Hoppa till innehÄllet

Rubrik

FrÄn Wikipedia

En rubrik Àr en kort text, som vanligen bestÄr av ett fÄtal vÀl valda ord. Den fungerar som en mycket kort sammanfattning eller redogörelse för det innehÄll som följer i den efterföljande texten.

Oftast skrivs rubriker i en annan stil, exempelvis i kursiv stil, med kapitÀler eller i ett annat teckensnitt, för att lÀttare kunna urskiljas frÄn brödtexten (den löpande texten).

Ordet hÀrrör frÄn romartiden dÄ man rödfÀrgade rubrikerna i lagarna. "Röd" heter pÄ latin "ruber". Samma hÀrledning gÀller för "rubel" och "rubin". SjÀlva ordet rubrik har funnits i svenskan sedan 1740.[1]

Tidningsrubriker

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: Tidningsrubrik

En tidningsrubrik skiljer sig frÄn rubriker i mÄnga andra sammanhang i det att den inte bara ska sammanfatta innehÄllet i en artikel utan ocksÄ locka till lÀsning. DÀrmed vill rubriksÀttaren skruva eller vinkla rubriken sÄ hÄrt som möjligt, utan att för den sakens skull göra avkall pÄ sanningen. RubriksÀttning utsÀtts ofta för kritik i modern journalistik.

I tidningsvÀrlden Àr det i regel en redigerare som slutligen avgör vilken rubrik en artikel ska ha, snarare Àn den reporter som skrivit texten. Detta görs för att rubrikens formulering Àr tÀtt sammankopplad med tidningssidans formgivning. Det kan emellertid fÄ effekten att rubriken inte blir korrekt och inte har tÀckning i artikeltexten.

Att skriva rubriker

Rubriker ska vara korta och koncisa, och fungera som en kort sammanfattning till den text som följer. Oftast skrivs rubriker i en annan stil, för att lÀttare kunna urskiljas frÄn resten av texten.


Underrubriker
Ibland brukas Àven underrubriker. Dessa urskiljer och delar in en sÀrskild del av texten med liknande innehÄll ytterligare. Underrubriker skrivs i regel i mindre stil Àn huvudrubriken, för att tydligare kunna underordnas denna.


Numrerade rubriker
Rubriker kan Àven vara numrerade, för att man lÀttare ska kunna urskilja sÀrskilda delar som i grunden hör till samma huvudrubrik. Detta kan göras pÄ följande vis:

1 Huvudrubrik A
1.1 Underrubrik A
1.1.1 Under-underrubrik A
2 Huvudrubrik B
2.1 Underrubrik B
2.1.1 Under-underrubrik B
2.2 Underrubrik C
2.2.1 Under-underrubrik C
2.3 Underrubrik D

etc...

  1. ↑ Nationalencyklopedins ordbok 2004/