Presstöd

Presstöd var ett ekonomiskt bidrag från staten till tidningar, främst dagspress. Sedan 1 februari 2019 har det ersatts med mediestöd som även omfattar nätpublikationer ^[1]. Syftet med de svenska press- och mediastöden är att främja mångfald och konkurrens inom dagspressen.^[2] Regeringen beslutade den 14 oktober 2021 att tillsätta en Mediestödsutredning med syfte att utreda och förankra förändringar i press- och mediestöden. Under 2022 redovisade utredningen sina förslag. Det nya mediestödet gäller från och med den 1 januari 2024.^[3] Stödet regleras i lagen (2023:664) om mediestöd. Under perioden 2024–2028 får mediestöd även lämnas till utgivare av nyhetsmedier som beviljades driftsstöd enligt presstödsförordningen under 2023.^[4]

Sverige

Bakgrund

Under 1950-talet lades många dagstidningar ner runt om i Sverige, vilket ledde till de första diskussionerna om att genom statsbidrag säkra tidningarnas överlevnad. I städer som tidigare haft flera tidningar riskerade man att få en monopolsituation där den enda kvarvarande tidningen helt dominerade nyhetsförmedlingen. Man ville också säkra mångfalden inom den politiska opinionsbildningen och ge medborgarna fler plattformar för demokratiskt gräsrotsarbete. I början av 1960-talet följde statliga utredningar i frågan, där man framförallt angrep problemen med de vikande upplagesiffror som drabbade "andratidningarna", det vill säga den tidning som hade näst störst upplaga på en ort.

Riksdagen beslutade för första gången om direkta ekonomiska bidrag till pressen 1965. Presstödet gavs då till de politiska partiernas opinionsbildande verksamhet, och partierna fick själva vidarebefordra pengarna till sina respektive tidningar. Detta är det partistöd som fortfarande finns kvar.

Efter några år omarbetades systemet till fasta regler och en statlig myndighet som fördelar stödet. En statlig utredning om presstödet var klar 1976. Förändringarna kom sedan problemen fortsatt för främst andratidningarna. 1972 kom även en allmän reklamskatt där de rika tidningarna fick betala för de fattiga tidningarna.

Presstöd

Idag ansvarar Presstödsnämnden för presstödet.^{[källa behövs]} Presstödet omfattade år 2012 cirka 535 miljoner kronor.^[5] 2020 var stödet närmare 1,5 miljarder kronor.^[6] Bonnier News var då det mediehus som fick mest i statligt stöd; 28 procent av stödpengarna gick till den koncernen.^[6] 2021 gjorde de svenska tidningsföretagen en vinst på 845 miljoner kronor och omsatte närmare 14 miljarder kronor. 70% av de digitala reklaminvesteringarna gick till utomnordiska bolag och där Facebook och Google stack ut mest.^[7]

Stödet finns i två former: direkt och indirekt presstöd.^{[källa behövs]}

Huvuddelen av det direkta presstödet går till tidningar som har kopplingar till riksdagspartier. Mest pengar år 2008, över 65 miljoner kronor var, fick centertidningen Skånska Dagbladet och obundet moderata Svenska Dagbladet. Flera tidningar under den socialdemokratiska tidningskoncernen A-pressen fick över 15 miljoner kronor som Arbetarbladet, Dagbladet Nya Samhället, Dala-Demokraten, Länstidningen Östersund, Värmlands Folkblad, Västerbottens Folkblad och Östra Småland. Även den kristna partipolitiskt obundna tidningen Dagen fick över 15 miljoner kronor.^[8] Att tidningar med kopplingar till politiska partier får bidrag för sin verksamhet gör att vissa kallar presstödet för ett slags indirekt partistöd.^[8]^[9]^[10]

Direkt presstöd

Driftsstöd

Driftsstöd går till tidningar som är andratidningar på utgivningsorten (som har högst 30 % spridning på utgivningsorten). Dessutom måste ett antal andra krav vara uppfyllda, till exempel måste tidningen ha en upplaga på minst 1 500 exemplar, huvudsakligen spridas genom prenumerationer samt ges ut minst en gång i veckan. Driftsstödet är den klart största formen av presstödet. Driftsstödet uppgick 2012 till drygt 474 miljoner kronor.

Beviljade Driftstöd 2014

Aktuellt i Politiken 4 141 000 kr
Arbetarbladet 16 861 000 kr
Arbetaren 2 239 000 kr
Blekinge-Posten 2 239 000 kr
Bulletinen Bas Blekinge 2 910 000 kr
Dagbladet Nya Samhället 12 243 500 kr
Dagen 15 245 625 kr
Dagens ETC 2 239 000 kr
Dalabygden 2 239 000 kr
Dala-Demokraten 16 861 000 kr
Eesti Päevaleht 1 679 000 kr
Efter Arbetet 2 239 000 kr
ETC lokaltidning Bergslagen 1 679 000 kr
ETC lokaltidning Göteborg 2 239 000 kr
ETC lokaltidning Sthlm 2 239 000 kr
ETC lokaltidning Örebro 2 910 000 kr
ETC 2 910 000 kr
Feministiskt Perspektiv 1 679 250 kr
Flamman 2 910 000 kr
Folkbladet Norrköping 7 684 500 kr
Folket 2 239 000 kr
Fria Tidningen 4 298 000 kr
Gotlands Allehanda 2 239 000 kr
Gotlands Tidningar 2 239 000 kr
Gästriklands Tidning 1 679 000 kr
Göteborgs Fria Tidning 2 239 000 kr
Haparandabladet 2 239 000 kr
Hemmets vän 5 260 000 kr
Internationalen 1 679 000 kr
Kalmar Läns Tidning 2 239 000 kr
Karlstads-Tidningen 2 239 000 kr
Kristdemokraten 2 910 000 kr
Kungsbacka-Posten 3 492 000 kr 2 239 000 kr
Landet Fria Tidning 2 239 000 kr
Liberacion 2 239 000 kr
Lokaltidningen Sorsele m.fl. 2 910 000 kr
Lokaltidningen Stenungsund 3 492 000 kr
Läns-Posten 2 910 000 kr
Länstidningen Södertälje 15 557 000 kr
Länstidningen Värmlandsbygden 2 239 000 kr
Länstidningen Östergötland 2 910 000 kr
Länstidningen Östersund 15 627 500 kr
Miljömagasinet 2 239 000 kr
Proletären 2 239 000 kr
Mälarbladet Måsen 2 910 000 kr
Mölndals-Posten 3 582 000 kr
Nationell Idag 1 679 000 kr
Nord-Sverige 2 910 000 kr
Norra Hallands veckoblad 6 313 000 kr
Norrländska Socialdemokraten 16 861 000 kr
Tidningen NU 2 910 000 kr
Nya Tider 2 239 000 kr
Ny Tid Göteborgsområdet 1 679 000 kr
Nyhetstidningen på lätt svenska 1 679 000 kr
Offensiv 2 239 000 kr
Politiken.se 1 259 250 kr
Ruotsin Suomalainen 5 260 000 kr
Sesam öppnar dörrar 1 679 000 kr
Skaraborgsbygden 5 260 000 kr
Skånes Fria Tidning 2 239 000 kr
Skånska Dagbladet 37 650 400 kr
Skärgården fr Grissleh till Landsort 3 582 000 kr
Smålands-Folkblad 2 239 000 kr
Smålandsbygdens Tidning 2 239 000 kr
Orust Tjörn (fd Stenungsunds-Posten) 2 015 000 kr
Stockholms Fria Tidning 2 239 000 kr
Stockholms Tidningen 2 239 000 kr
Suomen Uutisviikko 2 239 000 kr
Svenska Dagbladet 50 800 000 kr
Sydöstran 14 100 000 kr
Sändaren 3 582 000 kr
Sörmlandsbygden 2 910 000 kr
Tempus 2 239 000 kr
Tranås-Posten 2 239 000 kr
Uddevalla-Posten 1 679 000 kr
Upplands Nyheter 2 239 000 kr
Världen Idag 4 441 500 kr
Värmlands Folkblad 16 861 000 kr
Västerbottens Folkblad 13 254 000 kr
Västerbottens Mellanbygd 2 910 000 kr
Västerbottningen 2 910 000 kr
Västerbygden 2 239 000 kr
Västmanlands Nyheter 1 679 000 kr
Växjöbladet Kronobergaren 2 239 000 kr
Ölandsbladet 2 239 000 kr
Östhammars Nyheter 2 239 000 kr
Östran/Nyheterna 13 042 500 kr

De största presstödstagarna är sedan många år Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Den senare tidningen får driftsstöd som andratidning i Malmö, trots att upplagan så gott som uteslutande^{[källa behövs]} går till mindre orter och landsbygd i övriga Skåne, där tidningen har en avsevärt starkare marknadsposition.

Distributionsstöd

Distributionsstöd går till alla dagstidningar som deltar i organiserad samdistribution. År 2012 uppgick distributionsstödet till ca 61 miljoner kronor.

Utvecklingsstöd

Under vissa perioder (senast 2002–2005) har presstödet även innefattat ett s.k. utvecklingsstöd^[11], som är ett bidrag för investeringar i ny teknisk utrustning, datorprogram, utbildning, med mera.

Indirekt presstöd

Förutom de direkta bidragen har staten även infört ett antal generella skattelättnader för dagspressen, till exempel befrielse från mervärdesskatt, lägre portoavgifter och sänkt reklamskatt. En särskild posttaxa för tidningar infördes redan 1820, men avvecklades från slutet av 1970-talet.

Krav

För att uppbära presstöd krävs att minst 55% av tidningens material måste vara egenproducerat. Presstödsnämnden har även agerat när tidningar har kopierat innehåll från andra tidningar.^[12]

Presstöd i andra länder

I flera andra europeiska länder finns motsvarigheter till det svenska presstödet, bland annat i Belgien, Frankrike, Grekland, Italien och de övriga nordiska länderna. Vissa länder har enbart distributionsstöd, till exempel Portugal, och andra saknar helt direkta statliga bidrag till dagspressen, till exempel Spanien och de baltiska staterna. Ett vanligt sätt att ge indirekt presstöd är att tillämpa sänkt moms på dagstidningar som i Polen, eller helt befria dagstidningar från moms, vilket man har gjort i bland annat Storbritannien. Även utanför Europa förekommer presstöd, till exempel i Kanada.^[13]

Se även

Referenser

Noter

↑ ”Nytt mediestöd”. Myndigheten för press, radio och tv. Arkiverad från originalet den 2 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190202212249/https://www.mprt.se/presstod/nytt-mediestod/. Läst 2 februari 2019.
↑ Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8) Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.
↑ ”Myndigheten för press, radio och tv”. Myndigheten för press, radio och tv. https://www.mprt.se/stod-till-medier/nytt-mediestod-2024/. Läst 7 september 2023.
↑ ”Lag (2023:664) om mediestöd”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/mediestodslag-2023664_sfs-2023-664/. Läst 8 oktober 2026.
↑ www.presstodsnamnden.se Arkiverad 5 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine.
1 2 ”1,5 miljarder i statligt stöd 2020 – här är mediehusen som kammar hem mest”. Arkiverad från originalet den 26 december 2021. https://web.archive.org/web/20211226221928/https://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/1-5-miljarder-i-statligt-stod-2020-har-ar-mediehusen-som-kammar-hem-mest/. Läst 8 oktober 2022. Dagens Media, 18 december 2020.^{[inloggning kan krävas]}
↑ "Tillbakakaka om statsrådssynder och vemodigt på Gotland efter tryckerinedläggning" (vid 11m50s), Medierna, Sveriges Radio, 22 oktober 2022.
1 2 "DN Debatt. 'Presstödet har spelat ut sin roll för demokratin'" (faktarutan), dn.se, 20 november 2011. Åtkomst den 15 november 2016.
↑ Janerik Larsson. "Vad är otillbörlig påverkan?", blog.svd.se, 19 december 2014. Åtkomst den 16 november 2016. "På 60-talet infördes parti- och presstöd. Observera att presstödet var ett partistöd eftersom dåtidens press var en partipress."
↑ Leif Holmkvist. "M-kritik mot presstödet", resume.se, 14 sep 2009. 16 november 2016.
↑ "Utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar Arkiverad 17 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.", radioochtv.se. Åtkomst den 16 november 2016
↑ "Bostadsattack och pressen som pressar stjärnorna", Medierna, Sveriges Radio, 20 februari 2016. Åtkomst den 20 februari 2016.
↑ "SOU 2006:8, sid. 35-65"

Källor

Halvarson, Arne m.fl. (2002). Sveriges statsskick (12:e upplagan). Stockholm: Liber. ISBN 91-47-05175-2
Nationalencyklopedin, band 15
Massmedier: press, radio och TV i den digitala tidsåldern, Stig Hadenius, Lennart Weibull

Externa länkar

[1] ”Nytt mediestöd”. Myndigheten för press, radio och tv. Arkiverad från originalet den 2 februari 2019. https://web.archive.org/web/20190202212249/https://www.mprt.se/presstod/nytt-mediestod/. Läst 2 februari 2019.

[2] Mångfald och räckvidd (SOU 2006:8) Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[3] ”Myndigheten för press, radio och tv”. Myndigheten för press, radio och tv. https://www.mprt.se/stod-till-medier/nytt-mediestod-2024/. Läst 7 september 2023.

[4] ”Lag (2023:664) om mediestöd”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/mediestodslag-2023664_sfs-2023-664/. Läst 8 oktober 2026.

[5] www.presstodsnamnden.se Arkiverad 5 juni 2014 hämtat från the Wayback Machine.

[dm20201218-6] 1 2 ”1,5 miljarder i statligt stöd 2020 – här är mediehusen som kammar hem mest”. Arkiverad från originalet den 26 december 2021. https://web.archive.org/web/20211226221928/https://www.dagensmedia.se/medier/dagspress/1-5-miljarder-i-statligt-stod-2020-har-ar-mediehusen-som-kammar-hem-mest/. Läst 8 oktober 2022. Dagens Media, 18 december 2020.^{[inloggning kan krävas]}

[7] "Tillbakakaka om statsrådssynder och vemodigt på Gotland efter tryckerinedläggning" (vid 11m50s), Medierna, Sveriges Radio, 22 oktober 2022.

[dn-20111120-8] 1 2 "DN Debatt. 'Presstödet har spelat ut sin roll för demokratin'" (faktarutan), dn.se, 20 november 2011. Åtkomst den 15 november 2016.

[svd-20141219-9] Janerik Larsson. "Vad är otillbörlig påverkan?", blog.svd.se, 19 december 2014. Åtkomst den 16 november 2016. "På 60-talet infördes parti- och presstöd. Observera att presstödet var ett partistöd eftersom dåtidens press var en partipress."

[re-20090914-10] Leif Holmkvist. "M-kritik mot presstödet", resume.se, 14 sep 2009. 16 november 2016.

[11] "Utvecklingsstöd till tryckta allmänna nyhetstidningar Arkiverad 17 november 2016 hämtat från the Wayback Machine.", radioochtv.se. Åtkomst den 16 november 2016

[12] "Bostadsattack och pressen som pressar stjärnorna", Medierna, Sveriges Radio, 20 februari 2016. Åtkomst den 20 februari 2016.

[13] "SOU 2006:8, sid. 35-65"

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]