Commodore ett expansionskort för fÀrggrafik, baserat pÄ Thomson EF936x.
Den modell som visas till höger Àr PET 2001, som hade en inbyggd kassettbandspelare, typ Datasette, för inlÀsning och sÀkerhetskopiering. Data pÄ bandet lagrades enligt Kansas City Standard och möjliggjorde distribution av BASIC-program. Datorns operativsystem i ROM var integrerat med den egna BASIC-tolken (Commodore-BASIC), som Microsoft inofficiellt medverkat med.
BASIC-programmering och -kommandon var det normala sĂ€ttet för anvĂ€ndare att ge instruktioner till datorn, och PET beskrevs som "anvĂ€ndarvĂ€nlig". Ăven andra programmeringssprĂ„k kunde anvĂ€ndas med speciell programvara eller manuell maskinkodsprogrammering. Behandlade data kunde lagras pĂ„ kassett, och 1978 kom Ă€ven möjlighet att ansluta diskettstation, med stöd för Commodore DOS i OS 2.0, men DOS kördes internt i diskenheten. Ăven den första IBM PCn, modell PC-G frĂ„n 1981, hade bandspelaranslutning och diskettstation fanns inte i alla IBM-modeller. Commodore PET anvĂ€nde sig av IEEE-488 för att kommunicera med externa enheter, som till exempel diskettstation och skrivare, men anvĂ€ndes Ă€ven ofta med professionella laboratorieinstrument, sĂ„som spektrumanalysator, och med mĂ„nga enheter pĂ„ samma port.
En kort tid efter introduktionen kostade PET med 4 KiB 595 USD, och med 8 KiB 795 USD, medan andra datorer som anvÀndes professionellt för liknande tillÀmpningar brukade kosta minst 10 gÄnger mera. Matematikpaket sÄldes för 32 USD och spelpaket för 11 USD, bland mycket annat.
Efterföljare
[redigera | redigera wikitext]
PET 2001 hade inledningsvis ett speciellt litet 73-knappars tangentbord som pÄminner om minirÀknare och separat numerisk del (en nyhet), men kom 1979 i en specialmodell, PET 200, med hjÀlp av Porsche Design, med svenskt normalstort tangentbord. Trots klagomÄl pÄ tangentbordets storlek, var efterfrÄgan enorm, och fabriken hann inte leverera i takt med bestÀllningarna, sÄ priset fick höjas i en början. NÀsta större modell hette CBM 3016/3032 frÄn 1979, och hade ingen inbyggd bandspelare men dÀremot ett fullstort tangentbord. Fortfarande satt bildskÀrmen med 40 tecken per rad fast i centralenheten. Namnet Àndrades officiellt av upphovsrÀttsskÀl, men datorerna kallades ofta "PET" i alla fall. LikasÄ efterföljaren PET/CBM 4000-serien med 12-tumsskÀrm, vilken blev populÀr som skoldator genom sin robusthet. SÄ smÄningom kom modellen 8032 (1981) med möjlighet Àven till externt tangentbord och 80 tecken per rad pÄ 12-tumsskÀrm. Den större skÀrmen ledde emellertid till inkompatibilitet med tidigare 40-teckensprogramvara. Det förekom bÄde kontorstangentbord likt skrivmaskinens, och "programmerartangentbord" med de grafiska symbolerna utsatta. CBM 8000 var den första serien med ljudgenerator, utöver den i föregÄngare enkla funktionen som kunde generera en summerton.
En specialmodell var SP9000, "SuperPET", som hade en extra processor, Motorola 6809, 96KiB RAM, och anvÀndes för programmering av bl.a. Fortran, Pascal och COBOL. Den kostade 2795 USD, och för bÀttre prestanda krÀvdes vid den tiden en minidator, som kostade tiotals gÄnger mera. CBM-II var en serie datorer med höga prestanda baserade pÄ 6509 tÀnkta att konkurrera med IBM PC, men företaget satsade inte nog för att den skulle bli en kommersiell framgÄng. Den fanns med hela 128 KiB RAM utbyggbart till 1 MiB, extra plats för 8088/Z80 och stöd för CP/M och MS-DOS.
Till CBM 8032 kunde man senare köpa en extern hĂ„rddisk, Commodore 9060, dĂ„ kallad "Winchesterdisk" (efter IBM 3340 med 30+30 MiB initialt), fysiskt stor som en skokartong, och med 5 MiB kapacitet. PĂ„ 1980-talet kostade en CBM 8032 med dubbel extern 5ÂŒ-tums diskettstation och matrisskrivare runt 40 000 kronor. Den hade Commodore DOS installerat i diskettstations-ROM och bĂ„de databasprogram och kalkylprogrammet VisiCalc (föregĂ„ngare till Microsoft Excel) sĂ„ldes i paket med datorn.
Datorer kallade "PET" tillverkades till 1981, och nya datorkoncept togs fram, dels för hobbydatormarknaden (ex. VIC-20), med bland annat fÀrggrafik, och succén Commodore 64, dels för att möta konkurrensen frÄn IBM PC. Amiga-serien konkurrerade pÄ bÀgge marknaderna. FrÄn 1984 till 1993 marknadsfördes Commodore PC sÄsom PC-10 med 8088-processor till PC-60 med Intel 80386. 1984 lÀmnade Jack Tramiel företaget och satsade sjÀlv pÄ Atari.
PET i Sverige
[redigera | redigera wikitext]PET 2001 började sÀljas i Sverige i början av 1978 och kostade dÄ 12 000 kronor för modellen med 8 kB RAM.
I Sverige innehades agenturen för PET först av Janic Machine AB, men det var entreprenören Mats Gabrielsson som med sitt företag Datatronic som snart tog hand om PET. Han insÄg potentialen, och började att i Sverige utveckla nyttoprogram. Till PET 2001 fanns till och med bokföringsprogram, men dÄ behövde man Àven en andra bandspelare vid sortering av huvudbok. Insatserna frÄn Gabrielsson och Datatronic var viktiga. Det var de som under kommande Är gjorde datorkraften tillgÀnglig för smÄ företag och startade datoriseringen av Sverige, genom tillgÄngen till fÀrdiga kontorsapplikationer till en överkomlig kostnad, dvs. att man kunde tjÀna in investeringen. Tidigare hade tillgÀngliga mikrodatorer inte varit praktiska för att skapa anvÀndarvÀnliga program för ordbehandling, bokföring, kalkylering m.m., utan snarast förblivit inom sfÀren för tekniker och datorentusiaster. Olivetti hade gjort ett försök pÄ 1960-talet med Programma 101, men kostnaden (3200 USD, idag 32000 USD) hade hindrat ett generellt genombrott, men 1977 var tekniken mogen för persondatorn, efter uppfinningen av den monolitiska mikroprocessorn. I Sverige kom ABC 80 under PET:s första Är och tog med sina svenska program en betydande del av datormarknaden, och blev som inhemsk produkt skoldator pÄ mÄnga skolor. Detta bidrog till att PET fick mindre betydelse Àn i USA, Kanada och Storbritannien.
ABC-klubben sÀnde via nÀrradio i StockholmsomrÄdet, och sÀnde ut smÄ program. Det var bara att spela in pÄ band, stoppa in i bandspelaren till sin dator och sedan köra.
Ganska snart kom möjlighet att ansluta en station för 5ÂŒ tums floppydisketter. Dock krĂ€vde anslutningen av en diskettstation att primĂ€rminnet uppgraderades frĂ„n standardmodellens 4KiB (8KiB) till 32KiB. I det hĂ€r lĂ€get skrev Jörgen Stiernborg ett program för Litteratur & FöreningstjĂ€nst sĂ„ att de kunde samlingsfakturera sina leveranser av litteratur till studiecirklar, frĂ€mst inom StudiefrĂ€mjandet.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â Sjöström, Roland (1996). â1978 EtableringsĂ„retâ. Positionering under strategisk osĂ€kerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 7â24. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3
- â Sjöström, Roland (1996). â1979 PĂ„ jakt efter kompetensâ. Positionering under strategisk osĂ€kerhet - Luxor Datorer och persondatorbranschen. Linköping Studies in Management and Economics, Dissertations no 30. "2". Linköping: Ekonomiska institutionen, Linköpings tekniska högskola. sid. 25â50. Libris 2153372. ISBN 91-7871-699-3
| |||||||||||||||||||||||
