Käpphästar

I slutet av våren skulle Lilla Loppan på bästa kompisens 5-årskalas. Efter att först ha dissat idén om nåt hemsytt och krävt ett besök i leksaksaffären, kom hon springande med följande begäran: Mamma, kan du inte göra en sån där häst som är på en pinne som Lilla Gubben?!
Eh… Jo, det kan jag väl. Och, om sanningen ska fram, så inte bara kan jag, jag går dessutom igång på sånt och tycker det är väldigt kul att improvisera och hitta på efterhand. Så det gjorde jag.

Första steget var en räd på Ohlssons tyger. Där hittade jag det perfekta tyget, lika perfekt frans och fina band.

Andra steget ett besök på brädgården där lagom tjock rundstav inhandlades. De var lite fyrkantiga med längder och så, så jag har en rundstav till en häst till nu. :)

Tredje steget att börja rita och fnula och då tändes också idén om en instruktion på bloggen, så jag fotade resten av stegen och så får ni en instruktion här (materiallista kommer sist):

1. Rita hästhuvud och två öron inkl sömsmån på ett papper och klipp ut det.

2. Rita av mönsterdelarna på tygets avigsida (sorry, lite dålig bild :( )

3. Nu ska det nålas. Börja med stället där manen ska sitta, för det är trixigast och viktigast. Jag har köpt en färdig blank frans (syns tydligare på nästa bild). Först nålade jag fast fransen på det ena tyglagret. Fransen ska vara på tygets rätsida, med fransarna hängandes neråt, sas. Nålarna måste dock sättas på avigsidan. De måste också sättas tätt, så att manen/fransen följer den ritade linjen:

Så här ser det ut på rätsidan:

Lägg sen ihop tyget räta mot räta och sätt några nålar inuti delarna.

4. Sy genom båda tyglagren med smal sicksack. Jag har nog både stygnlängd och –bredd på 0,5, vill jag minnas. Lämna en öppning längst ner på öronen och den korta linjen på halsen (där hästen ser halshuggen ut. Får man säga så? Men ni förstår vad jag menar).

5. Klipp ut alla delarna med ca 1 cm sömsmån på huvudet och 0,5 cm på öronen.

6. Förbered käppen genom att göra en boll av stoppning, ungefär som en tennisboll i storlek, och fästa den överst på käppen med flera lager frys-/målartejp. Tejpa även runt käppen, under bollen.

7. Stoppa in käppen i hästhuvudet. Tryck in stoppning i nosen och så småningom runt käppen också, när du kommer dit.

8. Gör färdigt öronen. Jag vände dem rätt och sydde sen en raksöm en knapp cm från kanten för att få lite mer stadga på dem. Vik in sömsmånen i örat och sy fast för hand mot huvudet. Här hade jag visst ingen bild, men det tror jag nog ni kan tänka er ändå.

9. Ta bandet och trä det runt hästhuvudet som ett träns/grimma eller vad det nu heter. Nåla fast det, men sätt nålarna bara i bandet, så det går att trä av det sen.

10. Sy ihop bandet på alla ställen det sitter en nål. Jag använde symaskinen och sicksack och sydde lite fram och tillbaka på alla ställen. Bandet jag valde visade sig ha en förmåga att repa upp sig ganska lätt, så då blev det ett sätt att “försluta” ändarna att sy med sicksack.

11. Häfta fast huvudet på käppen, genom att vika in kanten längst ner och sätt fast med hjälp av häftpistol. Jag vek små veck av tyget efterhand och tyckte det funkade bra.

12. Mät sist ut hur långa tyglar du ska ha, genom att trä på tränset igen och måtta på fri hand.

13. Sy fast tyglarna också.

14. Sy på två svarta knappar som ögon.

Här syns det ganska bra att jag har gjort ett litet veck på öronen när jag sydde fast dem.

En med rött träns till Loppan och en med grönt till hennes kompis. Jag gjorde den röda först och en förändring som jag gjorde redan till den gröna var att göra nosen lite rakare. Jag tycker Loppans är lite väl smal precis över mulen, liksom. Men det blev bra ändå!

När jag mötte kompisens mamma på dagis några dagar senare visade det sig att kompisen önskat sig precis en Lilla Gubben-käpphäst sedan hon sett en i en katalog precis efter jul. Kul! Det visste varken jag eller Loppan om, men det gjorde ju att presenten blev en riktig fullträff!

Det här använde jag:
75 cm fuskpäls (räckte bra till två hästhuvuden, men det beror ju på hur stora man ritar huvudena)
ca 1 m band
ca 50 cm snöre till tyglar
30 cm frans per häst
rundstav, 2,5 cm diameter, knappt 90 cm lång
kuddstopppning
frystejp
häftpistol

Och det var lätt! Tog knappt en timme för första hästen och trekvart för andra. Så ut och gör! Nu har ju jag tänkt åt er, så då går det på trekvart för er också :)

Sommarklänning

Jag har fått den stora glädjen att sy till min stora dotter! Det händer inte så ofta, men nu ville hon ha sommarklänningar.

Vi insåg ganska snabbt (men inte tillräckligt snabbt :) ) att en förlängd och utställd t-shirt ser ut som ett nattlinne när man är större än ca lågstadieålder. Gör om, gör rätt… Efter en hel del funderande och testande blev det så här:

En förlängd och utställd t-shirt sydd i stl 164 Ottobre Creative Workshop syddes in i ärmen, byst och midja. Samtidigt sattes ett knytband in i sidsömmen att knyta bakom ryggen:

Och en uggla i perfekt färgmatchning syddes fast längst ner på kjoldelen:

Med dessa åtgärder fick man modellen att bli lite mera formnära samtidigt som både ugglan och bandet bidrog med detaljer som man normalt inte har på ett nattlinne och då blev det istället en fin klänning av det hela.

På ugglebilden ser man också att tyget är en spetsstickad trikå. Jag hittade den på Stof & Stil i Malmö, dit vi åkte efter att ha besökt KlaramedK och hennes fina små tvillingar och stora busbarn i Lund. Ekologisk är den också. Färgen hette aqua tror jag och är en väldigt svårfotograferad turkos nyans ;) Knytbandet gjordes av en blekgrön snedslå som syddes ihop dubbel (“samma färg fast grön, liksom”, som dottern själv uttryckte det). Ugglan är ett stryk-på-märke (fast jag sydde en raksöm runt också) som jag hittade på vårt lokala Coop Forum och som verkligen var perfekt i färgen, även om bilden blev lite märklig…

Ugglor

Tidigare i våras provsydde jag ett mönster från en tysk sömnadstidning. Jag är dålig på att sy toiller bara så där, utan jag väljer ett tyg jag gillar, men kan tänka mig att “sumpa” om det inte alls funkar. När jag beställde uggletyget från Znok tidigare, så var det instickat en smutsrand mitt på tyget och då var Jenny så snäll och skickade en ny bit. Det ledde ju till att jag faktiskt har ganska mycket uggletyg, så då kunde jag riskera ifall det inte skulle bli så bra som jag tänkte mig :)

Men det blev det. Efter lite trixande i alla fall!

Jag tror jag gjorde nån märklig rörelse precis när dottern tryckte på knappen, men man ser den nu skapligt i alla fall. Jag tyckte det blev en lite roligt kombination med det barnsliga(re) tyget och den lite damiga modellen med draperingen. Dock har jag sytt in den en dryg dm jämfört med mönstret, trots att jag stämde perfekt med måttabellen. Märkligt! Men ärm- och sidsöm vid byst och midja är minskat med upp till en dm mot hur det var från början. Så nu är jag nöjd. Innan var den lite tältliknande… Jag är ju inte direkt smärtast i världen, så att klä sig som om man vägde ytterligare 15 kg kändes inte som den bästa idén ;) Men så här är jag nöjd.

Hej igen!

När man ska återta bloggen ska man göra det med ett paradnummer och inte en ursäkt, tycker jag!
Så här kommer den – min finaste sommarklänning:

Mönstret är från min svärmors samling. Jag gissar 60-tal eller tidigt 70-tal på denna. På den tiden var ju de flesta mönster bara i en storlek och jag har den fantastiska glädjen att ha ungefär samma mått som hon hade då, så jag kan använda dem ganska så rakt av. Och hela guldgruvan har jag fått att ösa ur. Det är jag enormt tacksam för!

Tyget vill jag minnas att jag har fått från finaste Karina Tant Trassel, en internetbekantskap som jag också haft glädjen att möte IRL vid ett tillfälle. Vi träffades för att vi har barn som är födda i princip samtidigt. Hon är en hejare på att hitta fina 70-talstyger på loppis och ibland byter vi – hon har tyg och jag har tex en gammal overlock eller sömnadskunskaper :) Nöjda brukar vi bli båda två. Inte minst denna gång. Visst är det fantastiskt!

Baktill har klänningen ett långt, dolt blixtlås och en knäppt slejf som hänger löst. En detaljbild av ryggen kommer här:

Tyvärr lyckas jag inte riktigt få fram den fina petrolblå färgen som finns i tyget på bilderna. Även knappen har den nyansen.

Jag är så nöjd, så nöjd med min klänning och har fått en hel del positiva kommentarer när jag har den på mig. Det är kul! Jag är också väldigt nöjd med hur tygets mönster hamnade vid tillklippningen. Det var inte planerat, men jag tycker det blev supersnyggt. Alldeles särskilt nöjd är jag med halsringningen och att det nästan ser ut som en blomkrage.

Och till på köpet har jag nu också “kommit ut”. Det passar väl bra, så Pride-vecka det är här i huvudstaden ;)

Avslutningsvis vill jag tacka Popcorn för den fina utmärkelsen jag fick i slutet av maj. Tack! Jag blev glad och den värmde mycket i en intensiv och jobbig period. Jag är ledsen att jag inte kunde ta tag i det då, men nu blev det gjort i alla fall.
Enligt reglerna ska man berätta åtta saker om sig själv, så jag gör ett försök. Nummer 1 får vara att ni fick se hur jag ser ut ovan :)

2. Jag är en “friskt vågat, hälften vunnet”-person. Det gör att jag ibland ger mig in i saker som inte blir så bra.

3. Jag är en fixare också. Så jag kan oftast fixa till det rätt bra ändå :)

4. Jag är enormt svag för choklad, lakrits och glass. Gärna kombinerat. Som i Hemglass-glassen Tyrkisk peber. Mmmm.

5. Jag dricker inte kaffe, men gärna te. Fast bara svart. Med mjölk i. Inget rött eller grönt eller så, alltså.

6. Jag har tre systrar och en bror. En syster bloggar här: Kokoskarusellen. Hon är en otroligt begåvad konsthantverkare.

7. Jag gillar att sjunga, men med tre barn i aktiva åldrar hinns just nu ingen kör med, tyvärr.

8. En av fördelarna med att bo i Stockholm är att pendla till jobbet. Det är min lästid. Det blir ganska mycket på en vecka när man sitter på t-banan en timme varje dag. (Det gäller att så nåt positivt i det också!)

Sen ska man också skicka den vidare till fem personer, men den biten hoppar jag över den här gången.