Hoppa till innehållet

Equinor

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Statoil)
Equinor ASA
Equinor.svg
Org.nr923 609 016
TypPublikt aktiebolag
OSE: EQNR
NYSE: EQNR
HuvudkontorNorge Stavanger, Norge
NyckelpersonerØystein Løseth
Styrelseordförande
Eldar Sætre
VD
Lars Christian Bacher
Finansdirektör
BranschPetroleumindustri
ProdukterPetroleum
Naturgas
Antal anställda21 600 (2015)
Historik
Grundat14 juni 1972
(1 oktober 2007)
Ekonomi
Omsättning723,4 miljarder NOK
Rörelseresultat206,6 miljarder NOK
Vinst efter skatt69,5 miljarder NOK
Tillgångar784,4 miljarder NOK
Eget kapital319,2 miljarder NOK
Struktur
ÄgareNorges regering (67%)
Statens pensjonsfond (3%)
Andra (30%)
Övrigt
Webbplatswww.equinor.com
FotnoterEkonomistatistik från 2012 års bokslut.
Redigera Wikidata

Equinor ASA (före 2018 Statoil ASA) är ett norskt olje- och gasföretag, som fick sin nuvarande form 1 oktober 2007, då petroleumdivisionen i Norsk Hydro slogs samman med Statoil. Företaget fick sitt nuvarande namn i maj 2018. Equinor är Norges största företag.

Mellan 1986 och 2010 bedrev Equinor (dåvarande Statoil) försäljning genom bensinstationer i Norge, Danmark, Sverige, Baltikum och Ryssland. Försäljningsverksamheten börsnoterades 2010 och köptes 2012 av kanadensiska Alimentation Couche-Tard.

Historik

[redigera | redigera wikitext]
Gammal logotyp, som användes ända fram till 2016 då bensinstationerna bytte namn till Circle K.

Statoil bildades ursprungligen 1972 av den norska staten som "Den norske stats oljeselskap AS" som ett led i utvinnandet av olja vid Statfjord. Företaget var länge statsägt men är sedan 2001 listat på både på Oslo- och New Yorkbörsen med den norska staten som majoritetsägare. Norsk Hydro bildades redan 1905 och har varit verksamt inom flera olika områden. Bara ett par år före avyttringen av olje- och gasdelen 2007 avknoppades jordbrukskemidelen (2004) under namnet Yara. Norsk Hydro kvarstår som fristående bolag och är bland annat en av världens största aluminiumtillverkare. Koncernens huvudkontor ligger i Norges oljehuvudstad Stavanger.

Vid Statoils fusion med Norsk Hydros verksamhet inom olja och gas i oktober 2007 antogs det tillfälliga namnet StatoilHydro. År 2009 återgick bolaget till att använda namnet Statoil. 15 maj 2018 beslutade bolagsstämman att byta namn till det nuvarande Equinor. Bakgrunden till namnändringen uppgavs av bolagsstyrelsen vara att "understödjer bolagets strategi och utveckling som ett brett energibolag". Namnändringen beräknades kosta mellan 230 och 250 miljoner norska kronor. [1][2]

Bensinstationer

[redigera | redigera wikitext]

Statoils bensinstationskedja började etableras i Sverige och Danmark 1986 efter att företaget köpt upp Svenska Esso och Danska Esso.[3] 1991 etablerades kedjan även i Norge efter att Norols stationer tagits över.[4] 1993 förvärvades Svenska BP som vid tidpunkten hade 240 bensinstationer, vilka namnändrades till Statoil.[5] Under 1990-talet etablerades även bensinstationer i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland.[4]

Vissa av företagets obemannade bensinstationer gick under namnet 1-2-3. I Sverige lanserades dessa 2002 under namnet Statoil 1-2-3.[6]

År 2007 köpte Statoil Jets obemannade bensinstationer i Skandinavien. Kedjan fortsatte drivas under namnet Jet på licens från den tidigare ägaren ConocoPhillips. På grund av Statoils samgående med Norsk Hydros olje- och gasverksamhet blev företaget samma år även ägare till Norsk Hydros bensinstationskedja samt den svenska delen av Uno-X. EU-kommissionen ansåg att Statoil skulle få en alltför stark ställning och villkorade därmed köpet av Jet-stationerna med att Hydrostationerna samt 40 Jet-stationer i Norge och 40 av de 163 Jet-stationerna i Sverige såldes.[7] Stationerna såldes april 2009 och köpare blev finländska St1.[8] Under 2010 ändrade vissa av 1-2-3-stationerna namn till JET.[9]

År 2010 lade Statoil sin detaljförsäljningsverksamhet i ett separat bolag under namnet Statoil Fuel & Retail vilket noterades på Oslobörsen.[10]År 2012 köptes bolaget av kanadensiska Alimentation Couche-Tard för 2,8 miljarder USD. Med början i oktober 2014 bytte JET-stationerna namn till det nya varumärket Ingo och med början i maj 2016 bytte Statoilstationerna namn till Circle K.[11]

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

Den svenska verksamheten bedrevs genom bolaget Svenska Statoil AB. Mellan 1999 och 2004 var detaljhandelsverksamheten vid Statoils svenska bensinstationer samägd med ICA under namnet ICA Express.[12]

Olyckan vid Statfjord

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Statfjord

11 december 2007 brast en oljeledning vid överförandet av olja från Statoils oljeplattform Statfjord A i Statfjordfältet till en oljetanker varvid minst 4 000 kubikmeter olja rann ut i havet. Detta var Norges näst största utsläppsolycka dittills.[13]

Klimat

[redigera | redigera wikitext]

Med tanke på att produktionen och användningen av petroleum och olja utgör en huvudsaklig källa till koldioxidutsläpp så blir det allt svårare för Equinor att utmåla sig som en "hållbar" organisation i takt med ökande global uppvärmning[14]. Fossila bränslen som olja utgör i dagsläget 96 procent av utsläppen av växthusgaser globalt[15]. I sina hållbarhetsrapporter instämmer Equinor i att reducerandet av växthusgaser från både deras produktion och från användningen av deras produkter utgör en central utmaning för dem[16]. I rapporten från 2006 säger de sig i egenskap av ett oljeföretag vara en del av problemet med global uppvärmning[17]. Equinor var en av de första producenterna av fossila bränslen som erkände global uppvärmning och människans roll i klimatförändringarna[18]. Även om Equinor kan anses prestera bra i internationella rankningar av socialt ansvarsfulla organisationer så har det ifrågasatts huruvida en organisation som utvinner och säljer fossila bränslen överhuvudtaget kan kalla sig "hållbart" avseende sin verksamhet[19]. En analys av företagets retorik visar att Equinor genom att betona hur de anstränger sig för att vara hållbara, genom att utmåla sin produktionsprocess som långsiktig, och genom att tala om fossila bränslen som den främsta realistiska källan till energi, också gör anspråk på att vara hållbara[14]. Detta har kallats för "climate obstruction", I betydelsen av hur en aktör erkänner klimatförändringen samtidigt som de stöder handlingar som är skadliga för klimatet eller försvårar arbetet mot klimatförändringarna[20].

Galleri

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”Navneendring til opp mot 250 millioner kroner”. nrk.no. https://www.nrk.no/rogaland/statoil-skifter-navn-til-equinor-1.13962746. Läst 16 mars 2018.
  2. ↑ ”Statoil byter namn”. affarsvarlden.se. Arkiverad från originalet den 17 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180317164710/https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/statoil-byter-namn-6904143. Läst 16 mars 2018.
  3. ↑ 900 bensinstasjoner skifter navn, Status, 12 december 1986
  4. 1 2 Historia Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Statoil Fuel & Retail Sverige, läst 2 januari 2016
  5. ↑ Analys av konkurrenseffekter av företagsförvärv på detaljhandelsmarknaden för drivmedel i Sverige, Konkurrensverket, läst 2 januari 2016
  6. ↑ 1-2-3 så blev bensinen billigare Arkiverad 6 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Auto, Motor & Sport, 27 november 2002
  7. ↑ StatoilHydro får tillåtelse att köpa JET Arkiverad 9 juli 2015 hämtat från the Wayback Machine., Statoil Fuel & Retail, 22 oktober 2008
  8. ↑ Jet blir St1 istället, Eskilstuna-Kuriren, 2 december 2009
  9. ↑ Nio Statoil 1-2-3 i Sverige blir JET Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine., Svenska Statoil, 3 december 2010
  10. ↑ Statoil opens for a new ownership structure for its energy and retail business Arkiverad 6 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine., Statoil, 3 februari 2010
  11. ↑ Experten om Statoils namnbyte: genialiskt, Dagens Nyheter, 23 september 2015
  12. ↑ Statoil öppnar ICA Express i Hogstrorp, Svenska Statoil AB, 2 juni 2006
  13. ↑ ”Näst största oljeutsläppet i norsk historia”. Dagens Nyheter. 12 december 2007. Arkiverad från originalet den 15 augusti 2007. https://archive.is/20070815051409/http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=724092. Läst 5 januari 2016.
  14. 1 2 Ihlen, Øyvind (2009-01). ”The oxymoron of ‘sustainable oil production’: the case of the Norwegian oil industry” (på engelska). Business Strategy and the Environment 18 (1): sid. 53–63. doi:10.1002/bse.563. ISSN 0964-4733. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/bse.563. Läst 18 april 2026.
  15. ↑ Programme, United Nations Environment (2025-11) (på English). Emissions Gap Report 2025: Off target - Continued collective inaction puts global temperature goal at risk. doi:10.59117/20.500.11822/48854. ISBN 978-92-807-4239-8. https://wedocs.unep.org/handle/20.500.11822/48854. Läst 18 april 2026
  16. ↑ [...slug ”Sustainability reports archive”] (på engelska). www.equinor.com. https://www.equinor.com/[...slug]. Läst 18 april 2026.[död länk]
  17. ↑ [...slug ”Sustainability reports archive”] (på engelska). www.equinor.com. https://www.equinor.com/[...slug]. Läst 18 april 2026.[död länk]
  18. ↑ Crichton, Rohan; Shrivastava, Paul; Walker, Thomas; Farhidi, Faraz; Renwick, Douglas; Ellegate, Nicole (2024-05). ”Going green in the Norwegian fossil fuel sector? The case of sustainability culture at Equinor” (på engelska). German Journal of Human Resource Management: Zeitschrift für Personalforschung 38 (2): sid. 140–158. doi:10.1177/23970022241226672. ISSN 2397-0022. https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/23970022241226672. Läst 18 april 2026.
  19. ↑ Carson, Siri Granum (2021). Eduardo G. Pereira, Rochelle Spencer, Jonathon W. Moses. red (på engelska). CSR in the Norwegian Context. Springer International Publishing. sid. 621–633. doi:10.1007/978-3-030-56092-8_35. ISBN 978-3-030-56091-1. http://link.springer.com/10.1007/978-3-030-56092-8_35. Läst 18 april 2026
  20. ↑ Palazzo, Fernando Procópio; Hendlin, Yogi Hale (2025-05-26). ”Norwegian state-corporate climate obstruction and ecological harms in Brazil” (på engelska). Climate and Development: sid. 1–13. doi:10.1080/17565529.2025.2502479. ISSN 1756-5529. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/17565529.2025.2502479. Läst 18 april 2026.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Equinor&oldid=59645682”