De utmaningar som Finland står inför när det gäller befolkningsstrukturen är inte nya. Konsultbyrån MDI:s rapport uppmärksammar detta, men forskningen har länge visat på samma trend, påpekar professorn i demografi Jan Saarela vid Åbo Akademi.
– Följden blir en befolkningspyramid som står på sin spets. Det är knappast en gynnsam utveckling för framtiden, konstaterar han.
Saarela ser egentligen två huvudsakliga vägar för att försöka bryta trenden:
– Det ena är att det bör födas fler barn, och det andra är ökad invandring.
MDI:s rapport visar att antalet barn i skolåldern i Finland troligen kommer att fortsätta minska de närmaste 25 åren. Redan nu ser vi en tydlig nedgång.
I början av 2010-talet föddes omkring 60 000 barn per år i Finland. Under 2023 och 2024 hade siffran sjunkit till cirka 45 000.
Låg nativitet bland infödda finländare
Den låga nativiteten gäller framför allt den infödda befolkningen, medan utvecklingen ser något mer positiv ut bland personer födda utomlands.
Jan Saarela menar att den låga nativiteten påverkar hela samhället. Många unga upplever att det är svårt att kombinera föräldraskap med andra delar av livet.
– Det känns inte fördelaktigt att få barn i vissa livsskeden, och därför skjuter många på beslutet. I vissa fall väntar man så länge att det inte blir några större barnkullar alls.
Svårt att vända trenden
Hur kan man då uppmuntra finländare att skaffa barn? Det är ingen enkel fråga, menar Saarela.
– Kanske ett högre barnbidrag för det första barnet skulle hjälpa. Men det kräver resurser.
Samtidigt minskar resurserna när antalet personer i arbetsför ålder blir färre. Det blir alltså allt svårare att upprätthålla välfärden.
Betyder det att finländare i glesbygden kan förvänta sig ännu sämre service i framtiden?
– Ja, det tror jag. Jag tror också att vi kommer att få se fler kommunsammanslagningar framöver, med tanke på att antalet kommuner i Finland fortfarande är mycket stort. Jag förespråkar inte kommunsammanslagningar, men jag konstaterar att det sannolikt blir nödvändigt.
Invandring ingen snabb lösning
Den andra vägen, en ökad invandring, är inte heller en lätt fråga, inte minst politiskt.
Det är inte heller lätt för forskarna att säga exakt hur stor arbetskraftsinvandringen borde vara.
Saarela påminner om att vi de senaste åren har sett en kraftig invandring, inte minst från Ukraina, där många tvingats lämna sina hem. Många av dessa planerar dock att återvända när kriget är över.
– Invandringen påverkas av globala händelser och är svår att förutse. Statistikcentralens prognoser byggde tidigare på ett visst antal immigranter, men de senaste årens kraftiga ökning har gjort att prognoserna inte längre stämmer.
Ett nordiskt och globalt fenomen
Sammanfattningsvis menar professor Saarela att den negativa befolkningsutvecklingen är mycket svår att vända.
– Det här är mer eller mindre ett globalt fenomen, att folk dras mot större städer.
Samma utveckling kan alltså ses även i de övriga nordiska länderna.
– Men Finland är, såvitt jag vet, sämst i klassen och har varit det i flera år.
