Friedrich Peter
| Friedrich Peter | |
| Född | 13 juli 1921 Attnang[1] |
|---|---|
| Död | 25 september 2005[2] (84 Är) Wien |
| Medborgare i | Ăsterrike |
| SysselsÀttning | Politiker[3], lÀrare[1] |
| Befattning | |
| Ledamot av Ăsterrikes nationalrĂ„d Ledamot av Oberösterreichs lantdag | |
| Politiskt parti | |
| Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet Frihetspartiet (FPĂ) | |
| UtmÀrkelser | |
| Förbundsrepubliken Tysklands förtjĂ€nstorden - stora kommendörskorset med stjĂ€rna Stora gyllene hedersmedaljen av Ăsterrikiska republikens förtjĂ€nstorden | |
| Redigera Wikidata | |
Friedrich Peter, född 13 juli 1921 i Attnang-Puchheim, Oberösterreich, död 25 september 2005 i Wien, var en österrikisk politiker. Han var partiledare för FPà mellan 1958 och 1978.
Levnad
[redigera | redigera wikitext]Peter blev medlem i NSDAP i november 1938 och anmĂ€lde sig vid 17 Ă„rs Ă„lder till Waffen-SS. Under andra vĂ€rldskriget slogs han pĂ„ sĂ„vĂ€l vĂ€st- som östfronten och befordrades till SS-ObersturmfĂŒhrer, nĂ„got som Peter förnekade efter kriget.
Efter kriget blev han folkskollĂ€rare och sĂ„ smĂ„ningom skolinspektör. FrĂ„n 1955 till 1966 satt han i lantdagen i Oberösterreich som företrĂ€dare för VdU, och sedan för FPĂ. 1966 valdes han in i det österrikiska parlamentet.
Under Peters tid som ordförande försökte FPĂ bli koalitionsfĂ€higt och bemödade sig om att framstĂ„ som liberalt. Vid partidagarna 1964 deklarerade Peter att nationella och liberaler hade en gemensam plattform i FPĂ. Liberaliseringen ledde till internt motstĂ„nd, vilket Peter bemötte med uteslutningar.
Simon Wiesenthal offentliggjorde inför valet 1975 en rapport dÀr det pÄvisades att Peter hade ingÄtt i en Waffen-SS-enhet som hade förknippats med massmord. Förbundskansler Bruno Kreisky, som sjÀlv förföljts av nazistregimen, tog Peter i försvar och anklagade Wiesenthal för "maffiametoder".
1978 kandiderade Peter inte lÀngre till partiledarposten. Hans eftertrÀdare blev Alexander Götz.
Friedrich Peter avled den 25 september 2005 pÄ ett sjukhus i Wien i sviterna av en njursjukdom.
UtmÀrkelser
[redigera | redigera wikitext]
 Förbundsrepubliken Tysklands förtjÀnstorden - stora kommendörskorset med stjÀrna
 Stora gyllene hedersmedaljen av Ăsterrikiska republikens förtjĂ€nstorden
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn tysksprÄkiga Wikipedia, Friedrich Peter (Politiker), 28 mars 2013.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 Franz Mayröcker, Von den Stillen im Lande : Pflichtschullehrer als Dichter, Schriftsteller und Komponisten, 1968, s. 85.[kÀlla frÄn Wikidata]
- â lĂ€s online, www.geschichtewiki.wien.gv.at , lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
- â Wer ist Wer, Parlament-ID Ăsterrike: 01184, lĂ€st: 23 april 2022.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Bailer-Galanda, Brigitte; Wolfgang Neugebauer (1996) (pÄ tyska). Handbuch des österreichischen Rechtsextremismus. Wien. ISBN 3-216-30099-4
- Kurt Piringer: Die Geschichte der Freiheitlichen. Beitrag der Dritten Kraft zur österreichischen Politik. Wien 1982.
- Wolfgang Neugebauer: Die FPĂ: Vom Rechtsextremismus zum Liberalismus? In: Rechtsextremismus nach 1945. Hrsg. v. Dokumentationsarchiv des österreichischen Widerstandes. 1981.
