Hoppa till innehÄllet

Patricia Hearst

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn Patty Hearst)
Patricia Hearst
FöddPatricia Campbell Hearst
20 februari 1954[1][2] (72 Är)
San Francisco, USA
Andra namnTania
Medborgare iUSA
Utbildad vidCrystal Springs Uplands School
Santa Catalina School
University of California, Berkeley
Menlo College
Sacred Heart Preparatory
SysselsÀttningSkÄdespelerska[3], bankrÄnare, societetsdam, manusförfattare[4]
Politiskt parti
Symbiotiska befrielsearmén
BarnLydia Hearst-Shaw (f. 1984)
FörÀldrarRandolph Apperson Hearst[5]
Catherine Wood Campbell[5]
SlÀktingarWilliam Randolph Hearst
Redigera Wikidata
Patty Hearsts polisfoto den 19 september 1975.
Patty Hearst (till höger) i april 1974 dÄ hon rÄnar Hibernia Bank i San Francisco tillsammans med SLA.

Patricia Campell Hearst Shaw, född Hearst, mest kÀnd som Patty Hearst, född 20 februari 1954 i San Francisco, Kalifornien, Àr barnbarn till tidningsmagnaten William Randolph Hearst och kÀnd som ett kidnappningsoffer som förenade sig med sina tillfÄngatagare.

Efterlysningsaffisch frÄn FBI.

Patty Hearst kidnappades den 4 februari 1974 i sin lÀgenhet i Berkeley, Kalifornien av Symbiotiska befrielsearmén (SLA), och familjen Hearst betalade 6 miljoner dollar till vÀlgörande ÀndamÄl, bland annat matutspisning Ät hemlösa, för hennes frigivning. Patty Hearst förblev försvunnen, tills hon den 15 april 1974 fotograferades bevÀpnad under ett rÄn mot Hibernia Bank i San Francisco, Kalifornien. Senare framkom det att hon Àndrat sitt namn till Tania och nu sympatiserade med sina kidnappare SLA:s mÄl. I september 1975 infÄngades Hearst tillsammans med andra SLA-medlemmar.

Den 20 mars 1976 dömdes Hearst till 35 Ärs fÀngelse för bankrÄn, men strafftiden reducerades senare till 7 Ärs fÀngelse. Hon slÀpptes den 1 februari 1979, efter att ha avtjÀnat 22 mÄnader av strafftiden, och benÄdades den 20 januari 2001 av Bill Clinton pÄ hans sista dag som USA:s president.

Patty Hearst var frĂ„n 1979 gift med sin tidigare livvakt Bernard Shaw (1945–2013) och Ă€r mor till tvĂ„ döttrar. Familjen levde ett tillbakadraget liv i Garrison, New York. Hearst har medverkat vid grundandet av en fond för hjĂ€lp till barn som lider av AIDS och har aktivt bidragit till olika vĂ€lgörenhetsorganisationer.

Filmatiseringar

[redigera | redigera wikitext]

Flera spelfilmer har producerats om Hearst. 1979 kom TV-filmen The Ordeal of Patty Hearst och 1988 filmen Patty Hearst – regisserad av Paul Schrader – som bygger pĂ„ hennes sjĂ€lvbiografi, Every Secret Thing. I samband med filmens lansering trĂ€ffade hon regissören John Waters som övertalade henne att vara med i hans nĂ€sta film, Cry-Baby. Sedan dess har hon medverkat i alla Waters filmer och Ă€ven en del andra filmer. John Waters film Cecil B. DeMented, i vilken hon ocksĂ„ medverkar, tycks vara en parodi pĂ„ hennes historia. År 2004 kom dokumentĂ€ren Guerrilla: The Taking of Patty Hearst som har visats i svensk TV.

Filmer dÀr Hearst medverkar

[redigera | redigera wikitext]

Filmer om Hearst

[redigera | redigera wikitext]
  • Abduction (1975)
  • The Ordeal of Patty Hearst (1979)
  • Patty Hearst (1988)
  • Citizen Tania (1989)
  • Guerrilla: The Taking of Patty Hearst (2004) (dokumentĂ€r)
  • The radical story of Patty Hearst (2018) (dokumentĂ€r regisserad av Pat Kondells med svensk titel Patty Hearst: MiljardĂ€ren som blev terrorist)
  1. ↑ Internet Movie Database, Internet Movie Database-ID: nm0372553, lĂ€st: 14 augusti 2015.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  2. ↑ EncyclopĂŠdia Britannica, EncyclopĂŠdia Britannica Online-ID: biography/Patricia-Hearsttopic/Britannica-Online, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1340202787749153-1, lĂ€st: 20 april 2026.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. ↑ Internet Movie Database-ID: nm0372553, lĂ€st: 14 september 2023.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. 1 2 Darryl Roger Lundy, The Peerage.[kÀlla frÄn Wikidata]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]