Hoppa till innehÄllet

Stativ

FrÄn Wikipedia
Den hĂ€r artikeln handlar om redskapet. För stativt sprĂ„k, se Aktiv–stativa sprĂ„k.
Stativ
Bordsstativ
Tre olika typer av stativhuvuden:

VĂ€nster: ett videohuvud
Center: en kulled
Höger: ett trevÀgs kamerahuvud


Typer av stativ

Stödbensstativ

Monopod
Bipod
Tripod

– (enbensstöd/stativ)
– (tvĂ„bensstöd/stativ)
– (trebensstöd/stativ)

Ett stativ Ă€r en stĂ€llning med ben som anvĂ€nds för att hĂ„lla upp ett instrument. Stativet anvĂ€nds av tvĂ„ anledningar – dels för att instrumentet skall kvarstĂ„ i sin position eller hĂ„llas stabilt och undvika vibrationer. Generellt stĂ€ller kravet pĂ„ stabilitet större krav pĂ„ utförandet, och större krav pĂ„ stabilitet krĂ€ver tyngre stativ. Det finns ocksĂ„ smĂ„ stativ för att fixera en stillbildskamera eller videokamera vid exempelvis ett bord eller instrumentpanelen pĂ„ en bil.

Stillbildsfoto

[redigera | redigera wikitext]
Trebensstativ för kamera

För stillbildsfotografering Àr (förutom för riktigt lÀtta billiga stativ som bara Àr Àmnade att hÄlla kvar kamerans position) kravet oftast att kunna undvika vibrationer under exponeringstiden, och resultatet beror i mÄngt och mycket pÄ val av kamerautrustning och exponeringstid (se diskussion under slutartid). Ofta Àr ocksÄ flexibla instÀllningsmöjligheter av intresse, eftersom en stillbildskamera bland annat kan anvÀndas pÄ högkant. Stativet ska kunna fixera kameran i ett godtyckligt lÀge, men möjligheterna att röra pÄ kameran i olika lÀgen Àr av mindre intresse. Man anvÀnder treledade stativhuvuden för att kunna stÀlla in lÀget i tre dimensioner alternativt en kulled som kan stÀllas i godtycklig position.

För rörliga bilder finns oftast inget intresse av att kunna stÀlla kameran pÄ högkant. Det Àr dÀremot viktigt att kunna röra kameran i mjuka panoreringar och under tiden kunna hÄlla den horisontell. Stativet ska dÀrför kunna nivelleras, sÄ stativhuvudet bara kan roteras runt den vertikala axeln alternativt vinklas i höjdled. Kikare för fÄgelskÄdning har ocksÄ kravet pÄ att man ska kunna göra mjuka panoreringar, och man anvÀnder dÀrför samma stativ till filmkameror som till fÄgelskÄdning.

Astronomiska teleskop

[redigera | redigera wikitext]

Astronomiska teleskop krÀver att man kan följa objekt pÄ stjÀrnhimlen, och stationÀra sÄdana Àr ofta konstruerade sÄ att teleskopet har en rotationsaxel som Àr parallell med jordens, och teleskopet roteras sedan kontinuerligt med en hastighet av ett varv per dygn runt denna axel (sÄ kallad "ekvatoriell montering"). Större motordrivna, datorstyrda teleskop anvÀnder vanligen en altazimutal montering (med en axel parallell med lodlinjen), eftersom denna Àr stabilare, liksom smÀrre mobila teleskop ("trottoarteleskop").

Mindre stativlösningar

[redigera | redigera wikitext]

Med monterade ministativ pÄ nÄgra decimeters lÀngd kan en kamera exempelvis placeras i valfri lutning pÄ ett bord.

Ett alternativt "stativ" kan tillverkas av ett oelastiskt snöre. Om snöret fixeras i/under kameran (förslagsvis via stativfÀstet eller i ett monterat ministativ) samt med andra Ànden under fotografens fot och dÀrefter spÀnns, uppnÄs en stativfunktion som ger bÀttre stabilitet Àn hos en helt fritt hÄllen kamera.

MilitÀrt

[redigera | redigera wikitext]
En M240-kulspruta försedd med bÄde trebensstativ och tvÄbensstativ.

Inom det militÀra förekommer stativ för diverse olika lösningar. Stativ anvÀnds bland annat för att hÄlla uppe olika antenner och liknande i fÀlt, men förekommer framför allt som stöd för olika vapen, dÄ vanligen kallat benstöd och liknande. Handeldvapen av tyngre typ, till exempel lÀtta kulsprutor och gevÀr Àr vanligen försedda med tvÄbensstativ, medan tyngre vapen ofta förekommer med trebensstativ.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]