Hoppa till innehÄllet

Svenska Dagbladet

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn SvD)
"SvD" och "Svenskan" omdirigerar hit. För andra betydelser, se SVD (olika betydelser) respektive svenska.
Svenska Dagbladet
Svenska Dagbladet wordmark.svg
PublikationstypMorgontidning
Grundad18 december 1884
LandSverige
HuvudkontorVÀstra JÀrnvÀgsgatan 21,
Stockholm
ChefredaktörLisa Irenius
Politisk beteckningObunden moderat (ob m)[1][2] / Obunden konservativ
SprÄkSvenska
FrekvensDaglig
Upplaga (TS)175 200 (2012, per utg. dag)[3]
FormatTabloid
HuvudÀgareSchibsted
ISSNISSN 1101-2412
Webbplatssvd.se

Svenska Dagbladet (SvD eller Svenskan) Àr Sveriges andra största abonnerade morgontidning och utges i Stockholm.

Tidningen grundades Är 1884 och Àgs av den norska förlagskoncernen Schibsted. Politiskt betecknar sig tidningens ledarsida som "obunden moderat".

Chefredaktör, VD och ansvarig utgivare för tidningen Àr sedan november 2023 Lisa Irenius.

Redaktionshuset i kvarteret Loen pÄ nedre Norrmalm, 1905.
Det första numret av Svenska Dagbladet, 18 december 1884.
Svenska Dagbladet, 2 maj 1897, första numret med ny ledning och nytt sidhuvud.
Svenska Dagbladets tryckeri 1951.

Svenska Dagbladet grundades 1884. Det första numret publicerades den 18 december samma Ă„r. Flera personer medverkade vid grundandet av tidningen, av vilka den förste chefredaktören Axel JĂ€derin (1850–1925) och andre redaktören Oscar NorĂ©n (1844–1923) var sĂ€rskilt drivande. Lösnummerpriset för stockholmsupplagan var 5 öre; landsortsupplagans lösnummer kostade 10 öre. Det första numret innehöll endast en vĂ€derleksrapport och annonser men en av de stora nyheterna det Ă„ret var tryckfrihetsĂ„talet mot August Strindberg för hĂ€delse i Giftas.

Åren 1885–1887 gavs Svenska Dagbladet ocksĂ„ ut i en kvĂ€llsupplaga. FrĂ„n början var tidningen tullvĂ€nlig och konservativ. Efter 1897, nĂ€r Helmer Key blev chefredaktör, intog den en mer liberal hĂ„llning. Flera framstĂ„ende kulturpersonligheter medverkade sĂ„som Verner von Heidenstam och Ellen Key under Helmer Keys första period. Han eftertrĂ€ddes i ett mellanspel av Gustaf Zethelius 1907–1909, men Ă„terkom 1909 och stannade till 1934. År 1910 blev tidningen högerns (nuvarande moderaterna) tidning; sedan 1977 Ă€r den obundet moderat, "vilket innebĂ€r en blandning av liberalkonservativa idĂ©er i marknadsekonomisk riktning". LĂ€nge skilde sig Svenska Dagbladet typografiskt frĂ„n andra dagstidningar genom att första sidan enbart innehöll annonser.

Den första redaktionen lĂ„g i ett hus vid korsningen Kungsgatan/Vasagatan. År 1887 flyttades officinen till Karduansmakargatan 12, och frĂ„n 1897 flyttades den till Klara södra kyrkogata 6 / Karduansmakargatan 13. År 1915 inköptes grannfastigheten, Karduansmakargatan 11, och ett nytt hus uppfördes. År 1962 flyttade tidningen till RĂ„lambsvĂ€gen 7 i Marieberg, Ă„r 1995 flyttade den till Gjörwellsgatan 28. År 2001 flyttade redaktionen Ă„ter till centrala Stockholm, denna gĂ„ng till MĂ€ster Samuelsgatan. Under 2011 samlades Schibsted-koncernens olika delar, inklusive Svenska Dagbladet och Aftonbladet, i Kungsbrohuset. En stor del av Svenska Dagbladets tryckning sker i ett tryckeri i SödertĂ€lje, dĂ€r Ă€ven Aftonbladet trycker delar av sin upplaga.

Gamla SvD-huset pÄ Kungsholmen.

Åren 1923–64 gav SvD ut Svenska Dagbladets Ă„rsbok. Denna gick dĂ€refter upp i Ă„rsboken Anno, som utges av Corona förlag. År 1960 utkom Svenska Dagbladets Historia 1884–1940, del I av dess chefredaktör Ivar Anderson. Den följdes 1965 av del II, med undertiteln Litteratur, konst, teater och musik i SvD 1897–1940. Historien kompletterades till hundraĂ„rsjubileet 1984 med del III: SvD under Ivar Anderssons tid 1940–55 av Elisabeth Sandlund.

År 2010 flyttade tidningen in i Kungsbrohuset.

År 1974 startades Idagsidan, som var banbrytande inom dagstidningsjournalistiken, med artiklar om livssyn, sociala frĂ„gor och filosofi. Denna sida redigerades dĂ„ av journalisterna Marianne Fredriksson och Ami Lönnroth. Till 100 Ärs-minnet 1984 utgavs 100 Ă„r med Svenska Dagbladet 1884–1984 under redaktion av Lars Lagerstedt, f d redaktionschef vid tidningen. Den bestĂ„r av faksimiler av valda sidor frĂ„n alla hundra Ă„ren, jĂ€mte en kort textsammanfattning för varje decennium. Samtidigt utgavs en jubileumstidning i A4-format: Ett hundraĂ„rigt Ă€ventyr! med en översikt av de 100 Ă„ren med text samt reproduktioner av Ă€ldre och nyare annonser.

Investor AB, som lÀnge kontrollerat Svenska Dagbladet, förde under 1998 förhandlingar om att sÀlja tidningen. Det slutade med att norska Schibsted presenterades som köpare av aktiemajoriteten i bolaget den 10 juli 1998.[4]

Efter att lÀnge varit i Broadsheet-format övergick SvD till Tabloidformat i och med numret den 16 november 2000.[5]

År 2010 utsĂ„gs SvD till Årets Dagstidning[6] med juryns motivering: "Vi trodde att vi hade sett Svenskans omgörning. Men detta Ă€r företaget som har byggt in stĂ€ndig förĂ€ndring i sin kultur pĂ„ ett sĂ€tt som alltid gör det till herre över sina omstĂ€ndigheter. Resultatet Ă€r bĂ€ttre lönsamhet, högre upplaga, större rĂ€ckvidd och en Ă€nnu bĂ€ttre tidning.”

Tidningens priser

[redigera | redigera wikitext]

Tidningen delar varje Är ut flera prestigefulla priser. Sedan 1925 delas Svenska Dagbladets guldmedalj för Ärets bÀsta idrottsprestation ut. PÄ medaljen finns inskriptionen "Svenska Dagbladets medalj för frÀmsta idrottsbragd",[7] och medaljen kallas ofta bara "bragdguldet". Pristagaren röstas fram av allmÀnheten och sedan 2001 delas det ut pÄ Svenska idrottsgalan.[8]

Svenska Dagbladets litteraturpris delades ut första gÄngen 1945 och instiftades för att uppmÀrksamma tidningens 60-Ärsjubileum, nÀr tidningen utropade sig sjÀlv till "ledande kulturtidning" och "författarnas organ". Bland annat ordförandena frÄn Pennklubben och Författareföreningen utsÄgs till ledamöter i prisnÀmnden.[9]

Teaterpriset Thaliapriset började delas ut 1951 som ett stipendium om 1500 kronor.[10] År 1977 utropade tidningen Svenska Dagbladets operapris som ett komplement till Thaliapriset.[11] Det omfattade Ă€ven balett.[11] Nils Poppepriset delades ut med början 1984, och första Ă„rgĂ„ngen gick till Nils Poppe. Det slutade delas ut Ă„ret efter hans bortgĂ„ng och den sista pristagaren var Annalisa Ericson.[12]

Sedan 2014 delar Svenska Dagbladet ut priset SvD AffÀrsbragd, som premierar entreprenörskap och företagande.[13]

Papperstidningens delar

[redigera | redigera wikitext]

Svenska Dagbladet bestÄr i huvudsak av tre delar, alla i tabloidformat. Tidningens huvuddel innehÄller ledare, inrikes- och utrikesnyheter, samt pÄ vardagar Kultur och Àven Idagsidan (se nedan). HÀr finns Àven information om vÀdret.

Delen NÀringsliv Àr en ekonomitidning med företags- och ekonominyheter, börstabeller och nyheter om privatekonomi. DÀr Äterfinns Àven sport.

Delen Kultur som pÄ vardagar ingÄr i huvuddelen, och pÄ söndagar utgör en egen del, innehÄller kulturnyheter, recensioner av musik, film och teater, reportage, samt TV- och radiotablÄer. I kulturdelen finns dagligen en sÄ kallad understreckare, en daglig essÀ pÄ en helsida i nÄgot akademiskt Àmne. BenÀmningen har sin förklaring i den tid dÄ tidningen gavs ut i fullformat och essÀn placerades pÄ nedre delen av sidan under en linje, dÀrav vinjetten "under strecket". SvD Kultur publicerar regelbundet flera av Sveriges mest framstÄende författare och journalister, som Horace Engdahl, Dick Harrison, Andres Lokko, Lotta Lundberg, Maria Maunsbach, Sara Stridsberg, Per WÀstberg och Liza Alexandrova-Zorina.

Hösten 2015 lanserades SvD Junior, en nyhetstidning för barn och unga. Stina Cederholm, som arbetat pĂ„ SvD i över tio Ă„r, Ă€r chefredaktör och ansvarig utgivare. Barn och unga tas pĂ„ allvar med ambitionen att beskriva aktuella hĂ€ndelser pĂ„ ett enkelt sĂ€tt. Tidningen utkommer med ett nytt nummer varje tisdag. SvD Junior nominerades under hösten 2016 till Årets Tidskrift, ett pris som delas ut av Sveriges Tidskrifter. SvD Junior har haft intervjuer med profiler som Zara Larsson, Peter "Foppa" Forsberg och f.d. kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.[14]

Idagsidan Àr tidningens avdelning för psykologi, existentiella frÄgor, manligt-kvinnligt, barn och unga, relationer och sex, trender i samhÀllet samt kropp och hÀlsa. Artikelserier i dessa Àmnen har varit sidans signum genom Ären. Redaktionen ger ocksÄ stort utrymme, bÄde i tidningen och pÄ webben, för synpunkter och berÀttelser frÄn lÀsare.

Idagsidan startades 1974 med Marianne Fredriksson som redaktör. Den första artikelserien hade namnet ”Ont i sjĂ€len” och handlade om psykisk ohĂ€lsa. Under hennes ledning skapades en i dagspressen ny inriktning som kom att kallas insiktsjournalistik. Vinjetten Idag fanns Ă€ven innan dess men syftade dĂ„ pĂ„ det dagliga kĂ„seriet i SvD. PĂ„ internet har www.svd.se/idag funnits sedan 1999.

Nya ord har skapats eller fĂ„tt större spridning genom Idagsidans serier, exempelvis: ”privatreligiös”, ”maskrosbarn”, ”curlingförĂ€ldrar” och ”kvartslivskrisen”.

År 2006 utnĂ€mndes Idag-redaktionen till Årets förvillare av föreningen Vetenskap och Folkbildning "för publiceringen av en grovt vilseledande artikelserie om sĂ„ kallad energimedicin".

Redaktörer:

Historiskt sidarkiv

[redigera | redigera wikitext]

I slutet pÄ 2016 lanserade SvD sitt historiska sidarkiv,[15] i vilken alla utgivna exemplar av SvD sedan starten 18 december 1884 finns digitaliserade och indexerade för sökning. Endast 42 datum saknas, 41 av dessa datum Àr efter 1986. Bland annat kan man ta del av 35 000 sidor "Under strecket" som Àr fördjupningsartiklar om kultur och vetenskap. TjÀnsten Àr enbart öppen för prenumeranter.

Personer verksamma vid tidningen

[redigera | redigera wikitext]

Chefredaktörer

[redigera | redigera wikitext]

VerkstÀllande direktörer

[redigera | redigera wikitext]

Politiska chefredaktörer

[redigera | redigera wikitext]

Kulturchefer

[redigera | redigera wikitext]

Tecknare och illustratörer

[redigera | redigera wikitext]

Övriga kĂ€nda medarbetare vid tidningen

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”Svenska Dagbladet - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/svenska-dagbladet. LĂ€st 3 oktober 2017.
  2. ↑ Lifvendahl, Tove. ”Susanna Popova tillbaka pĂ„ SvD Ledare”. SvD.se. https://www.svd.se/susanna-popova-tillbaka-pa-svd-ledare/i/senaste/om/ledare. LĂ€st 3 oktober 2017.
  3. ↑ TS. Mediefakta och upplagor.
  4. ↑ Schibsted förvĂ€rvar Svenska Dagbladet Arkiverad 30 december 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine., Investor, 10 juli 1998
  5. ↑ Mats Johansson (15 november 2000). ”Efter de första 116 Ă„ren”. Svenska Dagbladet: s. 2. https://www.svd.se/arkiv/2000-11-15/2.
  6. ↑ Årets dagstidning
  7. ↑ ”Svenska Dagbladets medalj till Ă„rets bĂ€sta idrottsman: Medaljskissen Ă€r nu fĂ€rdig.”. Svenska Dagbladet. 5 oktober 1925. LĂ€st 13 april 2024 (via Svenska Dagbladets arkiv).
  8. ↑ ”Idrottsgalans priser”. Idrottsgalan. https://idrottsgalan.se/idrottsgalans-priser-beta/. LĂ€st 13 april 2024.
  9. ↑ ”Sv.D. har instiftat kulturpris”. Svenska Dagbladet. 18 december 1944. LĂ€st 13 april 2024 (via Svenska Dagbladets arkiv).
  10. ↑ ”Svenska Dagbladets Thaliastipendium”. Svenska Dagbladet. 20 maj 1951. LĂ€st 13 april 2024 (via Svenska Dagbladets historiska arkiv).
  11. 1 2 ”SvD utdelar nytt operapris”. Svenska Dagbladet. 11 november 1977. LĂ€st 13 april 2024 (via Svenska Dagbladets arkiv).
  12. ↑ Gaby Wigardt (12 juni 2001). ”Saltaste bönan i stan”. Svenska Dagbladet. LĂ€st 13 april 2024 (via Svenska Dagbladets arkiv).
  13. ↑ ”SvD delar ut bragdpris till entreprenörer”. MedievĂ€rlden. 2 februari 2014.
  14. ↑ Fredrik KarĂ©n (23 augusti 2015). ”HjĂ€lp oss att döpa vĂ„r nya tidning”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/hjalp-oss-att-dopa-var-nya-tidning. LĂ€st 23 augusti 2015.
  15. ↑ ”Historiskt sidarkiv”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv. LĂ€st 4 november 2019.
  16. ↑ SvD (23 november 2023). ”Lisa Irenius ny vd och chefredaktör pĂ„ SvD”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/P4Q24X/lisa-irenius-ny-chefredaktor-pa-svd. LĂ€st 23 november 2023.
  17. ↑ http://www.dagensmedia.se/nyheter/article16187.ece Arkiverad 14 september 2012 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. lĂ€st 2013-10-08

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]