Fikon
| Fikon | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Rosordningen Rosales |
| Familj | Mullbärsväxter Moraceae |
| Släkte | Fikussläktet Ficus |
| Art | Fikon F. carica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ficus carica | |
| Auktor | L., 1753 |
Fikon (Ficus carica) är en art inom fikussläktet och familjen mullbärsväxter.[1] Den växer i södra delen av Europa samt i länder kring Arabiska halvön. Dess frukter är ätliga och benämns i allmänhet med samma namn som trädet.
Fikon bildar lövfällande buskar eller träd upp till 10 meter höga. Barken är grå och slät, grenarna bruna eller gröna, något håriga. Bladstjälkarna blir upp till 10 cm långa, Bladskivorna blir cirka 35–35 cm med 3 till 7 flikar med rundade spetsar och hjärtformad bas. De är tunna och något läderartade, sträva på ovansidan och korthåriga på undersidan. Frukterna, fikonen, är runda till päronformade, upp till 8 cm i diameter, gula till purpurfärgade och kala eller något håriga. Frukterna smakar sött.
Det växer fikon på friland i många svenska trädgårdar, och många av plantorna ger frukt varje år.
Användning
[redigera | redigera wikitext]Torkade fikonfrukter säljs ofta till jul. De är bruna, platta och smakar sött. Konserverade fikon är gula och säljs i glasburkar marinerade med cognac. Dessa äts till efterrätt tillsammans med lättvispad grädde. Omogna fikon är inte goda, men de innehåller en mjölksaft som blir socker när fikonen mognar. Därför säljs fikon alltid mogna. Med fikonlöv skylde Adam och Eva sin nakenhet i Första Moseboken.[2]
Fikon omnämns även kärleksfullt i de papyrustexter som funnits i sophögen i Oxyrhynchos i Egypten. Nedanstående utdrag ur text (P.OXY 2084) skrevs på 200-talet eKr: ”Fikon. Hermès mest älskade föda och njutning, festens prydnad, vill jag besjunga idag i vördnad för guden. Trakterad med fikonet ska jag gengälda det med ord - honungens syster, lyckliga människors njutning, den främsta frukten vid gudaoffer, tvinnat med Dionysos lockar till en rundad krans …”. [3]
Synonymer
[redigera | redigera wikitext]- Caprificus insectifera Gasp.
- Ficus afghanistanica Warb.
- Ficus caprificus Risso
- Ficus carica subsp. rupestris (Hausskn. ex Boiss.) Browicz
- Ficus carica var. afghanica Popov
- Ficus carica var. caprificus (Risso) Tschirch & Ravasini
- Ficus carica var. genuina Boiss.
- Ficus carica var. hortensis Shinn
- Ficus carica var. intermedia Shinn
- Ficus carica var. johannis Boiss.
- Ficus carica var. rupestris Hausskn. ex Boiss.
- Ficus carica var. silvestris Risso
- Ficus carica var. smyrnica Shinn
- Ficus carica var. sylvestre Shinn
- Ficus colchica Grossh.
- Ficus communis Lam. [nom. illeg.]
- Ficus hyrcana Grossh.
- Ficus johannis Boiss.
- Ficus johannis supsp. afghanistanica (Warb.) Browicz
- Ficus kopetdagensis Pachom.
- Ficus latifolia Salisb. [nom. illeg.]
- Ficus macrocarpa Gasp. [nom. illeg.]
- Ficus sativa Poit. & Torpin
- Ficus vulgaris Bubani [nom. illeg.]
Världsproduktion
[redigera | redigera wikitext]| Placering | Land | Produktion (ton) |
|---|---|---|
| 1 |  Turkiet | 306 499 |
| 2 |  Egypten | 189 339 |
| 3 |  Marocko | 128 380 |
| 4 |  Algeriet | 109 214 |
| 5 |  Iran | 59 339 |
| 6 |  Spanien | 47 750 |
| 7 |  Syrien | 35 300 |
| 8 |  USA | 28 874 |
| 9 |  Tunisien | 25 696 |
| 10 |  Albanien | 24 448 |
| 11 |  Brasilien | 23 674 |
| Källa: UN Food & Agriculture Organisation (FAO)[4] | ||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”fikon”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/fikon. Läst 26 maj 2026.
- ↑ ”1 Moseboken 3 - Bibel 2000 (med Textkritiska anmärkningar)”. www.bibeln.se. https://www.bibeln.se/bibel/B2000,NS2019/GEN.3. Läst 26 maj 2026.
- ↑ Red. Dunér, Karl (2025). Sophögen i Oxyrhynchos. sid. 118
- ↑ FAOSTAT: Production statistics, crops.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Fikon.
|
