Hoppa till innehÄllet

NĂ€ver

FrÄn Wikipedia
BjörknÀver
NĂ€ver

NÀver Àr ett material bestÄende av det yttre lagret bark frÄn arter i björkslÀktet. NÀvern Àr alltsÄ trÀdets skydd mot omgivningen. Den bildas ur ett sammanhÀngande korkkambium och bestÄr av omvÀxlande lager av vita och gula korkceller som Àr luftfyllda.[1] I nÀvern finns smala bruna eller svarta streck, sÄ kallade lenticeller. Det Àr barkporer som fungerar som "fönster" och sörjer för gasutbytet mellan stammens inre och luften[2] under sommaren. Under vintern Àr dessa "fönster" stÀngda.[3]

NĂ€verns egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

NÀver har en bred anvÀndning som material för mÄnga olika ÀndamÄl. NÀver Àr smidig, isolerar mot vÀta och kyla, bestÀndig mot röta, stark och formbar.[4] Det korkliknande materialet bestÄr av ett stort antal tunna skikt som byggs pÄ med ett för varje Är. Skikten har mycket vax inlagrat i cellvÀggarna vilket förklarar varför nÀvern Àr tÀt mot vatten och gaser.[5]

DÀremot Äldras nÀvern fort nÀr den utsÀtts för solljus. Solsken gör nÀvern skör och fÄr den att spricka pÄ bara nÄgra Är, precis som nÀver pÄ döda björkar.[6] Den tÄl heller inte kyla, utan börjar bli spröd redan vid fem plusgrader. Vid minusgrader behövs ingen kniv för att dela nÀven, den gÄr att bryta rakt av.[7]

NĂ€ver kallas ibland för naturen eget kompositmaterial: Veden klyvs pĂ„ lĂ€ngden, men nĂ€vern rivs pĂ„ bredden. SĂ„ blir björken starkare. NĂ€r det antĂ€nds alstras en stark hetta som snabbt sĂ€tter fart pĂ„ lĂ€gerelden. Om nĂ€vern Ă„ andra sidan viks och fylls med vatten kan den lĂ€ggas pĂ„ lĂ€gereldens glöd utan att antĂ€ndas. DĂ„ fungerar den som kastrull och kaffepanna. Denna dubbla egenskap hos nĂ€vern – ett av de allra bĂ€sta tĂ€ndmaterialen och samtidigt ett regnsĂ€kert och eldfast naturmaterial.[8]

Förklaringen till att nÀver fungerar sÄ bra att tÀnda eld med ligger i den porösa strukturen. Det finns gott om relativt stora porer, dÀr luftens syre kan trÀnga in och underhÄlla elden.[9] Kemiskt och Àven fysiologiskt Àr nÀver beslÀktad med kork.[10] BÄda materialen Àr i förhÄllande till vanligt trÀ rika pÄ hydrofoba Àmnen. Exempel pÄ sÄdana Àmnen Àr terpener och hartser. Detta förklarar varför nÀver tÄl regn.

RÄ fÀrsk nÀver Àr fuktig rakt igenom. NÀr den torkar kan den inte bli blöt inuti igen. En nÀverbit som legat i regnet kan dÀrför vara tÀndmaterial utan att ha torkat upp först.[6]

Molekylerna i nĂ€ver innehĂ„ller fler kolvĂ€tebindningar Ă€n vanligt trĂ€. Detta ger betydligt högre brĂ€nslevĂ€rde.[11] Av all bark ligger vĂ€tevĂ€rdet allra högst hos björknĂ€ver, med drygt 9 procent. SchablonvĂ€rdet för skogsbrĂ€nslets vĂ€tehalt Ă€r 6 procent. Vidare Ă€r fukthalten i nĂ€ver lĂ„g. Medan bark innehĂ„ller mellan 35 och 65 procent vatten, innehĂ„ller nytagen nĂ€ver endast 15 – 20 procent.[12] Det Ă€r inte mer Ă€n i björkved som torkat fĂ€rdigt.[13]

NÀverns mÄnga anvÀndningsomrÄden

[redigera | redigera wikitext]

NÀver har historiskt sett haft mÄnga olika anvÀndningar: tak- och golvtÀckning, bÄtbyggen, ryggsÀckar, tÀndmedel, fiskeredskap, förpackningsmaterial, bandage, konst[14], betalningsmedel och skrivmaterial.[5]

Redan för femtusen Är sedan finns dokumenterad anvÀndning av nÀver. Den sÄ kallade Ismannen, som hittades i Alperna pÄ 1990-talet hade flera nÀverburkar i sin Àgo,[15] liksom pilar limmade med nÀvertjÀra.[16] Egtvedflickan, som Àr ett av de bÀst bevarade nordiska fynden frÄn bronsÄldern (cirka 1380 f. Kr.) , var ocksÄ omgiven med nÀverföremÄl pÄ sin viloplats i gravhögen.[17]

NÀvern anvÀnds numera framför allt som slöjdmaterial till nÀverslöjd, dÄ föremÄl som korgar och julgransprydnader tillverkas.[18] En ryggsÀck av nÀver kallas kont. NÀver anvÀnds Àven till det gamla fÀbodsinstrumentet nÀverlur och till att tÀcka tak, alltid som ett lager under andra takmaterial.

I norra Norrland Àr keramik mycket ovanligt som arkeologiskt fynd. En teori Àr att man gjorde sina kokkÀrl i nÀver, men det saknas fynd som kan bekrÀfta detta. DÀremot finns flera fynd frÄn stenÄldern dÀr mÀnniskor svepts i nÀver vid begravningen.[5]

Det gick ocksĂ„ att tvinna rep av nĂ€vern, rep som blev starka och dessutom flöt pĂ„ vattnet, vilket gjorde dem sĂ€rskilt anvĂ€ndbara vid notfiske. NĂ€vern kunde ocksĂ„ komma till anvĂ€ndning vid sko- och klĂ€dtillverkning och vid lĂ„nga vandringar kunde nĂ€vern svepas runt fötterna som skydd. Det fanns rentav ett lĂ€ngdmĂ„tt, nĂ€ver-skomil, som utgjorde den strĂ€cka man kunde gĂ„ innan skonĂ€vret var utslitet. NĂ€verskomilen var 10–20 kilometer lĂ„ng.[19]

Nytagen nÀver Àr ren och har dÀrför anvÀnts till förvaring, inte bara i tillverkade burkar och kÀrl utan ocksÄ som tÀckning, till exempel av fisk som lagts i saltlake.[20]

Historiskt byggmaterial

[redigera | redigera wikitext]

Processen att flÀnga eller tÀkta nÀver Àr av mycket gammalt datum i Norden. Arkeologiska fynd visar att nÀver anvÀndes som taktÀckning för mer Àn 5 000 Är sedan. Sammanstörtade byggnader har begravts nere i mullagren, och nÀvern som hade anvÀnts i husen har förblivit tÀmligen opÄverkad. Olika kvaliteter av björknÀver var tillsammans med trÀtjÀra fram till 1600-talet bland de största exportprodukterna frÄn Norden.[21] Det fanns tydliga regler för hur handelsnÀvern skulle hanteras. Den skulle vara plan och tjock, vilket tyder pÄ att dess frÀmsta anvÀndning var taktÀckning.[22]

NÀr nÀvern anvÀndes till takbelÀggning krÀvdes större mÀngder, vilket ledde till nÀvertÀkter. Eftersom björken har kort livslÀngd, sÀrskilt efter att ha berövats sin nÀver, har nÀvertÀkter kort livslÀngd som biologiskt kulturminne. De Àldsta Àr i regel inte mer Àn femtio Är gamla, medan dÀremot den tagna nÀvern kan ha bevarats i tusentals Är.[23] I Skandinavien Àr den bÀsta tiden för nÀvertagning frÄn mitten av juni och nÄgra veckor framÄt, nÀr den lossnar sÀrskilt lÀtt frÄn björken. Tiden varierar beroende pÄ klimatet, breddgraden och vilken art björken tillhör. NÀvertak höll i Ätminstone fyrtio Är. Det skulle vara tre lager nÀver, som hölls pÄ plats med rundvirke eller torv. För att fÄ tillrÀckligt med nÀver till ett hus pÄ femtio kvadratmeter behövdes nÀver frÄn 60-70 grova björkar.[22]

Timmerhus byggdes med nÀvertak Ànda fram till slutet av 1800-talet. DÄ mekaniserades trÀindustrin och spÄntaken tog över.

NĂ€verkanot.
NÀrbild av pappersbjörkens nÀver.

NĂ€verkanoter

[redigera | redigera wikitext]

I norra Nordamerika tillverkade ursprungsbefolkningen kanoter som hade en lastförmĂ„ga pĂ„ upp till tre ton. Kanoterna hade utvecklats under flera tusen Ă„r, Ă€ven om inga förhistoriska fynd har gjorts.[24] Fördelen med sĂ„dana fraktkanoter var uppenbar för besökande europĂ©er. En av LinnĂ©s lĂ€rjungar, professorn i ekonomi, Pehr Kalm, sĂ„g möjligheten att överföra tekniken till Finland, dĂ€r sjösystemet var vĂ€glöst pĂ„ 1700-talet och transporter med nĂ€verkanoter skulle kunna öka vĂ€lstĂ„ndet rejĂ€lt. Uppdraget gick till en tidigare kollega, prĂ€sten, lĂ€karen och nationalekonomen Anders Chydenius. 1753 författade Chydenius rapporten Americanska NĂ€fwerbĂ„tar, med en detaljerad beskrivning pĂ„ hur sĂ„dana byggs. Grundprincipen Ă€r att ha en lĂ€tt stomme av tunna trĂ€ribbor som bildar spant och som klĂ€s med stora sjok av björknĂ€ver. Skarvarna sys med rötter och tĂ€tas med kĂ„da. Beskrivningen blev en av de allra första europeiska beskrivningarna av den nordamerikanska tekniken för kanotbyggande.[25] Tanken var att finnarna skulle ”sielfwa förfĂ€rdiga sig dessa mer Ă€n behĂ€ndiga fartyg”.[26][27]

Emellertid hade man missat en sak i grundförutsÀttningarna. Det skiljer mellan arterna av björk. I Kanada anvÀndes pappersbjörk Betula papyrifera för att erhÄlla de kvadratmeterstora flaken av nÀver, som medan de Àr fÀrska Àr mycket elastiska och lÀtta att sy i. Den arten finns inte i Norden och de nordiska arterna vÄrtbjörk och glasbjörk har andra egenskaper, varför projektet föll.[5]

Instruktion för bygge[27]

[redigera | redigera wikitext]

UngefÀr sÄ hÀr gÄr det till att bygga en kanadensare i nÀver.[28]

  1. Ett trettiotal pÄlar drivs ner i marken för att bilda ramen. Relingar och tvÀrtrÀn av ceder surras ihop i ramen.
  2. PÄlarna dras upp. BjörknÀver rullas ut med den vita sidan upp. Relingsramen lÀggs ovanpÄ nÀvern och tyngs ner med stenar. NÀvern har fram till dess förvarats i vatten för att hÄllas mjuk.
  3. NÀvern slitsas, viks upp och pÄlarna sÀtts tillbaka i sina hÄl.
  4. Relingsramen lyfts till rÀtt höjd, pallas under med trÀstöd. NÀvern sys fast vid relingen med kluvna granrötter. Slitsarna sys ihop. Om nÀversjoken inte rÀcker till, kompletteras med extrabitar som sys fast. Insidan av sömmarna tÀtas med kÄda som vÀrmts sÄ den blivit mjuk.
  5. En bit cedertrÀ klyvs i 5-6 tunna skikt för att göras till stÀvstycke. Bitarna böjs i hett vatten till rÀtt form och lindas hÄrt med lindbark för att hÄlla formen.
  6. Kanoten vÀnds upp och ner. StÀvarna skÀrs till och sys ihop med stÀvstycket.
  7. KlĂ€dselribbor görs i ordning. Dessa Ă€r 150–250 centimeter lĂ„nga, 8–10 centimeter breda och 3 millimeter tjocka. De placeras löst inne i kanoten och kommer att hĂ„llas pĂ„ plats av spanten.
  8. Spanten tillverkas av ceder, 5–10 centimeter breda och ungefĂ€r 9 millimeter tjocka. I kokande vatten böjs de till rĂ€tt form och sĂ€tts pĂ„ plats med början i Ă€ndskeppen. Spanten slĂ„s in under relingslisten sĂ„ att nĂ€vern spĂ€nns ut och att skrovet blir styvt.
  9. Ändskeppen fylls med mossa eller spĂ„n. StĂ€vplattor pressas in mellan kanotens botten och relingen för att bilda en förstĂ€rkning för stĂ€varna.
  10. Slutligen tÀtas alla sömmar utifrÄn med kÄda.

NĂ€verkanoter i Nordeuropa

[redigera | redigera wikitext]

Emellertid kunde det finska projektet ha studerat nĂ€verkanoter pĂ„ nĂ€rmare hĂ„ll. Det har nĂ€mligen visat sig att ocksĂ„ skogssamerna tillverkat nĂ€verkanoter, vilket de förmodligen varit ensamma om i Nordeuropa. I Åsele lappmark har ett tjugotal fynd av sydda bĂ„tar gjorts, i bĂ„de trĂ€ och nĂ€ver.[29]

NÀvertjÀra[30]

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: NĂ€verolja

TjĂ€ra tillverkad pĂ„ björknĂ€ver Ă€r en kunskap som varit kĂ€nd i tusentals Ă„r. Ismannen Ötzi hade pilspetsar som var fastlimmade med nĂ€vertjĂ€ra.[16] OcksĂ„ romarna anvĂ€nde sig av nĂ€vertjĂ€ra i den nedkokade formen som kallas nĂ€verbeck. Arkeologerna har funnit reparerade lerkrukor som limmats ihop med en svart hartsliknande massa. Vid analys har arkeologerna hittat betulin, lupeol, lupenone, allobetul-2-en och andra pentacykliska triterpenoider, de Ă€mnen som finns i nĂ€ver eller nygjord nĂ€vertjĂ€ra.[31]

BjörktjÀra omnÀmns av den romerske författare Plinius den Àldre omkring Är 70 e. Kr, dÄ han berÀttar att gallerna tillverkar sÄdan.[32]

NÀvertjÀra tillverkas vanligen genom sÄ kallad torrdestillering. NÀvern lÀggs i en sluten behÄllare som har hÄl i botten. Lagd i elden trÀnger all fukt och vÀtska ut genom hÄlet i botten och samlas upp i ett annat kÀrl. Den uppsamlade vÀtskan kallas nÀvertjÀra.

NÀr nÀvern Àr av sÀrskilt bra kvalitet kan nÀverolja utvinnas. Denna har i Ärhundraden anvÀnts som skyddsmedel för lÀder och som naturmedicin, framför allt i Ryssland, varför den ocksÄ kommit att kallas ryssolja.[33] NÀverolja av sÀrskilt fin kvalitet Àr helt genomskinlig.

Restprodukt vid tillverkning av nÀvertjÀra kallas kimrök.

Recept pÄ nÀverolja

[redigera | redigera wikitext]

Receptet Àr ursprungligen publicerat 1746 av den tidigare nÀmnde LinnélÀrjungen Pehr Kalm och baseras pÄ gammal björknÀver.[32]

  1. ”Man tager gammal nĂ€ver, ju Ă€ldre ju bĂ€ttre 
” och skĂ€r den i stycken.
  2. Styckena sÀtts pÄ kant i botten pÄ en gryta, sÄ tÀtt som möjligt, över hela grytbotten.
  3. Grytan tÀcks med trÀlock, som ges ett hÄl i mitten, som oljan ska rinna ut igenom.
  4. En grop grÀvs i jorden, dÀr en uppsamlingsskÄl lÀggs.
  5. Grytan stjÀlps sÄ att locket hamnar nederst, med botten av grytan uppÄt.
  6. Öppningarna kring grytbĂ€dden tĂ€tas med lera och jord. Ingen luft fĂ„r komma Ă„t processen.
  7. DÀrefter eldar man anrÀttningen i fem timmar eller mer, sÄ att oljan trÀnger ut ur nÀvern och rinner ner i skÄlen.

KĂ€lla: Kalm 1960; ursprungligen publicerad 1746

Svepask av björknÀver.

NÀverslöjd

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: NÀverslöjd

NÀver till slöjd brukar tas frÄn levande trÀd. Oförsiktigt avlÀgsnande av barken runt hela björken kan leda till att trÀdet dör. BÀst fungerar det att ta nÀvern nÀr trÀdet savar som mest, kring midsommar.[26] DÄ skadas inte björkens tillvÀxtlager, kambiet.[10] Materialet har anvÀnts i större eller mindre utstrÀckning över hela Sverige, eftersom björken Àr allmÀn överallt.

Framförallt Àr det glasbjörkens nÀver som Àr anvÀndbar för slöjdÀndamÄl, eftersom den Àr slÀt Àven pÄ Àldre trÀd. NÀvern skördas i stora flak eller i lÄnga remsor, beroende pÄ vad nÀvern ska anvÀndas till. För flÀtning tas nÀvren i remsor i spiral runt stammen. PÄ det sÀttet fÄr man ett material som blir nÀstan skarvfritt. För burkar och kÀrl Àr det bÀttre att ta nÀvren i stora sjok.[34]

NÀverslöjd som hantverk förekommer framför allt i Norden och Ryssland. I Sverige har nÀverslöjd förekommit i VÀstmanland och VÀrmland, men frÀmst i Dalarna, GÀstrikland, HÀlsingland, HÀrjedalen och JÀmtland och Àven bland nybyggare och samer i norra Norrland.[35]

Tekniker

[redigera | redigera wikitext]

Det finns tvÄ grundlÀggande tekniker inom nÀverslöjd; endera skÀrs nÀvret till smala remsor som flÀtas samman eller sÄ arbetar man med hela nÀverstycken i tekniker som pÄminner om svepteknik. NÀver anvÀnds ocksÄ som dekormaterial, med tekniker som pÄminner om intarsia. Det Àr vanligt frÀmst i Ryssland.

Nya anvÀndningsomrÄden

[redigera | redigera wikitext]

I nÀver inlagras korkÀmnet suberin, som gör att materialet motstÄndskraftigt mot bakterie- och svampangrepp.[36] Suberin kan komma att tas tillvara vid massafabrikerna. KorkÀmnet innehÄller reaktiva epoxygrupper som Àr en mycket bra rÄvara för skrÀddarsydda specialpolymerer.[22] Björkens ytterbark bestÄr till 30 procent av suberin och har dÀrmed ovanligt hög suberinhalt. Enbart i Sverige och Finland ger massaindustrin Ärligen 255 000 ton björkytterbark som biprodukt. 75 000 ton suberinsyror skulle kunna framstÀllas ur denna till ett marknadsvÀrde av ungefÀr 7200 kr/ton. (2013)[37]

I nĂ€verns korkskikt förekommer betulin, i form av triterpenen betulinol, en sorts terpentin som ger nĂ€vern dess vita fĂ€rg.[38] Ämnet Ă€r biologiskt aktivt och deltar i trĂ€dets skydd mot bakterier och svampar.[37] I nĂ€ver förekommer betulin med upp till 30 procent av den torra vikten.[39] Betulinet tas tillvara som bas för pigmenttillverkning och för produkter inom kosmetikaindustrin, men Ă€ven som antioxidant.[40] Som pigment har betulin ett vĂ€rde av ungefĂ€r 13500 kr/ton och som antioxidant 30000 kr/ton. (2013) Ämnet utvinns av företag i USA och Ryssland.[37]

Forskning tyder dessutom pÄ att betulin kan komma till anvÀndning som cancerhÀmmande lÀkemedel.[22][41]

NĂ€vern och skrivkonsten[42]

[redigera | redigera wikitext]
NĂ€verdokument daterat till omkring 1340–1490 (Novgorod).
Huvudartikel: NĂ€verdokument

I nordliga lÀnder anvÀndes nÀvern tidigt till böcker, som skyddande omslag men ocksÄ som skrivmaterial dÀr inte pergament, papyrus eller palmblad fanns att tillgÄ. Stora fynd av brev skrivna pÄ nÀver, gråmota, gjordes i Novgorod 1951 och daterades till 1400-talet. Fynden har följts av mÄnga fler runt om i Ryssland, Vitryssland och Ukraina.[43] Elisabeth Löfstrand,[44] hedersdoktor vid Novgorods universitet,[45] har beskrivit dessa nÀverbrev som en ovÀrderlig kÀlla till kunskap om det ryska sprÄkets utveckling.

Det Àldsta karelska sprÄkminnesmÀrket Àr frÄn 1200-talet och skrivet pÄ björkbark. Det heter nÀverdokument 292 och Àr det Àldsta kÀnda dokumentet skrivet pÄ ett sprÄk inom den finsk-permiska sprÄkfamiljen. Det hittades vid det fortsatta utgrÀvningarna i Novgorod (1957).[46] SprÄket som anvÀnds i dokumentet tros vara en Älderdomlig form av det sprÄk som talades i Olonets-omrÄdet i ryska Karelen, en dialekt av det karelska sprÄket.[47]

Stammen pÄ en everestbjörk.
NÀverdokument frÄn Kashmir, en grammatikbok om sanskritgrammatik frÄn 1663.

Indianfolken i Nordamerika skrev ocksÄ pÄ nÀver. Ojibwa-folket tillverkade wiigwaasabak, rullar av björknÀver, för att nedteckna stammens historia och berÀttelser som skulle bevaras för kommande generationer. Det var frÄgan om komplexa geometriska mönster och former som skulle underlÀtta memorerandet. NÀr dessa anvÀndes i magiska sammanhang kallades de mide-wiigwaas.[43][48][49] Nordamerikanska nÀverdokument har daterats bakÄt i tiden till Ätminstone 1560.[50] Hos de Nordamerikanska indianerna har nÀvern ocksÄ kommit att anvÀndas inom konsten, för sÄ kallade birch bark bitings, (Mazinibaganjigan pÄ Ojibwa-indianernas sprÄk). Namnet kommer av att ristningarna i nÀvern Ästadkoms med tÀnder, vanligtvis kanintÀnder.[14]

De Ă€ldsta bevarade nĂ€vermanuskripten Ă€r buddhistiska texter frĂ„n första Ă„rhundradet[51], som tros vara skrivna i Afghanistan av Dharmaguptaka-sekten.[52][53] De innehĂ„ller bland annat Dhammapada och Noshörningshornsutran (KhargaviáčŁana-sutra) och Ă€r skrivna med svart blĂ€ck pĂ„ nĂ€verrullarna, dĂ€r skriften löper pĂ„ bĂ„da sidorna av nĂ€vern.[54][55]

NÀvern frÄn everestbjörk (Betula utilis)[56] har i Ärhundraden anvÀnts i Indien i stÀllet för papper, sÀrskilt i Kashmir-omrÄdet. AnvÀndningen finns dokumenterad i text pÄ 300- och 400-talet e. Kr. NÀvern fortsatte att ha stor betydelse fram till 1500-talet nÀr pappret introducerades av den indiske stormogulen Akbar den store.[57][58]

NÀvern frÄn everestbjörken anvÀnds Àn idag i Indien och Nepal för att skriva heliga mantran.[57][59]

NÀver för att tÀnda eld

[redigera | redigera wikitext]

Den tunna nÀvern tar relativt lÀtt eld, varför den Àven Àr ett ypperligt tÀnde, startmaterial, nÀr man ska tÀnda eld. Förklaringen ligger i den porösa strukturen. Det finns gott om porer, dÀr luftens syre kan trÀnga in och underhÄlla elden.

NÀvern gÄr bra att tÀnda Àven nÀr den Àr blöt och nytagen. NÀr den torkar blir den vattentÀt. Murknar gör den aldrig. Den Àr ett bra regnskydd för ryggsÀcken. Att den blir genomdrÀnkt av störtregn försÀmrar inte nÀmnvÀrt dess förmÄga att tÀndas och vÀcka liv i brasan.[6]

DÀremot kan nÀver inte anvÀndas för att tÀnda brasan frÄn glöd. DÄ svartnar och drar nÀvern ihop sig, men utan att fatta eld. Den behöver en öppen lÄga, för att börja brinna.[60]

NÀver att tÀnda med. Se till att lÄgorna kan löpa lÀngs med nÀvern, sÄ utnyttjas nÀverns vÀrmande förmÄga bÀst.
NÀver att tÀnda med. Se till att lÄgorna kan löpa lÀngs med nÀvern, sÄ utnyttjas nÀverns vÀrmande förmÄga bÀst.

RĂ„ nĂ€ver direkt frĂ„n nyfĂ€lld björk gĂ„r ocksĂ„ utmĂ€rkt att tĂ€nda eld med, men ryker kraftigt med svart rök.[61] Samerna har ett begrepp, beassena’rvi, för den tunna nĂ€verhinnan som vĂ€xer nĂ€rmast mot innerbarken pĂ„ björken. NĂ€r nĂ€versjok tas frĂ„n en björk Ă€r beassena’rvi pĂ„ nĂ€verns insida. Den har inte riktigt samma fĂ€rg som den tjocka nĂ€vern utan Ă€r gulare. Den ytterst tunna nĂ€vern fĂ„r torka och liknar sedan garvat skinn. Den Ă€r tunn som silke men seg och stark. Den liknar en duk, som man kan bĂ€ra med sig och som Ă€r det bĂ€sta naturliga material man kan göra eld med.[8]

Den riktigt tunna nÀvern brinner som papper och alstrar inte tillrÀckligt med vÀrme för att elden ska ta sig. Den tjocka nÀvern gÄr nÀstan inte att tÀnda. BÀst Àr dÀrför en lagom tjock nÀver. Ibland kan den tjocka nÀvern delas i tunnare bitar, men det beror pÄ hur björken vuxit till.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Numera har nĂ€ver kommit att bli synonymt med björknĂ€ver. En betydelseglidning har skett.[62] LĂ€nge talade man nĂ€mligen om nĂ€ver ocksĂ„ betrĂ€ffande asp, bok och sĂ€lg. Den gula nĂ€vern, nĂ€vern frĂ„n lunden och nĂ€vern för tjuvjĂ€garen. NĂ€ver hade betydelsen ”tunn bark” och beskrev dĂ€rför barken pĂ„ mĂ„nga trĂ€d. Även om granen har benĂ€mningen nĂ€ver förekommit.[63]

Ordet bark verkar vara rotbeslĂ€ktat med barr, i betydelsen nĂ„got skrovligt. JĂ€mför lĂ„gtyskans bork, skrovlighet, hĂ„rt skal.[64] NĂ€ver kan möjligen hĂ€rledas tillbaka till sanskrit nĂĄbhale, med betydelsen ”brister”.[63] Alla slags bark brister, men inte all bark Ă€r ett hĂ„rt och skrovligt skal.

1639 skrev Comenius Schroderus ”Vthan pĂ„ (stammen) Ă€r Barcken, innan til Ă€r NĂ€ffren”. Det Ă€r Ă€nnu ett sĂ€tt att sĂ€rskilja nĂ€vern frĂ„n barken, att det Ă€r det tunna innanskiktet hos barken. Det skikt som anvĂ€nds för att skriva pĂ„.[63]

Den som roar sig med att översĂ€tta ordet nĂ€ver fĂ„r ytterligare infallsvinklar. NĂ€ver översĂ€tts till engelska med ”birch bark”, ’björkbark’. I tyskan kallas trĂ€dbark i allmĂ€nhet ”Rinde” men nĂ€vern ”Birkenrinde”. Samma sak Ă€r det i franskan, italienskan och islĂ€ndskan: â€Ă©corce” och â€Ă©corce de bouleau”, ”corteccia” och ”corteccia di betulla” respektive ”gelta” och ”birki gelta”. IdĂ©n verkar ha lĂ„nats frĂ„n latinet, ”cortice” och ”betula cortice”, i de lĂ€nder som inte sĂ€rskilt brukat nĂ€ver.[65]

Se Àven

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Lars Olof Björn, Katarina Ågren. ”NĂ€ver”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, HöganĂ€s. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/n%C3%A4ver. LĂ€st 10 juni 2015.
  2. ↑ K. Vollbrecht (1994). ”TrĂ€dens anatomi och biologi”. Fakta - TrĂ€dgĂ„rd pĂ„ Fritid (SLU Info/VĂ€xter) (35). ISSN 1102-1969. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150623143212/http://www.vaxteko.nu/html/sll/slu/fakta_tradgard_fritid/FTF35/FTF35.HTM. LĂ€st 23 juni 2015.
  3. ↑ ”Unik material som naturen ger oss – Vad Ă€r nĂ€ver?”. Elenas nĂ€ver. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150623142239/http://elenasnaver.dinstudio.se/text1_3.html. LĂ€st 23 juni 2015.
  4. ↑ Ljungqvist 2006, s. 112.
  5. 1 2 3 4 Björk 2013, s. 88.
  6. 1 2 3 Ryd 2005, s. 74.
  7. ↑ Ryd 2005, s. 73.
  8. 1 2 Ryd 2005, s. 62-91.
  9. ↑ ”Kemi – FrĂ„gor och svar till och med maj 2014”. FrĂ„gor och svar – Universitets hemsida. Linköpings Universitet. Arkiverad frĂ„n originalet den 4 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160604154504/http://liu.se/forskning/fragaforskare/kemi/arkiv-kemi?l=sv. LĂ€st 20 juni 2015.
  10. 1 2 RiksantikvarieÀmbetet 2005, s. 244-260.
  11. ↑ A04. BrĂ€nslet. Novator, Stockholm. sid. 3. http://www.novator.se/bioenergy/wood/A4.pdf. LĂ€st 20 juni 2015
  12. ↑ Lehtikangas 1999, s. 37.
  13. ↑ Mytting 2012, s. 167-171.
  14. 1 2 ”Birch Bark Biting” (pĂ„ engelska). The Canadian Encyclopedia. Historic Canada. Arkiverad frĂ„n originalet den 22 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150622155816/http://www.thecanadianencyclopedia.ca/en/article/birch-bark-biting/. LĂ€st 18 juni 2015.
  15. ↑ Eriksson 2008, s. 32-36.
  16. 1 2 ”The Arrows” (pĂ„ engelska). iceman.it. SĂŒdtiroler ArchĂ€ologiemuseum. 2013. Arkiverad frĂ„n originalet den 13 september 2016. https://web.archive.org/web/20160913103243/http://www.iceman.it/en/node/282. LĂ€st 22 juni 2015.
  17. ↑ Karin Margarita Frei, Ulla Mannering, Kristian Kristiansen, Morten E. Allentoft, Andrew S. Wilson, Irene Skals, Silvana Tridico, Marie Louise Nosch, Eske Willerslev, Leon Clarke, Robert Frei (21 maj 2015). ”Tracing the dynamic life story of a Bronze Age Female” (pĂ„ engelska). Scientific Reports (5). doi:10.1038/srep10431. http://www.nature.com/srep/2015/150521/srep10431/full/srep10431.html. LĂ€st 23 juni 2015.
  18. ↑ Katarina Ågren. ”NĂ€verslöjd”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, HöganĂ€s. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/n%C3%A4versl%C3%B6jd. LĂ€st 10 juni 2015.
  19. ↑ Björk 2013, s. 91.
  20. ↑ Ryd 2005, s. 75.
  21. ↑ RiksantikvarieĂ€mbetet 2005, s. 260.
  22. 1 2 3 4 Björk 2013, s. 92.
  23. ↑ Berg 2013, s. 64.
  24. ↑ Tom Vennum, Charles Weber, Earl Nyholm (1999). ”Earl's Canoe: A Traditional Ojibwe Craft” (pĂ„ engelska). Smithsonian Center for Folklife Programs and Cultural Studies. Arkiverad frĂ„n originalet den 4 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130104164108/http://www.library.arizona.edu/help/how/find/films/indian/e.html. LĂ€st 18 juni 2015.
  25. ↑ Pertti Hyttinen. ”ANDERS CHYDENIUS OCH DEN AMERIKANSKA NÄVERBÅTEN”. chydenius.net. Anders Chydenius stiftelse. Arkiverad frĂ„n originalet den 15 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150615070312/http://www.chydenius.net/historia/kirjallisuus/r_hyttinen_tuohivene.asp. LĂ€st 13 juni 2015.
  26. 1 2 Björk 2013, s. 87.
  27. 1 2 Björn Thomasson (21 augusti 2014). ”Kanadensarens historia”. http://www.thomassondesign.com/lasa-om/kanadensarhistoria. LĂ€st 18 juni 2015.
  28. ↑ Bernard Gosselin (1971). ”Hur man bygger en nĂ€verkanot” (pĂ„ engelska). http://www.opencanoe.se/barkcanoe.html. LĂ€st 18 juni 2015.
  29. ↑ Christer Westerdahl (2019). ”BĂ„ter- en nödvĂ€ndighet”. Skogssamer. VĂ€sternorrlands museum och författaren. sid. 32. ISBN 978-91-7542-314-2
  30. ↑ Foss 2012, s. 14-15.
  31. ↑ Sarah Bunny (6 mars 1993). ”Science: The glue that held the Roman empire together” (pĂ„ engelska). New Scientist (1863). http://www.newscientist.com/article/mg13718633.100-science-the-glue-that-held-the-roman-empire-together-.html. LĂ€st 22 juni 2015.
  32. 1 2 ”TjĂ€ra och tjĂ€rolja”. shenet.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 3 juli 2015. https://web.archive.org/web/20150703111112/http://www.shenet.se/ravaror/tjara.html. LĂ€st 22 juni 2015.
  33. ↑ ”Production of Russia Leather” (pĂ„ engelska). hcc.org The Honourable Cordwainers' Company. 1807. Arkiverad frĂ„n originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304030315/http://www.thehcc.org/Juchten.pdf. LĂ€st 22 juni 2015.
  34. ↑ MĂ„nadens produkt – NĂ€verslöjd (juni). Svensk Slöjd. Arkiverad frĂ„n originalet den 13 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151013023942/http://www.svenskslojd.se/maanadens-produkt.aspx. LĂ€st 23 juni 2015. Arkiverad 13 oktober 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
  35. ↑ Arbete och redskap kap.3 Material och teknik, Phebe Fjellström, s 777-78.
  36. ↑ RiksantikvarieĂ€mbetet 2005, s. 249.
  37. 1 2 3 Backlund och Nordström 2014, s. 29.
  38. ↑ RiksantikvarieĂ€mbetet 2005, s. 250.
  39. ↑ Brian Green, Michael D. Bentley, Bong Y. Chung, Nicholas G. Lynch, Bruce L. Jensen (2007). ”Isolation of Betulin and Rearrangement to Allobetulin A Biomimetic Natural Product Synthesis”. Journal of Chemical Education 84: sid. 1985. doi:10.1021/ed084p1985. http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/ed084p1985..
  40. ↑ STFI-Packforsk 2006, s. 26.
  41. ↑ ”BjörknĂ€ver i framtidens cancerbehandling?”. storaenso.se. Stora Enso. 10 december 2014. Arkiverad frĂ„n originalet den 23 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150623122058/http://storaensoskog.se/senaste-nytt/2014/12/bjorknaver-framtidens-cancerbehandling/. LĂ€st 22 juni 2015.
  42. ↑ Birgitta Fritz. ”NĂ€verbrev”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, HöganĂ€s. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/n%C3%A4verbrev. LĂ€st 10 juni 2015.
  43. 1 2 Björk 2013, s. 97-101.
  44. ↑ "Docent Elisabeth Löfstrand". Arkiverad 19 juni 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. Slav.su.se. LĂ€st 12 januari 2014.
  45. ↑ "860.3 Elisabeth Löfstrand har utnĂ€mnts till hedersdoktor vid Novgorods universitet". Arkiverad 19 juni 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. Slav.su.se, 2012-11-28. LĂ€st 12 januari 2014.
  46. ↑ А.В. ĐŃ€Ń†ĐžŃ…ĐŸĐČсĐșĐžĐč, В.И. Đ‘ĐŸŃ€ĐșĐŸĐČсĐșĐžĐč (1963) (pĂ„ ryska). ĐĐŸĐČĐłĐŸŃ€ĐŸĐŽŃĐșОД ĐłŃ€Đ°ĐŒĐŸŃ‚Ń‹ ĐœĐ° бДрДстД (Оз расĐșĐŸĐżĐŸĐș 1956 - 1957 гг.). М.: Из-ĐČĐŸ АĐșĐ°ĐŽ. НауĐș Sovjetunionen
  47. ↑ ItĂ€merensuomalaista kirjoitusta 1200-luvulta (finska)
  48. ↑ Benton-Banai 1988.
  49. ↑ Copway 1850.
  50. ↑ Grace Rajnovich (1994) (pĂ„ engelska). Reading Rock Art: Interpreting the Indian Rock Paintings of the Canadian Shield. Dundurn Press Ltd. ISBN 0-920474-72-1
  51. ↑ ”Ancient Buddhist Scrolls from Gandhara – The British Library Kharosthi Fragments, Richard Salomon” (pĂ„ engelska). University of Washington Press. http://www.washington.edu/uwpress/search/books/SALANC.html. LĂ€st 22 juni 2015.
  52. ↑ Enomoto Fumio (2000). ”The Discovery of 'the Oldest Buddhist Manuscripts” (pĂ„ engelska). The Eastern Buddhist NS32 (I): sid. 160.
  53. ↑ Salomon 1999, s. 181.
  54. ↑ Salomon 1997.
  55. ↑ Salomon och Glass 2000, s. XI.
  56. ↑ Sveriges lantbruksuniversitet 2012–. Betula utilis D. Don - everestbjörk frĂ„n Svensk KulturvĂ€xtdatabas (SKUD). LĂ€st: 21 juni 2015
  57. 1 2 MĂŒller 1881, s. 335-336.
  58. ↑ Masica, Colin P. (1991) (pĂ„ engelska). The Indo-Aryan languages. Cambridge University Press, Storbritannien. sid. 38. ISBN 0-521-29944-6. http://books.google.com/books?id=Itp2twGR6tsC&pg=PA38. LĂ€st 21 juni 2015
  59. ↑ Wheeler 2008, s. 119.
  60. ↑ Ryd 2005, s. 72.
  61. ↑ Ryd 2005, s. 64.
  62. ↑ Viveka AdelswĂ€rd. ”Svenska sprĂ„ket – FrĂ„gor och svar”. FrĂ„gor och svar – Universitets hemsida. Linköpings Universitet. Arkiverad frĂ„n originalet den 3 april 2016. https://web.archive.org/web/20160403014941/https://www.liu.se/forskning/fragaforskare/svenska-spraket?l=sv. LĂ€st 23 juni 2015.
  63. 1 2 3 Svenska Akademiens ordbok: NĂ€ver
  64. ↑ Svenska Akademiens ordbok: Bark
  65. ↑ ”NĂ€ver”. OLDict.com. Online Dictionary. http://sv.oldict.com/n%C3%A4ver/. LĂ€st 15 juni 2015.[död lĂ€nk]

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=NĂ€ver&oldid=59702671”