Hoppa till innehÄllet

Edvard Bernhard

FrÄn Wikipedia
Edvard Bernhard
FöddJohan Edvard Andersson
8 april 1874[1][2][3]
Stenbrohults församling[2], Sverige
Död27 november 1954[1] (80 Är)
Lidingö församling, Sverige
BegravdLidingö församlings kyrkogÄrd[4]
Medborgare iSverige
SysselsÀttningArkitekt[1]
BarnCarl Gustaf Bernhard (f. 1910)
Kerstin Bernhard (f. 1914)
Redigera Wikidata

Johan Edvard Bernhard, ursprungligen Andersson, född 8 april 1874 i Stenbrohult i SmĂ„land, död 27 november 1954 i Lidingö,[5] var en svensk arkitekt, utbildad vid Tekniska skolan i Örebro och vid KTH i Stockholm. Han vidareutbildade sig i Tyskland och öppnade eget arkitektkontor i Stockholm Ă„r 1910. Han ritade ett flertal hus i tegelexpressionistisk och funktionalistisk stil.

Bernhard föddes i Stenbrohult men familjen flyttade senare till Ryd. För den högre utbildningen begav han sig till Örebro dĂ€r han under utbildningen vid Tekniska skolan bodde hos sin Ă€ldre bror. Efter att ha tagit sin examen blev han antagen som extraelev pĂ„ Tekniska högskolan i Stockholm. Han gifte sig med gymnastikdirektören Ester Kristina Bernhard (död 1950). De Ă€r begravda pĂ„ Lidingö kyrkogĂ„rd.[6]

Efter sin arkitektutbildning i Stockholm arbetade han som assistent till arkitekturlÀraren Ernst Stenhammar. Han studerade senare vid konstakademien i Dresden med praktik hos arkitekterna Vallot i Dresden och Messel i Berlin. Vid denna tid bytte han sitt efternamn frÄn Andersson till Bernhard.

Efter sin Ă„terkomst till Stockholm blev han anstĂ€lld av Ernst Stenhammar. Som medarbetare till Stenhammar deltog han bland annat i det prestigefyllda projektet Grand HĂŽtel Royal 1905−1909, bestĂ€llt av Wilhelmina Skogh, med Stenhammar som chefsarkitekt, dĂ€r han svarade för interiören av vintertrĂ€dgĂ„rden och Ă€ven Wilhelmina Skoghs privata Villa Foresta pĂ„ Lidingö som uppfördes 1908−1910. 1910 öppnade han eget arkitektkontor pĂ„ Regeringsgatan 19−21. Kontoret fanns kvar fram till 1945. 1911 uppförde han sin privata villa i Herserud pĂ„ Lidingö. 1912 fick Bernhard uppdraget av filmbolagsdirektören Charles Magnusson att rita Röda Kvarn, Stockholms första "biografteater".

I början av 1930-talet fick han uppdraget av Ivar Kreuger att rita fastigheten för Banque de SuĂšde et de Paris som Ă€gdes av Kreuger. Fastigheten finns fortfarande kvar och ligger vid genomgĂ„ngen mellan rue Saint HonorĂ© och Place VendĂŽme i Paris. I banken finns det kvar intarsior av konstnĂ€ren Ewald Dahlskog förestĂ€llande Sverige i vĂ€rlden. I samband med invigningen 12 mars 1932 sköt sig Ivar Kreuger i sin bostad i Paris. Den stora depressionen i USA i slutet av 1920-talet och en vĂ€rldsomfattande lĂ„gkonjunktur samt börskraschen i New York 1929 pĂ„verkade hela vĂ€rldens finansiella situation. Strax efter Ivar Kreugers död kulminerade lĂ„gkonjunkturen i Sverige i och med den sĂ„ kallade Kreugerkraschen, som frĂ„n april 1932 och nĂ„gra Ă„r framöver kom att förlama hela samhĂ€llet med ett stort antal konkurser som resultat och brist pĂ„ riskvilligt kapital och dĂ€rmed stora svĂ„righeter för Edvard Bernhard liksom mĂ„nga andra inom byggsektorn att fĂ„ nya uppdrag. Tiderna blev dock efter nĂ„gra Ă„r bĂ€ttre. Han ritade 1929 den stora tillbyggnaden för ÅhlĂ©n & Holms varuhus vid Götgatan/RingvĂ€gen i Stockholm och dĂ€refter Tempo vid Kungsgatan (Hötorget) i samma stad, dagens Kungshallen.

Verk i urval

[redigera | redigera wikitext]

Bilder, verk i urval

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 Stenbrohults kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VaLA/00346/C/5 (1872-1884), bildid: A0009384_00030, födelse- och dopbok, lÀs online, lÀst: 18 mars 2019.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. ↑ Andreas Beyer & BĂ©nĂ©dicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, , 10.1515/AKL, Artists of the World konstnĂ€rs-ID: 4f9b09fb-d333-4f29-8150-7b72ca992f93.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. ↑ FinnGraven.se, lĂ€s online, lĂ€st: 18 mars 2019.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. ↑ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges SlĂ€ktforskarförbund (2010).
  6. ↑ FinnGraven

Trycka kÀllor

[redigera | redigera wikitext]
  • Boken "Villagatan 13" av Tarras Blom.
  • Boken "Huset pĂ„ höjden" av Carl Gustav Bernhard.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]