Hoppa till innehÄllet

StamvÀg

FrÄn Wikipedia

En stamvÀg Àr en vÀg som hör till de viktigaste vÀgarna i ett land.

Nybyggda stamvĂ€gar i Norge skall vara minst 8,5 m breda och vara lĂ€mplig för hastigheter pĂ„ minst 80 km/h. Även flera Ă€ldre stamvĂ€gar har byggts om för att uppfylla dessa krav. MĂ„nga Ă€r dock fortfarande smala och krokiga, sĂ€rskilt i norra Norge.

I Danmark har man en liknande princip, dÀr de viktigaste vÀgarna kallas statsvej och sköts av staten, men övriga budgeteras regionalt. FrÄn 2007 har ganska mÄnga vÀgar lagt över i denna kategori sÄ att alla europavÀgar och ganska mÄnga riksvÀgar ingÄr.

I Finland finns ocksÄ ett begrepp stamvÀg (finska: kantatie). Det Àr namnet pÄ vÀgarna 40-99, och de har gula vÀgnummerskyltar. Se Àven StamvÀgar i Finland.

I Norge fanns begreppet stamvÀg (norska: stamvei, stamveg) fram till och med den 31 december 2009. Begreppet syftade pÄ en huvudvÀg mellan distrikten eller inom distriktet. Begreppet blev den 1 januari 2010 ersatt av riksvei, och syftar pÄ att staten ansvarar för vÀgarna. De skyltas med gröna vÀgnummerskyltar liknande EuropavÀgsskyltar men utan E framför vÀgnumret.

Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]

I Storbritannien finns begreppet Trunk road. Det Àr de viktigaste vÀgarna genom Storbritannien. Systemet togs fram 1936. Prioriteten pÄ vÀgarna syns genom vÀgarnas nummer med ett A framför siffran som t.ex. A3. VÀgar med lÀgre prioritet har B framför numret och Ànnu lÀgre har ett C. NÀr motorvÀgsnÀtet började vÀxa fram i Storbritannien under 1950-talet infördes bokstaven M framför vÀgnumret som t.ex. M6, dÀr M stÄr för Motorway. Vissa vÀgar har samma nummer men Àr bara motorvÀg pÄ en viss del av strÀckan. Dessa vÀgar har dÄ A framför vÀgnumret och ett M i parentes i slutet, som t.ex. A48(M).

StamvÀgar i Sverige.
Utan nummer (klicka)
Utan nummer (klicka)
Utan nummer (klicka)
Med nummer (klicka)
Med nummer (klicka)
Med nummer (klicka)
      EuropavÀgar       RiksvÀgar

Nationell stamvÀg Àr en beteckning pÄ Sveriges viktigaste vÀgar. Riksdagen beslutade 1993 vilka vÀgar som skall vara nationella stamvÀgar.[1] StamvÀgarna Àr tÀnkta som ett rikstÀckande, sammanhÀngande och robust nÀt av riksvÀgar med hög och jÀmn standard.[2]

Skillnaden Àr framförallt att de planeras i den nationella planen för transportinfrastrukturen, till skillnad frÄn övriga vÀgar som planeras lÀnsvis. De skyltas dock inte pÄ nÄgot sÀrskilt sÀtt i Sverige. DÀrför ser inte trafikanterna skillnad pÄ vare sig skyltning, nummerserie eller i kartor mellan riksvÀgar som Àr stamvÀgar och övriga riksvÀgar. Vissa riksvÀgar Àr stamvÀg bara lÀngs en del av strÀckan. Inte heller pÄ vÀgstandard syns det. RiksvÀg 73 och riksvÀg 75 Àr bÄda utbyggda till motorvÀgar, har hög trafik men Àr inte stamvÀgar. EuropavÀgarna Àr överallt stamvÀgar i Sverige, och de Àr mer synliga med sÀrskilda nummerskyltar.

Lista över stamvÀgar i Sverige

[redigera | redigera wikitext]
  • E4, hela strĂ€ckan Helsingborg–Stockholm–GĂ€vle–Sundsvall–Haparanda
  • E6, hela strĂ€ckan Trelleborg–Göteborg–Svinesund
  • E10, hela strĂ€ckan Töre–RiksgrĂ€nsen
  • E12, hela strĂ€ckan frĂ„n Holmsund till riksgrĂ€nsen Sverige–Norge
  • E14, hela strĂ€ckan Sundsvall–Storlien
  • E16, hela strĂ€ckan frĂ„n riksgrĂ€nsen Norge–Sverige till GĂ€vle[3]
  • E18, hela strĂ€ckan frĂ„n riksgrĂ€nsen Norge–Sverige via Örebro och Stockholm till KapellskĂ€r
  • E20, hela strĂ€ckan Malmö–Göteborg–Örebro–Stockholm
  • E22, hela strĂ€ckan Malmö–Kalmar–Norrköping
  • E45, hela strĂ€ckan Göteborg–TrollhĂ€ttan–Grums–Mora–Östersund–Storuman–Karesuando
  • E65, hela strĂ€ckan Malmö–Ystad
  • RiksvĂ€g 25, hela strĂ€ckan Halmstad–VĂ€xjö–Kalmar
  • RiksvĂ€g 26, endast strĂ€ckan Halmstad–Jönköping–Kristinehamn[4]
  • RiksvĂ€g 40, hela strĂ€ckan Göteborg–Jönköping–VĂ€stervik
  • RiksvĂ€g 50, endast strĂ€ckan (Jönköping–)Mjölby–BorlĂ€nge(–Falun)[3]
  • RiksvĂ€g 56, hela strĂ€ckan Norrköping–Katrineholm–Kungsör–VĂ€sterĂ„s–Sala–GĂ€vle
  • RiksvĂ€g 70, endast Enköping–Mora