Mandarintrast

	Mandarintrast; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Trastar; Turdidae
Släkte	Turdus
Art	Mandarintrast; T. mandarinus
Vetenskapligt namn
	§ Turdus mandarinus
Auktor	Bonaparte, 1850
Utbredning
Synonymer
	Kinesisk koltrast

Mandarintrast^[2] (Turdus mandarinus) är en vanlig asiatisk fågel i familjen trastar inom ordningen tättingar.^[3] Fram tills nyligen behandlades den som underart till koltrasten, men studier visar att de inte är nära släkt.

Utseende och läte

Mandarintrast är en stor (28-29 cm), helmörk trast. Den sotsvarta dräkten i kombinationen med den gula näbben är den mycket lik den europeiska och västasiatiska koltrasten som den tidigare ansågs vara en del av. Den har dock djupare näbb, hanen är något blekare och honan något mörkare med mycket bredare streck på strupen. Även sången skiljer sig, med mycket fler toner i varje fras och avsaknad av det högfrekventa slutet.^[4]

Utbredning och systematik

Mandarintrasten är endemisk för Kina och delas upp i två underarter med följande utbredning:^[3]

Turdus mandarinus sowerbyi – östcentrala Kina i centrala Sichuan; möjligen stannfågel
Turdus mandarinus mandarinus – häckar i östra Kina från södra Gansu och södra Shaanxi söderut genom östra Sichuan till västra Yunnan och österut till Hebei och Guangong; delvis flyttfågel som övervintrar så långt söderut som Hainan och norra Indokina

Tillfälligt har den påträffats i en lång rad asiatiska länder som Bhutan, Kambodja, Indien, Japan, Sydkorea, Myanmar, Nepal, Sri Lanka, Taiwan och Thailand.^[1]

Tidigare betraktades den som en del av koltrasten (T. merula). Den urskiljs dock numera som egen art efter genetiska studier som visar att de trots likartat utseende inte alls är nära släkt.^[5] Den uppvisar även tydliga skillnader i utseende^[4] och läten^[6]

Levnadssätt

Mandarintrast förekommer i alla sorters öppna skogslandskap, framför allt lövskog, men också parker, trädgårdar och planteringar. Den livnär sig av ryggradslösa djur, framför allt daggmaskar samt insekter och deras larver, men även frön, bär och frukt. Fågeln häckar mars-juli och lägger upp till två eller tre kullar per häckningssäsong. Arten är delvis flyttfågel.^[4]

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och tros öka i antal.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).^[1]

Referenser

1 2 3 4 Birdlife International 2016 Turdus mandarinus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.
↑ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
1 2 Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download Arkiverad 20 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-08-11
1 2 3 del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2018). Chinese Blackbird (Turdus mandarinus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344022 15 december 2018).
↑ Nylander, J.A.A., Olsson, U., Alström, P. & Sanmartín, I. (2008) Accounting for phylogenetic uncertainty in biogeography: a Bayesian approach to dispersal-vicariance analysis of the thrushes (Aves: Turdus). Syst. Biol. 57(2): 257–268.
↑ Boesman, P. (2016) Notes on the vocalizations of Common Blackbird (Turdus merula). HBW Alive Ornithological Note 304. URL: http://www.hbw.com/node/1251760 (hämtad Dec 2016).

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör mandarintrast.
Bilder & media
Wikispecies har information om Turdus mandarinus.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] 1 2 3 4 Birdlife International 2016 Turdus mandarinus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 10 december 2016.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] 1 2 Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download Arkiverad 20 juni 2010 hämtat från the Wayback Machine., läst 2015-08-11

[hbw-4] 1 2 3 del Hoyo, J., Collar, N. & Christie, D.A. (2018). Chinese Blackbird (Turdus mandarinus). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/1344022 15 december 2018).

[5] Nylander, J.A.A., Olsson, U., Alström, P. & Sanmartín, I. (2008) Accounting for phylogenetic uncertainty in biogeography: a Bayesian approach to dispersal-vicariance analysis of the thrushes (Aves: Turdus). Syst. Biol. 57(2): 257–268.

[6] Boesman, P. (2016) Notes on the vocalizations of Common Blackbird (Turdus merula). HBW Alive Ornithological Note 304. URL: http://www.hbw.com/node/1251760 (hämtad Dec 2016).

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]