Hoppa till innehÄllet

Brita Borg

FrÄn Wikipedia
Brita Borg
Brita Borg, 1960–1961.
FöddBrita Kerstin Gunvor Borg
10 juni 1926
Högalids församling, Stockholm
Död4 maj 2010 (83 Är)
Nordölands församling,
Öland, Kalmar lĂ€n
År som aktiv1943–2010
MakeAllan Johansson
(1953–1972)
Stig Salomonsson
(1978–2010)
Martin Ljung och Brita Borg 1960.

Brita Kerstin Gunvor Borg, född 10 juni 1926 i Högalids församling i Stockholm, död 4 maj 2010 i Löttorp i Nordölands församling pĂ„ Öland[1][2], var en svensk sĂ„ngerska, skĂ„despelerska och revyartist.

Till hennes mest kÀnda sÄngnummer hör Fat Mammy Brown (framfört i KnÀppupp-revyn KnÀppupp 3; Tillstymmelser), dÀr hon svartsminkad och fetvadderad spelade amerikansk jazz-/gospelsÄngare, tangon Banne mej frÄn revymusikalen Funny Boy, dÀr hon var den förföriska zigenarflickan Zamora, och Ulliga krulliga gubbar, en satirisk Dixieland-visa om hur modernt det hade blivit med skÀgg. NÀr HasseÄtage skrev för KnÀppupp gav de henne sÄnger som Alla kan ju inte Àlska alla hÀr i vÀrlden, Aldrig har jag sett en rak banana och Du Àr min tekopp. 1962 nÄdde hon sin höjdpunkt som revyartist med numret Die Borg, dÀr Ramel lÀt henne parodiera svenska sÄngare som gjorde karriÀr pÄ tyska ("Auf den deutsche Marknad eingestÀllt ist die Borg ... machen Cha-Cha-Cha mit meine HÀck").[kÀlla behövs]

Brita Borg föddes pĂ„ Södermalm i Stockholm. Hennes förĂ€ldrar var Karl Georg Borg (född 6 mars 1885 i Almby i Örebro lĂ€n, död 12 mars 1970) och hans hustru Ellen Amalia Johansson (född 24 oktober 1891 i Örebro, död 25 april 1949).[3][4]

Borg började sin karriĂ€r i den Söderbaserade revygruppen VĂ„rat gĂ€ng efter att ha vunnit en sĂ„ngtĂ€vling som Vecko-Revyn ordnade 1943. 1945 bildade hon sĂ„ngkvartetten Flickery Flies med Allan Johansson,[5] som hon sedan gifte sig med. 1947 började hennes lĂ„nga samarbete med Povel Ramel. Hon medverkade i hans radioprogram Fyra kring en flygel[6] och var primadonna i Ă„tskilliga KnĂ€ppupp-revyer 1952–1962.[kĂ€lla behövs]

FrÄn 1964 blev det flera revysÀsonger hos Hagge Geigert i Uddevalla och Göteborg och en sejour pÄ Folkan hos Kar de Mumma. PÄ 1970-talet flyttade hon till Arvidsjaur med sin nye man, polisen Stig Salomonsson,[kÀlla behövs] och var efter det mest verksam som skÄdespelerska, bland annat för Riksteatern frÄn 1967. [7] Hon spelade bland annat i Riksteaterns uppsÀttningar av Call Me Madam (1967), Annie get your gun (1973), Oss Bröder Emellan (1983), Chicago, Cabaré Tage, Spelman pÄ taket, Ramel riket runt och Tolvskillingsoperan, fram till Jubilarerna, en konsertturné 2001. Hos Riksteatern gjorde hon sin första rena talroll i pjÀsen SjöhÀsten 1978, mot Tor Isedal. En annan stor dramatisk roll var titelrollen mot Halvar Björk i tv-pjÀsen Polskan och puckelryggen av Richard Hobert 1983. Brita Borg ingick Àven i ensemblen till Peter Schildts uppmÀrksammade direktsÀnda uppsÀttning för TV-teatern 1983 av Göran O Erikssons pjÀs Pariserliv, om ett litet teatersÀllskap under Pariskommunens dagar. Borg gestaltade Josephine Lamarre samt Parthenis.[8]

Hon var under sina senare Ă„r bosatt i Löttorp i Högby socken pĂ„ norra Öland.[7] Hennes grav finns pĂ„ Högby kyrkogĂ„rd.

Stil och betydelse

[redigera | redigera wikitext]

SÄngerska

[redigera | redigera wikitext]

PÄ 1950-talet var Brita Borg en svensk schlagerdrottning. Hon gjorde mÄnga skivinspelningar, först för Sonora, sedan för KnÀppupp, dÀr hennes största skivsuccéer var Fat Mammy Brown (1957) och Trudie (1959), som bÀgge lÄg högt pÄ branschtidningen Show Business' försÀljningslista. 1959 beslöts det att vilken lÄt som Àn vann i Melodifestivalen skulle Brita Borg fÄ Äka till Cannes och sjunga den i finalen. Det blev Augustin.

1960 var hon Hasse Alfredsons duettpartner i de komiska Oj dÄ, kÀra nÄn och MÀrta Melin och Ture Tyrén och med Martin Ljung i JasÄ, som Àven den letade sig upp pÄ försÀljningslistorna. Samma Är fick hon Àran att sjunga duett med Evert Taube i tvÄ inspelningar av Invitation till Guatemala och Mary Strand.

Hennes genre var traditionell schlager med den för tiden vanliga dragningen Ät det italienska (La strada dell'amore, Ciao ciao Bambina). Hon försökte sig pÄ modernare tongÄngar i Frankenstein rock 1957 men blev sÄ smÄningom omsprungen av yngre, sexigare men mindre röststarka sÄngare. Stikkan Anderson och Björn & Benny gav henne en sista hit med lÄten Ljuva sextital, som lÄg pÄ Svensktoppen i 20 veckor 1969 och nÄdde som bÀst en andraplacering. Skivan lÄg Àven pÄ försÀljningslistan KvÀllstoppen, som bÀst pÄ plats nio. Men det Àr framförallt som revyartist Brita Borg har gjort ett historiskt avtryck i Nöjessverige.[kÀlla behövs] 1992 sjöng Brita Borg en nyinspelning av Det var sÄ lÀnge sen med Simons.

Brita Borg var en musikalisk, humoristisk och mycket populÀr revyartist under 1950- och 60-talen. 1972 slÀpptes ett samlingsalbum med hennes största hits. Hennes humor kunde bland annat mÀrkas nÀr VÄrat gÀng gjorde comeback under 1980-talet och hon presenterade sig som En nÄgot överÄrig tonÄrsidol, liksom i jubileumsknÀppuppen KnÀpp igen 1992, dÄ hon sjöng Vi sÀtter P för primadonnan.

Mattias Enn har sjungit in ett album med Brita Borgs sÄnger (2010). Gunwer Bergkvist medverkar med minnen om Brita Borg.[9]

SÄnger i urval

[redigera | redigera wikitext]
  • 1943 Tangerine
  • 1947 Alla sĂ€ger att jag ser sĂ„ ledsen ut
  • 1948 Jag ska ta morfar med mig ut i kvĂ€ll
  • 1956 Sodom och Gomorra
  • 1957 Fat Mammy Brown (Fru Allan Johansson med Herr Brita Borg och deras familjeorkester under NĂ„gons ledning)
  • 1957 Sorglösa brunn (duett med Ramel)
  • 1957 Calypso Italiano
  • 1957 KĂ€rlek livet ut
  • 1957 Regn, regn, regn (frĂ„n EP-skivan "Brita i regnet")
  • 1958 Utsikt frĂ„n en bro (text av Karl Gerhard om en vĂ€ntande sjömanshustru)
  • 1958 Gamla stans Patachou
  • 1959 Augustin
  • 1959 Banne Mej
  • 1960 Du Ă€r min tekopp (Live i Öppet arkiv: "Jubelsommar" vid 47:15)
  • 1960 B som i Brita (Samlings-LP)
  • 1961 Ulliga krulliga gubbar
  • 1961 Ge en frĂ€knig och ful liten flicka en chans
  • 1961 Ett rent undantag
  • 1961 Århundradets Svenska Melodier 1900-1960 (LP)
  • 1961 Frysboxcalypso (reklam-skiva för Elektro-Helios)
  • 1963 Die Borg (frĂ„n KnĂ€ppupp-revyn Dax igen)
  • 1964 Pop-nunnan (GĂ„ i kloster Brita)
  • 1964 Res med mig till Skottland
  • 1969 Ljuva sextital
  • 1969 Jan Öivind Swahn (baksida till Ljuva sextital)
  • 1969 Anderson pĂ„ Svensktoppen / Brita Borg & Rolf Bengtsson sjunger Stig Anderson melodier frĂ„n det ljuva femtitalet (LP)
  • 1971 VĂ€lkommen till Göteborg
  • 1972 Brita och grabbarna (Samlings-LP)
  • 1972 Livet Ă€r ett helvete (Ur Karamellodier - Jubileumskavalkad pĂ„ Berns)
  • 1973 Brita och grabbarna (KnĂ€ppupphistoriska samlingarna)

Teater och revy

[redigera | redigera wikitext]
ÅrRollProduktionRegiTeater
1952MedverkandeKnÀppupp I - Akta huvet, revy
Povel Ramel
Per-Martin HambergLorensbergs Cirkus/
Folkan
1953MedverkandeDjuprevyn 2 meter, revy
Povel Ramel och Yngve Gamlin
Egon LarssonIdéonteatern
1954MedverkandeKnÀppupp II - Denna sida upp, revy
Povel Ramel och Yngve Gamlin
Per-Martin HambergIdéonteatern
1956MedverkandeKnÀppupp III - Tillstymmelser, revy
Povel Ramel
Per-Martin HambergIdéonteatern
1957MedverkandeKrÄkslottet, revy
Karl Gerhard
Hasse EkmanIdéonteatern
1958Lorry Domingo
Hermosyne Buhr
Zamora
Kruxia
Funny Boy, revy
Hasse Ekman och Povel Ramel
Hasse EkmanIdéonteatern
1959MedverkandeTvÄ trÀd, revy
Karl Gerhard
Hasse EkmanIdéonteatern
Svea DahlquistDoktor Kotte slÄr till eller Siv Olson
Hans Alfredson och Tage Danielsson
Per EdströmIdéonteatern[11]
1960MedverkandeAlla 4, revy
Povel Ramel
Hans DahlinIdéonteatern
1961MedverkandeI hatt och strumpa, revy
Hans Alfredson, Tage Danielsson, Owe Thörnqvist, Povel Ramel
Mille SchmidtIdéonteatern[12]
1962MedverkandeTĂ€lt Side Story, revy
Hans Alfredson, Tage Danielsson, Owe Thörnqvist, Povel Ramel
Mille SchmidtTurné[13]
MedverkandeDax igen
Povel Ramel
Herman AhlsellIdéonteatern[14]
Turné
1976Mama MortonChicago
John Kander och Fred Ebb
Hans BergströmRiksteatern[15]
1984FrÀulein SchneiderCabaret
John Kander, Fred Ebb och Joe Masteroff
Georg MalviusÖrebro lĂ€nsteater[16]
  1. ↑ ”Brita Borg Ă€r död”. Aftonbladet. 5 maj 2010. Arkiverad frĂ„n originalet den 8 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100508185720/http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article7074743.ab. LĂ€st 5 maj 2010.
  2. ↑ SvD.se 5 maj 2010: Brita Borg Ă€r död, lĂ€st 5 maj 2010
  3. ↑ CD:n Sveriges befolkning 1970, Sveriges SlĂ€ktforskarförbund.
  4. ↑ CD:n Begravda i Sverige, 2008, Sveriges SlĂ€ktforskarförbund.
  5. ↑ Privat webbplats, lĂ€st 5 maj 2010
  6. ↑ ”Povel Ramel i radion: Fyra kring en flygel”. povelramelsallskapet.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 22 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140722170634/http://www.povelramelsallskapet.se/povelfakta/radio/fyra_kring_en_flygel.htm. LĂ€st 13 december 2014.
  7. 1 2 Malmström, Kent Malte (11 maj 2010). ”Malte minns Ă„ren med Brita Borg”. nummer.se. http://nummer.se/malte-minns-aren-med-brita-borg/. LĂ€st 13 december 2014.
  8. ↑ ”SuccĂ©pjĂ€s i TV-version”. Aftonbladet. 12 december 1983. LĂ€st 22 mars 2019.
  9. ↑ ”Povelfakta: Andras Poveltolkningar pĂ„ skiva”. povelramelsallskapet.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 25 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130625165545/http://www.povelramelsallskapet.se/povelfakta/poveltolkningar/ENN.htm. LĂ€st 13 december 2014.
  10. ↑ ”De vĂ€ljs in i Swedish Music Hall of Fame 2022”. aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/a/Kz5qQ6/swedish-music-hall-of-fame-2022-petter-och-monica-tornell-valjs-in. LĂ€st 14 mars 2026.
  11. ↑ S B-l (29 december TeaterĂ„ret 1959). ”IdĂ©on presenterar 'Siv Olson'”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-12-29/352/12. LĂ€st 7 februari 2016.
  12. ↑ Barbro HĂ€hnel (18 november 1961). ”Ransonerad flugighet pĂ„ Ideon”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1961-11-18/313/12. LĂ€st 21 januari 2016.
  13. ↑ Barbro HĂ€hnel (13 maj 1962). ”'KnĂ€ppupp' i tĂ€lt”. Dagens Nyheter: s. 23. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-05-13/128/23. LĂ€st 21 januari 2016.
  14. ↑ S B-l (13 december 1962). ”JubelknĂ€ppen: Oskuld med stimulerande arsenikdoft”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1962-12-13/338/14. LĂ€st 21 januari 2016.
  15. ↑ Anne Marie Lindman (17 december 1976). ”'Chicago' pĂ„ Oscars: Absurd historia i hisnande fart”. Dagens Nyheter: s. 24. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1976-12-17/343/24. LĂ€st 1 maj 2016.
  16. ↑ Marcus Boldemann (26 mars 1984). ”'Cabaret' i Örebro: Fullödig satsning”. Dagens Nyheter: s. 24. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-03-26/84/24. LĂ€st 8 mars 2018.

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]