Svenska Dagbladet
- "SvD" och "Svenskan" omdirigerar hit. För andra betydelser, se SVD (olika betydelser) respektive svenska.
| Svenska Dagbladet | |
| | |
| Publikationstyp | Morgontidning |
|---|---|
| Grundad | 18 december 1884 |
| Land | Sverige |
| Huvudkontor | VÀstra JÀrnvÀgsgatan 21, Stockholm |
| Chefredaktör | Lisa Irenius |
| Politisk beteckning | Obunden moderat (ob m)[1][2] / Obunden konservativ |
| SprÄk | Svenska |
| Frekvens | Daglig |
| Upplaga (TS) | 175 200 (2012, per utg. dag)[3] |
| Format | Tabloid |
| HuvudÀgare | Schibsted |
| ISSN | ISSN 1101-2412 |
| Webbplats | svd.se |
Svenska Dagbladet (SvD eller Svenskan) Àr Sveriges andra största abonnerade morgontidning och utges i Stockholm.
Tidningen grundades Är 1884 och Àgs av den norska förlagskoncernen Schibsted. Politiskt betecknar sig tidningens ledarsida som "obunden moderat".
Chefredaktör, VD och ansvarig utgivare för tidningen Àr sedan november 2023 Lisa Irenius.
Historia
[redigera | redigera wikitext]


Svenska Dagbladet grundades 1884. Det första numret publicerades den 18 december samma Ă„r. Flera personer medverkade vid grundandet av tidningen, av vilka den förste chefredaktören Axel JĂ€derin (1850â1925) och andre redaktören Oscar NorĂ©n (1844â1923) var sĂ€rskilt drivande. Lösnummerpriset för stockholmsupplagan var 5 öre; landsortsupplagans lösnummer kostade 10 öre. Det första numret innehöll endast en vĂ€derleksrapport och annonser men en av de stora nyheterna det Ă„ret var tryckfrihetsĂ„talet mot August Strindberg för hĂ€delse i Giftas.
Ă ren 1885â1887 gavs Svenska Dagbladet ocksĂ„ ut i en kvĂ€llsupplaga. FrĂ„n början var tidningen tullvĂ€nlig och konservativ. Efter 1897, nĂ€r Helmer Key blev chefredaktör, intog den en mer liberal hĂ„llning. Flera framstĂ„ende kulturpersonligheter medverkade sĂ„som Verner von Heidenstam och Ellen Key under Helmer Keys första period. Han eftertrĂ€ddes i ett mellanspel av Gustaf Zethelius 1907â1909, men Ă„terkom 1909 och stannade till 1934. Ă r 1910 blev tidningen högerns (nuvarande moderaterna) tidning; sedan 1977 Ă€r den obundet moderat, "vilket innebĂ€r en blandning av liberalkonservativa idĂ©er i marknadsekonomisk riktning". LĂ€nge skilde sig Svenska Dagbladet typografiskt frĂ„n andra dagstidningar genom att första sidan enbart innehöll annonser.
Den första redaktionen lÄg i ett hus vid korsningen Kungsgatan/Vasagatan. à r 1887 flyttades officinen till Karduansmakargatan 12, och frÄn 1897 flyttades den till Klara södra kyrkogata 6 / Karduansmakargatan 13. à r 1915 inköptes grannfastigheten, Karduansmakargatan 11, och ett nytt hus uppfördes. à r 1962 flyttade tidningen till RÄlambsvÀgen 7 i Marieberg, Är 1995 flyttade den till Gjörwellsgatan 28. à r 2001 flyttade redaktionen Äter till centrala Stockholm, denna gÄng till MÀster Samuelsgatan. Under 2011 samlades Schibsted-koncernens olika delar, inklusive Svenska Dagbladet och Aftonbladet, i Kungsbrohuset. En stor del av Svenska Dagbladets tryckning sker i ett tryckeri i SödertÀlje, dÀr Àven Aftonbladet trycker delar av sin upplaga.

Ă ren 1923â64 gav SvD ut Svenska Dagbladets Ă„rsbok. Denna gick dĂ€refter upp i Ă„rsboken Anno, som utges av Corona förlag. Ă r 1960 utkom Svenska Dagbladets Historia 1884â1940, del I av dess chefredaktör Ivar Anderson. Den följdes 1965 av del II, med undertiteln Litteratur, konst, teater och musik i SvD 1897â1940. Historien kompletterades till hundraĂ„rsjubileet 1984 med del III: SvD under Ivar Anderssons tid 1940â55 av Elisabeth Sandlund.
Ă r 1974 startades Idagsidan, som var banbrytande inom dagstidningsjournalistiken, med artiklar om livssyn, sociala frĂ„gor och filosofi. Denna sida redigerades dĂ„ av journalisterna Marianne Fredriksson och Ami Lönnroth. Till 100 Ärs-minnet 1984 utgavs 100 Ă„r med Svenska Dagbladet 1884â1984 under redaktion av Lars Lagerstedt, f d redaktionschef vid tidningen. Den bestĂ„r av faksimiler av valda sidor frĂ„n alla hundra Ă„ren, jĂ€mte en kort textsammanfattning för varje decennium. Samtidigt utgavs en jubileumstidning i A4-format: Ett hundraĂ„rigt Ă€ventyr! med en översikt av de 100 Ă„ren med text samt reproduktioner av Ă€ldre och nyare annonser.
Investor AB, som lÀnge kontrollerat Svenska Dagbladet, förde under 1998 förhandlingar om att sÀlja tidningen. Det slutade med att norska Schibsted presenterades som köpare av aktiemajoriteten i bolaget den 10 juli 1998.[4]
Efter att lÀnge varit i Broadsheet-format övergick SvD till Tabloidformat i och med numret den 16 november 2000.[5]
Ă r 2010 utsĂ„gs SvD till Ă rets Dagstidning[6] med juryns motivering: "Vi trodde att vi hade sett Svenskans omgörning. Men detta Ă€r företaget som har byggt in stĂ€ndig förĂ€ndring i sin kultur pĂ„ ett sĂ€tt som alltid gör det till herre över sina omstĂ€ndigheter. Resultatet Ă€r bĂ€ttre lönsamhet, högre upplaga, större rĂ€ckvidd och en Ă€nnu bĂ€ttre tidning.â
Tidningens priser
[redigera | redigera wikitext]Tidningen delar varje Är ut flera prestigefulla priser. Sedan 1925 delas Svenska Dagbladets guldmedalj för Ärets bÀsta idrottsprestation ut. PÄ medaljen finns inskriptionen "Svenska Dagbladets medalj för frÀmsta idrottsbragd",[7] och medaljen kallas ofta bara "bragdguldet". Pristagaren röstas fram av allmÀnheten och sedan 2001 delas det ut pÄ Svenska idrottsgalan.[8]
Svenska Dagbladets litteraturpris delades ut första gÄngen 1945 och instiftades för att uppmÀrksamma tidningens 60-Ärsjubileum, nÀr tidningen utropade sig sjÀlv till "ledande kulturtidning" och "författarnas organ". Bland annat ordförandena frÄn Pennklubben och Författareföreningen utsÄgs till ledamöter i prisnÀmnden.[9]
Teaterpriset Thaliapriset började delas ut 1951 som ett stipendium om 1500 kronor.[10] à r 1977 utropade tidningen Svenska Dagbladets operapris som ett komplement till Thaliapriset.[11] Det omfattade Àven balett.[11] Nils Poppepriset delades ut med början 1984, och första ÄrgÄngen gick till Nils Poppe. Det slutade delas ut Äret efter hans bortgÄng och den sista pristagaren var Annalisa Ericson.[12]
Sedan 2014 delar Svenska Dagbladet ut priset SvD AffÀrsbragd, som premierar entreprenörskap och företagande.[13]
Papperstidningens delar
[redigera | redigera wikitext]Svenska Dagbladet bestÄr i huvudsak av tre delar, alla i tabloidformat. Tidningens huvuddel innehÄller ledare, inrikes- och utrikesnyheter, samt pÄ vardagar Kultur och Àven Idagsidan (se nedan). HÀr finns Àven information om vÀdret.
Delen NÀringsliv Àr en ekonomitidning med företags- och ekonominyheter, börstabeller och nyheter om privatekonomi. DÀr Äterfinns Àven sport.
Delen Kultur som pÄ vardagar ingÄr i huvuddelen, och pÄ söndagar utgör en egen del, innehÄller kulturnyheter, recensioner av musik, film och teater, reportage, samt TV- och radiotablÄer. I kulturdelen finns dagligen en sÄ kallad understreckare, en daglig essÀ pÄ en helsida i nÄgot akademiskt Àmne. BenÀmningen har sin förklaring i den tid dÄ tidningen gavs ut i fullformat och essÀn placerades pÄ nedre delen av sidan under en linje, dÀrav vinjetten "under strecket". SvD Kultur publicerar regelbundet flera av Sveriges mest framstÄende författare och journalister, som Horace Engdahl, Dick Harrison, Andres Lokko, Lotta Lundberg, Maria Maunsbach, Sara Stridsberg, Per WÀstberg och Liza Alexandrova-Zorina.
Hösten 2015 lanserades SvD Junior, en nyhetstidning för barn och unga. Stina Cederholm, som arbetat pÄ SvD i över tio Är, Àr chefredaktör och ansvarig utgivare. Barn och unga tas pÄ allvar med ambitionen att beskriva aktuella hÀndelser pÄ ett enkelt sÀtt. Tidningen utkommer med ett nytt nummer varje tisdag. SvD Junior nominerades under hösten 2016 till à rets Tidskrift, ett pris som delas ut av Sveriges Tidskrifter. SvD Junior har haft intervjuer med profiler som Zara Larsson, Peter "Foppa" Forsberg och f.d. kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.[14]
Idagsidan
[redigera | redigera wikitext]Idagsidan Àr tidningens avdelning för psykologi, existentiella frÄgor, manligt-kvinnligt, barn och unga, relationer och sex, trender i samhÀllet samt kropp och hÀlsa. Artikelserier i dessa Àmnen har varit sidans signum genom Ären. Redaktionen ger ocksÄ stort utrymme, bÄde i tidningen och pÄ webben, för synpunkter och berÀttelser frÄn lÀsare.
Idagsidan startades 1974 med Marianne Fredriksson som redaktör. Den första artikelserien hade namnet âOnt i sjĂ€lenâ och handlade om psykisk ohĂ€lsa. Under hennes ledning skapades en i dagspressen ny inriktning som kom att kallas insiktsjournalistik. Vinjetten Idag fanns Ă€ven innan dess men syftade dĂ„ pĂ„ det dagliga kĂ„seriet i SvD. PĂ„ internet har www.svd.se/idag funnits sedan 1999.
Nya ord har skapats eller fĂ„tt större spridning genom Idagsidans serier, exempelvis: âprivatreligiösâ, âmaskrosbarnâ, âcurlingförĂ€ldrarâ och âkvartslivskrisenâ.
à r 2006 utnÀmndes Idag-redaktionen till à rets förvillare av föreningen Vetenskap och Folkbildning "för publiceringen av en grovt vilseledande artikelserie om sÄ kallad energimedicin".
Redaktörer:
- Marianne Fredriksson 1974â1987
- Ann Lagerström 1988â1992
- Catarina Baldo Zagadou 1992â2000
- Anders Haag 2001â2006
- Per Söderström 2006â2009
- Susen Schultz 2009â2013
- Agneta Lagercrantz 2013â
- Maria Carling, Anna Lagerblad, Anna Asker 2014â
Historiskt sidarkiv
[redigera | redigera wikitext]I slutet pÄ 2016 lanserade SvD sitt historiska sidarkiv,[15] i vilken alla utgivna exemplar av SvD sedan starten 18 december 1884 finns digitaliserade och indexerade för sökning. Endast 42 datum saknas, 41 av dessa datum Àr efter 1986. Bland annat kan man ta del av 35 000 sidor "Under strecket" som Àr fördjupningsartiklar om kultur och vetenskap. TjÀnsten Àr enbart öppen för prenumeranter.
Personer verksamma vid tidningen
[redigera | redigera wikitext]Chefredaktörer
[redigera | redigera wikitext]- Axel JĂ€derin, 1884â1888
- Hjalmar Sandberg, 1888â1891
- Dan Ă kerhielm, 1891â1893
- Gustaf E. Ericson, 1893â1896
- Hjalmar G. Wallgren, 1896â1897
- Helmer Key, 1897â1907
- Gustaf Zethelius, 1907â1909
- Helmer Key, 1909â1934
- Carl Trygger, 1934â1940
- Ivar Anderson, 1940â1955
- Allan Hernelius, 1955â1969
- Sven Gerentz, 1969â1973
- Gustaf von Platen, 1974â1982
- Ola Gummesson, 1982â1987
- Hans L Zetterberg, 1987â1988
- Lennart Persson, 1989
- Bertil Torekull, 1989â1991
- Mats Svegfors, 1991â2000
- Hannu Olkinuora, 2000â2001
- Lena K. Samuelsson, 2001â2013
- Fredric KarĂ©n, 2013â2019
- Anna Careborg, 2019â2023
- Lisa Irenius, 2023â[16]
VerkstÀllande direktörer
[redigera | redigera wikitext]- Carl Trygger 1934â?
- Sven Gerentz 1962â1973
- Olof Ljunggren 1974â1978
- HĂ„kan Lambert-Olsson 1978â1981, koncernchef 1981â1986
- Stefan Strömquist, 1981â1991
- Sven Höök, 1991â1996
- KĂ„re Gustafson, 1996â1999
- Gunnar Strömblad, 1999â2006
- Raoul GrĂŒnthal, 2006â2009
- Gunilla Asker, 2009â2018
- Fredric KarĂ©n, 2018â2019
- Anna Careborg, 2019â2023
- Lisa Irenius, 2023â
Politiska chefredaktörer
[redigera | redigera wikitext]- Otto JĂ€rte 1932â1952
- Karl Axel Tunberger 1969â1978 (ansv utg 1963â1978)
- Axel Waldemarson 1978â1983
- Mats Svegfors 1983â1991
- HĂ„kan Hagwall, 1991â2000
- Mats Johansson, 2000â2003
- P.J. Anders Linder, 2003â2013
- Tove Lifvendahl, 2013â
Kulturchefer
[redigera | redigera wikitext]- Gunnar Brandell, 1950â1962
- Ă ke Janzon, 1963â1968
- Leif Carlsson, 1969â1981
- Ingmar BjörkstĂ©n, 1981â1991
- Lars Lönnroth, 1991â1993
- Peter Luthersson, 1993â2001
- Carl Otto Werkelid, 2001â2008
- Stefan Eklund, 2009â2010
- Kaj Schueler, 2010â2012
- Martin Jönsson, 2012â2013
- Daniel Sandström, 2013â2014
- Lisa Irenius, 2015â2023
- Ida Ălmedal, 2024â
Tecknare och illustratörer
[redigera | redigera wikitext]Ăvriga kĂ€nda medarbetare vid tidningen
[redigera | redigera wikitext]- Maria Abrahamsson
- Knut Ahnlund
- Lena Andersson
- Anders Andersö
- Bengt Bedrup
- Frans G Bengtsson
- Jan Berglin
- Karl Bergman - dödades i tjÀnst 1979 i Uganda
- Fredrik Böök
- Andreas Cervenka
- Cordelia Edvardson
- Lotten Ekman skrev recensioner, reportage med mera under 41 olika signaturer, bland andra Nitouche
- Albert Engström
- Bengt Frithiofsson
- Gustaf Fröding
- Mats Gellerfelt
- Karl Ragnar Gierow
- Alf Grandien
- Lars Gustafsson
- Kerstin Hallert
- Sven Hedin
- Hedvig Hedqvist
- Verner von Heidenstam
- Mikael Holmström
- MĂ€rit Huldt (Hiram)
- Ulf HÄrd af Segerstad progressiv design- och formgivningsskribent i SvD frÄn 1937
- Marianne Höök
- Erik Zetterström (Kar de Mumma)
- Ellen Key
- Agneta Lagercrantz
- Olof Lagercrantz
- PĂ€r Lagerkvist
- Oscar Levertin
- Ingmar Lindmarker
- Sture Linnér
- Erik Ljungberger (Kaifas)
- Caj Lundgren (Kajenn)
- Vilhelm Moberg
- Sofia Nerbrand
- Staffan Löwstedt
- Torbjörn Nilsson
- Ester Blenda Nordström
- Ven Nyberg
- Anders Olsson[förtydliga] grundare av Stockholm Marathon
- Olof Palme
- Moses Pergament
- Susanna Popova
- Ture Rangström
- Ludvig Rasmusson
- Filippa Reinfeldt styrelseledamot i Svenska Dagbladets Àgarstiftelse.[17]
- Annie Reuterskiöld
- Jesper Sandström
- Sten Selander
- Steve Sem-Sandberg
- Mattias Svensson
- Anna Sissak-Bardizbanian
- Göran Skytte
- August Strindberg skrev en artikelserie under rubriken VĂ€rldshistoriens mystik 1903
- Stig Strömholm
- Maggie Strömberg
- Kjell Swanberg
- Richard Swartz
- Carl-Henrik Svenstedt âHenriâ, författare, journalist, dokumentĂ€rfilmare. Numera vid Malmö högskola
- Sune Sylvén
- Hjalmar Söderberg skrev populÀra kÄserier under signaturen Tuppy
- Elisabeth Sörenson filmkritiker, fick Guldbagge 1999 för Kreativa insatser i svensk film
- Margaretha af Ugglas
- Gunnar Unger
- Prins Wilhelm
- Elin WĂ€gner
- Hasse Zetterström
- Marianne Zetterström (Viola)
- Carl-Gunnar à hlén
- Anders Ăsterling
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â âSvenska Dagbladet - Uppslagsverk - NE.seâ. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-dagbladet. LĂ€st 3 oktober 2017.
- â Lifvendahl, Tove. âSusanna Popova tillbaka pĂ„ SvD Ledareâ. SvD.se. https://www.svd.se/susanna-popova-tillbaka-pa-svd-ledare/i/senaste/om/ledare. LĂ€st 3 oktober 2017.
- â TS. Mediefakta och upplagor.
- â Schibsted förvĂ€rvar Svenska Dagbladet Arkiverad 30 december 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine., Investor, 10 juli 1998
- â Mats Johansson (15 november 2000). âEfter de första 116 Ă„renâ. Svenska Dagbladet: s. 2. https://www.svd.se/arkiv/2000-11-15/2.
- â Ă rets dagstidning
- â âSvenska Dagbladets medalj till Ă„rets bĂ€sta idrottsman: Medaljskissen Ă€r nu fĂ€rdig.â. Svenska Dagbladet. 5 oktober 1925. LĂ€st 13 april 2024 (via Svenska Dagbladets arkiv).
- â âIdrottsgalans priserâ. Idrottsgalan. https://idrottsgalan.se/idrottsgalans-priser-beta/. LĂ€st 13 april 2024.
- â âSv.D. har instiftat kulturprisâ. Svenska Dagbladet. 18 december 1944. LĂ€st 13 april 2024 (via Svenska Dagbladets arkiv).
- â âSvenska Dagbladets Thaliastipendiumâ. Svenska Dagbladet. 20 maj 1951. LĂ€st 13 april 2024 (via Svenska Dagbladets historiska arkiv).
- 1 2 âSvD utdelar nytt operaprisâ. Svenska Dagbladet. 11 november 1977. LĂ€st 13 april 2024 (via Svenska Dagbladets arkiv).
- â Gaby Wigardt (12 juni 2001). âSaltaste bönan i stanâ. Svenska Dagbladet. LĂ€st 13 april 2024 (via Svenska Dagbladets arkiv).
- â âSvD delar ut bragdpris till entreprenörerâ. MedievĂ€rlden. 2 februari 2014.
- â Fredrik KarĂ©n (23 augusti 2015). âHjĂ€lp oss att döpa vĂ„r nya tidningâ. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/hjalp-oss-att-dopa-var-nya-tidning. LĂ€st 23 augusti 2015.
- â âHistoriskt sidarkivâ. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv. LĂ€st 4 november 2019.
- â SvD (23 november 2023). âLisa Irenius ny vd och chefredaktör pĂ„ SvDâ. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/P4Q24X/lisa-irenius-ny-chefredaktor-pa-svd. LĂ€st 23 november 2023.
- â http://www.dagensmedia.se/nyheter/article16187.ece Arkiverad 14 september 2012 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. lĂ€st 2013-10-08
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]- Svenska Dagbladets webbplats
- AllmÀnhetens pressombudsman, 6 Àrenden som rör Svenska Dagbladet 2004-mars 2012
- SvD: KĂ€nda medarbetare i Svenska Dagbladets historia
- SvD: Ă ren som formade SvD
| ||||||||||||||