Fler födda än döda för första gången på tio år: ”Förmånerna har gjort det möjligt”

Antalet födslar har gradvis ökat sedan 2024. Ökningen sker framför allt bland befolkningen i åldern 25–34 år.

En kvinna och en man står utomhus med ett spädbarn i famnen, bilar och träd syns i bakgrunden.
Janina Väisänen och Linus Hielm Dahlberg med den nyfödda dottern Esme. Bild: Sofia Westerberg / Yle

I juli 2026 föddes fler barn än det dog människor i Finland – för första gången sedan september 2017.

Det är en sällsynt siffra i ett Finland präglat av åldrande årskullar och låga födelsetal.

Månadsvis befolkningsförändringKälla: Statistikcentralen
I juli var antalet födda 48 fler än antalet döda. Det var det första födelseöverskottet sedan september 2017.

Enligt Anna Rotkirch, som är direktör och forskarprofessor vid Institutet för befolkningsforskning, väntas antalet dödsfall vara högt i ytterligare 10–15 år, eftersom de stora årskullarna blir äldre.

– Men jag tycker att det är en fantastisk sak att vi kan uppnå en så hög medelålder i Finland, säger hon.

Fler födslar bland 25–34-åringar

I befolkningsstatistiken används måttet summerad fruktsamhet. Måttet uppskattar hur många barn en kvinna i genomsnitt skulle få under sin livstid, om fruktsamheten i olika åldrar låg kvar på årets nivå.

Efter en nedgång åren 2011–2024 har den summerade fruktsamheten börjat öka gradvis. Befolkningsförbundets analyser visar att ökningen framför allt sker bland kvinnor i åldern 25–34 år.

Anna Rotkirch säger att orsaken till förändringen ännu är oklar.

I år ligger den summerade fruktsamheten på 1,37 barn per kvinna.

– En summerad fruktsamhet under 1,4 är mycket låg och kommer att skapa samhällsproblem om den förblir så låg länge, säger Rotkirch.

Anna Rotkirch står framför några gungor, där några barn gungar.
Forskarprofessor Anna Rotkirch vid Befolkningsinstitutet är sociolog och forskar i bland annat i familje- och kvinnofrågor. Bild: Mårten Lampén / Yle

Ekonomisk otrygghet kan leda till färre barn

För att födelsenettot inte ska bli negativt 2027 skulle den summerade fruktsamheten enligt Anna Rotkirch behöva stiga med drygt 30 procent på ett år, alltså från 1,37 till 1,8 barn per kvinna.

– En så stor ökning kommer inte att ske på bara ett år, säger hon.

Rotkirch säger att unga finländare önskar sig två barn i genomsnitt.

– Årets statistik tyder på att fler också får det antal barn de önskar sig.

Arbetslöshet och ekonomisk otrygghet brukar leda till färre födslar. Rotkirch säger att det oroliga världsläget också bidrar till det låga barnafödandet.

– Det brukar födas färre barn, i synnerhet färre förstabarn, i sämre ekonomiska tider. Ett undantag är lågkonjunkturen på 1990-talet.

Janina Väisänen blev mamma för femte gången

Janina Väisänen och hennes partner Linus Hielm Dahlberg fick sitt femte barn i juli.

Väisänen säger att nedskärningarna i de ekonomiska förmånerna oroade familjen under föräldraledigheten.

– Men vi har varit otroligt tacksamma för de olika ekonomiska förmånerna vi fått. Förmånerna har gjort det möjligt för oss att vara föräldralediga och ta hand om barnen.

Hon säger att Finlands välutvecklade välfärdssystem ger kvinnor i barnafödande ålder större möjligheter att välja om och när de vill skaffa barn.

Väisänen tror att ekonomiska förmåner, föräldraledighet, skyddsnät, möjligheter till deltidsarbete på familjevänliga arbetsplatser och deltidsstudier skulle kunna uppmuntra fler att få barn.

– Vi har haft turen att ha ett fungerande skyddsnät med familj och vänner som har hjälpt oss att ta hand om barnen, säger Väisänen.

Satsningar på familjepolitiken kan skapa trygghet

Sofia Bougt-Hernnäs, biträdande professor i nationalekonomi vid Hanken, säger att de familjepolitiska reformerna i Finland bidrog till att den summerade fruktsamheten inte sjönk under 1990-talets lågkonjunktur, trots att den ofta gör det i ekonomiskt svåra tider.

Enligt Bougt-Hernnäs är familjepolitiken även nu avgörande för att öka barnafödandet.

– För det första är det viktigt att kvinnor får tillräcklig hjälp både inom förlossningsvården och inom vården efter förlossningen.

En person med mörkt hår och blå topp står i en ljus korridor med fönster och tavlor på väggarna.
Sofia Bougt-Hernnäs vid Hanken säger att satsningar på småbarnspedagogiken och en säkrare framtid skulle kunna motivera fler att få barn. Bild: Gustaf Hafström

Bougt-Hernnäs säger att föräldraledigheten borde göras mer jämställd och att pappornas föräldraledighet skulle kunna förlängas.

Att satsa ekonomiskt på småbarnspedagogiken kan också få personer som överväger att skaffa barn att känna sig trygga med att de kan kombinera arbete och familjeliv.

– Det kan handla om att sänka avgifterna inom småbarnspedagogiken och att göra verksamheten mer tillgänglig även på sommaren.

Antalet födslar påverkas också av ungas framtidsutsikter.

– Hur man tror att Finland och världen kommer att se ut om fem, tio eller tjugo år påverkar förstås också viljan att skaffa barn, säger Bougt-Hernnäs.

Tycker du att Finland borde göra satsningar för att försöka öka antalet barn som föds? Om ja, hurdana satsningar borde göras? Berätta din åsikt i kommentarsfältet.