Från det ögonblick då amerikanska elitstyrkor svepte in i Caracas och med våld avlägsnade Nicolás Maduro från makten i januari, klargjorde USA:s president Donald Trump att ett centralt mål var att få kontroll över Venezuelas oljeresurser.
USA:s nya besked om det stora oljeavtalet med Venezuela innebär att amerikanska företag nu ska få långsiktig kontroll över en stor del av Venezuelas oljereserver.
USA hoppas nu kunna fylla på sina uttömda strategiska oljereserver och sänka bränslekostnaderna.
Gigantiskt oljebolag skapas
Planen innebär att USA skaffar sig en andel på 35 procent i det privata oljebolaget North American Blue Energy Partners (NABEP), som kontrolleras av den skandalomsusade venezuelanska affärsmannen Alejandro Betancourt.
NABEP ska få ett 100-årigt leasingavtal för 17 venezuelanska oljefält.
USA garanteras 20 procent av produktionen till självkostnadspris och förköpsrätt att köpa all återstående produktion.
Arrangemanget gör NABEP till världens näst största privata oljebolag mätt i reserver, efter Saudiarabiens nationella oljejätte.
Vita huset hävdar att affären sker ”utan kostnad” för USA och att regeringen får vetorätt över styrelseledamöter – varav majoriteten skulle vara amerikanska medborgare, uppger The Washington Post.
Som kolonialism
Efter att USA hade gripit president Maduro tillsattes Delcy Rodríguez som förordnad president.
Oppositionen i Venezuela har bestämt motsatt sig att Rodríguez överlämnar värdefulla naturresurser. Rodriguez är inte folkvald och det är inte heller aktuellt med val i Venezuela, vilket betyder att folkets vilja inte beaktas.
– Detta är en fruktansvärd affär. Hon har gett bort 20 procent av det nationella arvet för ingenting, säger Trumps tidigare särskilda representant för Venezuela och Iran, Elliott Abrams, enligt BBC.
Abrams konstaterar att det finns en logik i partnerskapet, eftersom oljeförsörjningen i Gulfstaterna för närvarande är opålitlig. Men han påpekar att villkoren i avtalet är så ensidiga att man kan jämföra det med kolonialism.
Abrams skriver i The Washington Post att avtalet, som innebär ett nästan sekellångt bidrag på miljarder fat gratis olja till USA, säkert strider mot Venezuelas grundlag.
Sannolikt strider det också mot amerikansk lag, säger han.
Trumps plan riskfylld
Trumps plan för Venezuela medför betydande politiska, juridiska och kommersiella risker.
Framtida administrationer i Venezuela eller USA kan komma att utmana avtalet. Och även om avtalet håller säger analytiker att det kan ta år att vända Venezuelas förfallna energisektor på rätt köl.
USA har inte tidigare haft direkt kontroll över ett annat lands oljeresurser. Även efter USA:s invasion av Irak 2003 förblev Irak ansvarigt i fråga om naturresursbeslut.
Genom att ge NABEP och den amerikanska regeringen privilegierade kommersiella villkor riskerar USA att skapa rubbad konkurrens och en snedvriden marknad.
Bolag som konkurrerar med NABEP, bland dem Chevron som är den största amerikanska producenten med verksamhet i Venezuela, utsätts för en strukturell nackdel.
De skulle köpa och sälja råolja till rådande marknadspriser samtidigt som en gynnad konkurrent har betydligt bättre villkor.
Det är just den här sortens snedvridning av marknaden som oljebolag vill undvika då de överväger miljardinvesteringar. Venezuela behöver investeringar för att kunna återuppbygga energiindustrin.
Chevron och andra internationella energiföretag har förberett sig på nya projekt i Venezuela. Det råder ändå en viss osäkerhet som kan dämpa investeringsviljan.
Ingen enkel uppgift att bygga upp Venezuelas oljeindustri på nytt
Venezuela har världens största oljereserver men de kräver stora investeringar för att kunna utnyttjas.
Oljereserver är inte detsamma som oljeproduktion. Produktionen kommer inte igång över en natt, inte ens med det amerikanska avtalet, konstaterar CNN.
Oljeproduktionen kollapsade efter år av underinvesteringar, misskötsel och korruption efter en stor nationalisering av oljesektorn 2007. Nedgången förvärrades av amerikanska sanktioner.
Enligt president Trump tillhör Venezuelas olja egentligen USA. Han hänvisar bland annat till att amerikanska företag i årtionden byggde upp den venezuelanska oljeindustrin för att sedan tvingas lämna landet.
Venezuela nationaliserade sin oljeindustri lagligt 1976 och har delvis kompenserat amerikanska bolag för förluster.
Ändå är en utökad produktion bara en del av utmaningen. Årtionden av försummelse innebär att många anläggningar måste grundrenoveras eller ersättas helt.
Det skulle kräva att internationella företag är villiga att investera tiotals miljarder under flera årtionden. Politisk osäkerhet i Venezuela gör det ändå svårare och dyrare att investera.
Ett oljeavtal som gynnar USA kan alltså skrämma bort de investeringar Venezuela behöver, i stället för att få energisektorn på fötter.
Källor: Reuters, AFP
