General recommendations (Svenska)
Detta dokument Àr ett kommenterat index över populÀra artiklar och viktig information för att förbÀttra och lÀgga till funktionalitet i ett installerat Arch-system. Det förutsÀtter att lÀsaren har lÀst och följt installationsguiden för en grundlÀggande installation av Arch Linux. Att ha lÀst och förstÄtt koncepten som förklaras i #Systemadministration och #Pakethantering Àr ett krav för att kunna följa de övriga avsnitten pÄ den hÀr sidan och andra artiklar i wikin.
Systemadministration
Det hÀr avsnittet behandlar administrativa uppgifter och systemhantering. Se GrundlÀggande verktyg och Category:System administration för mer information.
AnvÀndare och grupper
En ny installation lÀmnar dig endast med ett superanvÀndarkonto, mer kÀnt som "root". Att vara inloggad som root under lÀngre perioder, eller att ens exponera det via SSH pÄ en server, Àr osÀkert. IstÀllet bör du skapa och anvÀnda ett eller flera oprivilegierade anvÀndarkonton för de flesta uppgifter, och endast anvÀnda root-kontot för systemadministration. Se AnvÀndare och grupper#AnvÀndarhantering för detaljer.
AnvÀndare och grupper Àr en mekanism för Ätkomstkontroll; administratörer kan finjustera gruppmedlemskap och Àgarskap för att bevilja eller neka anvÀndare och tjÀnster Ätkomst till systemresurser. LÀs artikeln AnvÀndare och grupper för detaljer och potentiella sÀkerhetsrisker.
SĂ€kerhet
LÀs SÀkerhet för rekommendationer och bÀsta praxis om hur du hÀrdar systemet.
För en lista över applikationer som tillÄter att köra kommandon eller starta ett interaktivt skal som en annan anvÀndare (t.ex. root), se Lista över applikationer/SÀkerhet#Behörighetshöjning. För grafiska motsvarigheter (och hur man undviker dem), se Behörighetshöjning för grafiska applikationer.
TjÀnstehantering
Arch Linux anvÀnder systemd som init-process, vilket Àr en system- och tjÀnstehanterare för Linux. För att underhÄlla din Arch Linux-installation Àr det en bra idé att lÀra sig grunderna om den.
Interaktion med systemd sker via kommandot systemctl. Se systemd#GrundlÀggande anvÀndning av systemctl för mer information.
Ett loggningssystem tillhandahÄlls ocksÄ, med kommandot journalctl. Se journal för mer information.
SystemunderhÄll
Arch Àr ett rolling release-system och har snabb paketomsÀttning, sÄ anvÀndare mÄste lÀgga lite tid pÄ att utföra systemunderhÄll.
Pakethantering
Det hÀr avsnittet innehÄller anvÀndbar information relaterad till pakethantering. Se FAQ#Pakethantering och Category:Package management för mer information.
pacman
pacman Àr Arch Linux package manager (pakethanterare): det rekommenderas starkt att du gör dig bekant med den innan du lÀser nÄgra andra artiklar.
För lÄngsiktig hantering av cachade paket, se pacman#Rensa paketcatchen.
See pacman/Tips och trix för förslag pÄ hur du kan förbÀttra din interaktion med pacman och pakethantering i allmÀnhet.
Repositorier
Se artikeln Officiella repositorier för detaljer om syftet med varje officiellt underhÄllet repository.
Om du planerar att anvÀnda 32-bitarsapplikationer kommer du att vilja aktivera repositoriet multilib.
Artikeln Inofficiella anvÀndarrepositorier listar flera andra repositorier som inte stöds officiellt.
Du kan ocksÄ övervÀga att installera tjÀnsten pkgstats.
Speglar (Mirrors)
Besök artikeln Speglar för steg om hur du drar full nytta av att anvÀnda de snabbaste och mest uppdaterade speglarna för de officiella repositorierna. Som det förklaras i artikeln Àr ett vÀldigt bra rÄd att regelbundet kontrollera sidan för Mirror Status för en lista över speglar som nyligen har synkroniserats. Detta kan automatiseras med Reflector.
Arch Build System
Ports Àr ett system som ursprungligen anvÀndes av BSD-distributioner och som bestÄr av byggskript som ligger i ett katalogtrÀd pÄ det lokala systemet. Enkelt uttryckt innehÄller varje port ett skript i en katalog som Àr döpt efter den installerbara tredjepartsapplikationen.
Arch build system (ABS) erbjuder samma funktionalitet genom att tillhandahÄlla byggskript som kallas PKGBUILDs. Dessa Àr fyllda med information för en given programvara: integritetshashar, projektets webbadress, version, licens och bygginstruktioner. Dessa PKGBUILDs tolkas av makepkg, det faktiska programmet som genererar paket som sedan smidigt kan hanteras av pacman.
Varje paket i repositorierna, tillsammans med de som finns i AUR, kan kompileras om med makepkg.
Arch User Repository
Medan Arch Build System gör det möjligt att bygga programvara som finns i de officiella repositorierna, Àr Arch User Repository (AUR) motsvarigheten för paket som skickats in av anvÀndarna sjÀlva. Det Àr ett repository för byggskript som inte stöds officiellt, och Àr tillgÀngligt via webbgrÀnssnittet eller genom Aurweb RPC-grÀnssnittet.
Uppstart (Booting)
Det hÀr avsnittet innehÄller information som rör uppstartsprocessen. En översikt över hur Arch startar finns i Arch uppstartsprocess. Se Category:Boot process för mer information.
Automatisk hÄrdvaruidentifiering
HÄrdvara bör upptÀckas automatiskt av udev under uppstartsprocessen som standard. En potentiell förbÀttring av starttiden kan uppnÄs genom att inaktivera automatisk laddning av moduler och specificera nödvÀndiga moduler manuellt, enligt beskrivningen i KÀrnmoduler. Dessutom bör Xorg kunna upptÀcka nödvÀndiga drivrutiner automatiskt med hjÀlp av udev, men anvÀndare har ocksÄ möjlighet att konfigurera X-servern manuellt.
Mikrokod (Microcode)
Processorer kan drabbas av felaktigt beteende, vilket kÀrnan kan korrigera genom att uppdatera mikrokoden vid uppstart. Se Microcode för detaljer.
BehÄlla meddelanden under uppstart
NÀr inloggningsskÀrmen visas rensas meddelandena frÄn uppstarten, vilket gör att anvÀndare inte kan lÀsa dem i efterhand. Se Inaktivera rensning av uppstartsmeddelanden för att kringgÄ denna begrÀnsning.
Aktivering av Num Lock
Num Lock Àr en vÀxlingsknapp som finns pÄ de flesta tangentbord. För att aktivera Num Lock automatiskt under uppstarten, se Aktivera numlock vid uppstart.
Grafiskt anvÀndargrÀnssnitt
Det hÀr avsnittet ger vÀgledning för anvÀndare som vill köra grafiska applikationer pÄ sitt system. Se Category:Graphical user interfaces för ytterligare resurser.
KĂ€rnkomponenten i ett grafiskt anvĂ€ndargrĂ€nssnitt Ă€r en displayserver, som samordnar in- och utmatning för sina klienter till och frĂ„n resten av operativsystemet, hĂ„rdvaran och varandra. Displayservern och/eller dess klienter kan krĂ€va att man installerar en lĂ€mplig GPU-drivrutin för att accelerera rendering och andra grafiska operationer. Ăven om displayservern tillhandahĂ„ller det grundlĂ€ggande ramverket för att bygga en grafisk miljö, kan ytterligare komponenter anses nödvĂ€ndiga för en komplett anvĂ€ndarupplevelse.
Skrivbordsmiljöer
Skrivbordsmiljöer som KDE, GNOME, COSMIC, Xfce, Cinnamon, och LXDE paketerar ett brett utbud av vÀl integrerade applikationer, sÄsom en fönsterhanterare eller kompositör, panel/aktivitetsfÀlt, filhanterare, terminalemulator, textredigerare, ikoner och andra verktyg. AnvÀndare med mindre erfarenhet kan vilja installera en skrivbordsmiljö för att fÄ en mer bekant upplevelse. Se Category:Desktop environments för ytterligare resurser.
Fönsterhanterare eller kompositörer
En fullfjÀdrad skrivbordsmiljö ger ett komplett och enhetligt grafiskt anvÀndargrÀnssnitt, men tenderar att förbruka en hel del systemresurser. AnvÀndare som vill maximera prestandan eller pÄ annat sÀtt förenkla sin miljö kan vÀlja att installera enbart en fönsterhanterare eller kompositör och sjÀlva handplocka önskade tillbehör. De flesta skrivbordsmiljöer som anvÀnder Xorg tillÄter Àven att man anvÀnder en alternativ fönsterhanterare. Dynamiska, staplande (stacking) och kaklande (tiling) fönsterhanterare skiljer sig Ät i hur de hanterar fönsterplacering.
Inloggningshanterare (Display manager)
De flesta skrivbordsmiljöer inkluderar en inloggningshanterare för att automatiskt starta den grafiska miljön och hantera anvÀndarinloggningar. AnvÀndare utan en skrivbordsmiljö kan installera en separat. Alternativt kan du starta X vid inloggning som ett enkelt alternativ till en inloggningshanterare.
AnvÀndarkataloger
VÀlkÀnda anvÀndarkataloger som HÀmtade filer eller Musik skapas av anvÀndartjÀnsten xdg-user-dirs-update.service, som tillhandahÄlls av xdg-user-dirs och Àr aktiverad som standard vid installation. Om din skrivbordsmiljö eller fönsterhanterare inte installerar paketet automatiskt, kan du installera det och köra xdg-user-dirs-update manuellt enligt XDG-anvÀndarkataloger#Skapa standardkataloger.
Strömhantering (Power management)
Det hÀr avsnittet kan vara till nytta för bÀrbara datorer eller anvÀndare som pÄ annat sÀtt söker kontroll över strömhanteringen. Se Category:Power management för mer information.
Se Strömhantering för en mer allmÀn översikt.
ACPI-hÀndelser
AnvÀndare kan konfigurera hur systemet reagerar pÄ ACPI-hÀndelser som att trycka pÄ strömknappen eller stÀnga locket pÄ en bÀrbar dator. För den rekommenderade metoden med systemd, se Strömhantering#ACPI-hÀndelser. För den Àldre metoden, se acpid.
CPU-frekvensskalning
Moderna processorer kan sÀnka sin frekvens och spÀnning för att minska vÀrme och strömförbrukning. Mindre vÀrme leder till ett tystare system och förlÀnger hÄrdvarans livslÀngd. Se CPU-frekvensskalning för detaljer.
BĂ€rbara datorer
För artiklar relaterade till bÀrbara datorer samt modellspecifika installationsguider, se Category:Laptops. För en allmÀn översikt över artiklar och rekommendationer för bÀrbara datorer, se BÀrbar dator.
VilolÀgen (Suspend och hibernate)
Se huvudartikeln: Strömhantering/VilolÀgen.
Multimedia
Category:Multimedia innehÄller ytterligare resurser.
Ljudsystem
ALSA Àr ett kernelbaserat ljudsystem som bör fungera direkt (kanalerna behöver bara slÄs pÄ (unmutas)). Ljudservrar som PipeWire och PulseAudio kan erbjuda ytterligare funktioner och stödja mer komplexa ljudkonfigurationer.
Se Professionellt ljud för avancerade ljudkrav.
NĂ€tverk
Det hÀr avsnittet Àr begrÀnsat till mindre nÀtverksprocedurer. Se NÀtverkskonfiguration för en komplett konfigurationsguide och Category:Networking för relaterade artiklar.
DNS-sÀkerhet
För bÀttre sÀkerhet nÀr du surfar pÄ webben, betalar online, ansluter till SSH-tjÀnster och liknande uppgifter, övervÀg att anvÀnda en DNSSEC-aktiverad DNS-server som kan validera signerade DNS-poster, samt ett krypterat protokoll som DNS över TLS, DNS över HTTPS eller DNSCrypt. Se DomÀnnamnsupplösning för detaljer.
Konfigurera en brandvÀgg
En brandvĂ€gg kan ge ett extra lager av skydd ovanpĂ„ Linux nĂ€tverksstack. Ăven om standardkĂ€rnan i Arch kan anvĂ€nda Netfilters nftables (och dess föregĂ„ngare iptables), Ă€r inget av dem aktiverat som standard. Det rekommenderas starkt att konfigurera nĂ„gon form av brandvĂ€gg. Se Category:Firewalls för tillgĂ€ngliga guider.
NĂ€tverksdelning
För att dela filer mellan maskiner i ett nÀtverk, följ artikeln om NFS eller SSHFS.
AnvÀnd Samba för att gÄ med i ett Windows-nÀtverk. För att konfigurera maskinen att anvÀnda Active Directory för autentisering, lÀs Active Directory-integration.
Se Àven Category:Network sharing.
Inmatningsenheter
Det hÀr avsnittet innehÄller populÀra konfigurationstips för inmatningsenheter. Se Category:Input devices för mer information.
Tangentbordslayouter
Icke-engelska eller pÄ annat sÀtt icke-standardiserade tangentbord kanske inte fungerar som förvÀntat som standard. De nödvÀndiga stegen för att konfigurera tangentbordslayouten Àr olika för den virtuella konsolen och Xorg; de beskrivs i respektive Tangentbordskonfiguration i konsolen och Tangentbordskonfiguration i Xorg.
Musknappar
Ăgare av avancerade eller ovanliga möss kan upptĂ€cka att inte alla musknappar kĂ€nns igen som standard, eller vill kanske tilldela olika Ă„tgĂ€rder för extra knappar. Instruktioner finns i Musknappar.
Styrplattor pÄ bÀrbara datorer
MÄnga bÀrbara datorer anvÀnder styrplattor ("touchpads") frÄn Synaptics eller ALPS. För dessa, och flera andra styrplattemodeller, kan du anvÀnda antingen Synaptics-drivrutinen eller libinput; se Touchpad Synaptics och libinput för installations- och konfigurationsdetaljer.
TrackPoints
Se artikeln TrackPoint för att konfigurera din TrackPoint-enhet.
Optimering
Det hÀr avsnittet syftar till att sammanfatta finjusteringar, verktyg och tillgÀngliga alternativ som Àr anvÀndbara för att förbÀttra systemets och applikationernas prestanda.
Prestandatestning (Benchmarking)
Prestandatestning Àr handlingen att mÀta prestanda och jÀmföra resultaten med ett annat systems resultat eller en allmÀnt accepterad standard genom en enhetlig procedur.
FörbÀttra prestanda
Artikeln FörbÀttra prestanda samlar information och Àr en grundlÀggande genomgÄng om hur man vinner prestanda i Arch Linux.
Solid state-diskar (SSD)
Artikeln Solid state drive tÀcker mÄnga aspekter av SSD-hÄrddiskar, inklusive hur man konfigurerar dem för att maximera deras livslÀngd, t.ex. med TRIM.
SystemtjÀnster
Det hÀr avsnittet rör bakgrundstjÀnster (daemons).
Filindexering och sökning
De flesta distributioner har kommandot locate tillgÀngligt för att snabbt kunna söka efter filer. Arch Linux tillhandahÄller flera alternativ, se locate för detaljer.
Skrivbords-sökmotorer tillhandahÄller en liknande tjÀnst, men Àr bÀttre integrerade i skrivbordsmiljöer.
Lokal e-postleverans
En standardkonfiguration ger inget sÀtt att synkronisera e-post. En lista över e-postleveransagenter finns i artikeln E-postserver.
Utskrifter
CUPS Àr ett standardbaserat utskriftssystem med öppen kÀllkod utvecklat av OpenPrinting för Linux. Se Category:Printers for skrivarspecifika artiklar.
Utseende
Det hÀr avsnittet innehÄller vanligt eftersökta justeringar för att ge en estetiskt tilltalande Arch-upplevelse. Se Category:Eye candy för mer information.
Typsnitt (Fonts)
Du kan vilja installera en uppsÀttning TrueType-typsnitt, eftersom endast icke-skalbara bitmappstypsnitt ingÄr i ett grundlÀggande Arch-system. Det finns flera allmÀnna fontfamiljer som ger stor Unicode-tÀckning och till och med metrisk kompatibilitet med typsnitt frÄn andra operativsystem.
MÀngder av information i Àmnet finns i artiklarna Typsnitt och Typsnittskonfiguration.
Om du tillbringar en betydande mÀngd tid med att arbeta i den virtuella konsolen (dvs. utanför en X-server), kan du vilja byta konsoltypsnitt för att förbÀttra lÀsbarheten; se Linux-konsol#Typsnitt.
GTK- och Qt-teman
En stor del av applikationerna med ett grafiskt grÀnssnitt för Linux-system Àr baserade pÄ verktygssatsen GTK eller Qt. Se dessa artiklar samt Enhetligt utseende för Qt- och GTK-applikationer för idéer om hur du kan förbÀttra utseendet pÄ dina installerade program och anpassa det efter din smak.
KonsolförbÀttringar
Det hÀr avsnittet gÀller smÄ modifieringar som förbÀttrar konsolprogrammens praktiska anvÀndbarhet. Se Category:Command-line shells för mer information.
FörbÀttrad tab-komplettering
Det rekommenderas att du direkt konfigurerar utökad tab-komplettering enligt instruktionerna i artikeln för ditt valda shell.
Alias
Att skapa ett alias för ett kommando, eller en grupp av dem, Àr ett sÀtt att spara tid nÀr du anvÀnder konsolen. Detta Àr sÀrskilt anvÀndbart för repetitiva uppgifter som inte krÀver stora Àndringar av sina parametrar mellan körningarna. Vanliga tidsbesparande alias finns i Bash#Aliases, vilka enkelt kan portas till zsh ocksÄ.
Alternativa skal
Bash Àr det skal (shell) som installeras som standard i ett Arch-system. Installationsmediet anvÀnder dock zsh med tillÀggspaketet grml-zsh-config. Se Kommandoradsskal#Lista över skal för fler alternativ.
Bash-tillÀgg
En lista över diverse Bash-instÀllningar, historiksökning och Readline-makron finns i Bash#Tips och trix.
FĂ€rgad utmatning
Detta avsnitt tÀcks i FÀrgad utmatning i konsolen.
Komprimerade filer
Komprimerade filer, eller arkiv, pÄtrÀffas ofta i ett GNU/Linux-system. Tar Àr ett av de mest anvÀnda arkiveringsverktygen, och anvÀndare bör vara bekanta med dess syntax (Arch Linux-paket Àr exempelvis helt enkelt zstd-komprimerade tar-arkiv). Se Arkivering och komprimering.
Konsolprompten
Konsolprompten (PS1) kan anpassas i stor utstrÀckning. Se Bash/Anpassning av prompten eller Zsh#Prompts om du anvÀnder Bash respektive Zsh.
Emacs-skal
Emacs Àr kÀnt för att innehÄlla funktioner lÄngt utöver vanlig textredigering, dÀr en av dessa Àr att fungera som en komplett ersÀttare för skalet. Konsultera Emacs#Problem med fÀrgad utmatning för en lösning gÀllande konstiga tecken som kan uppstÄ nÀr fÀrgad utmatning aktiveras.
Musstöd
Att anvÀnda en mus i konsolen för kopiera-klistra-operationer kan föredras framför GNU Screens traditionella kopieringslÀge. Se General purpose mouse för omfattande instruktioner. Observera att du redan kan göra detta i terminalemulatorer med urklippshanteraren.
Sessionshantering
Genom att anvÀnda terminalmultiplexorer som tmux eller GNU Screen kan program köras under sessioner bestÄende av flikar och paneler som kan kopplas loss (detach) nÀr som helst. SÄ nÀr anvÀndaren antingen stÀnger terminalemulatorn, avslutar X eller loggar ut, kommer programmen som Àr associerade med sessionen att fortsÀtta köras i bakgrunden sÄ lÀnge terminalmultiplexorns server Àr aktiv. För att interagera med programmen igen krÀvs bara att man Äteransluter (reattach) till sessionen.
