Hoppa till innehÄllet

Betty Comden

FrÄn Wikipedia
Betty Comden
FöddElizabeth Cohen[1][2][3]
3 maj 1917[4][5][6]
Brooklyn, USA
Död23 november 2006[7][4][5] (89 Är)
New York[8], USA
BegravdMount Carmel Cemetery[9]
Andra namnBetty Comden[10]
Medborgare iUSA
Utbildad vidErasmus Hall High School
Steinhardt School of Culture, Education, and Human Development
New York University, medicine kandidat, [11]
SysselsÀttningManusförfattare[12], lÄtskrivare, skÄdespelerska, sÄngtextförfattarinna[13], artist[11], librettist[13], musiker[13]
UtmÀrkelser
Theatre World Award (1945)[14]
Tony Award för bÀsta musikal (1953)[15]
Tony Award för bÀsta specialskrivna musik (1968)[16]
Tony Award för bÀsta specialskrivna musik (1978)[17]
Johnny Mercer Award (1991)
Tony Award för bÀsta specialskrivna musik (1991)[18]
Kennedy Center Honors
Redigera Wikidata

Betty Comden, född Basya Cohen den 3 maj 1917 i Brooklyn i New York, död 23 november 2006 i New York, var en amerikansk manusförfattare och sÄngtextförfattare. Tillsammans med Adolph Green skrev hon manus till mÄnga klassiska musikaler pÄ Broadway och filmer, till exempel Singin' in the Rain. Comden och Greens samarbete brukar omtalas som teaterhistoriens lÀngsta kreativa partnerskap, de arbetade tillsammans i sex decennier.[19]

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Betty Comden vÀxte upp i en judisk familj och var dotter till ryska invandrare.[20] Hon studerade drama vid New York University och avlade examen 1938. Efter examen började hon söka efter agenter och lÀrde dÄ kÀnna Adolph Green som Àven han sökte efter en teateragent.[19] NÀr nattklubben The Village Vanguard i New York sökte efter en ny show gick uppdraget till gruppen The Revuers som bestod av Comden, Green, Judy Tuvim (senare kÀnd som Judy Holliday), Alvin Hammer och John Frank. Showen blev en succé och sattes upp pÄ fler klubbar och teatrar, men floppade nÀr den kom till Hollywood. 1944 slog sig Comden och Green samman med kompositören Leonard Bernstein och koreografen Jerome Robbins och skapade musikalen On the Town som 1949 filmatiserades av Metro-Goldwyn-Mayer och pÄ svenska fick titeln New York dansar. On the Town blev deras först riktiga succé.[21][20]

1951 inleddes Comden och Greens lĂ„nga samarbete med kompositören Jule Styne, deras första projekt blev Two on the Aisle. Styne kom sedan att komponera musiken till mĂ„nga av deras musikaler sĂ„ som Peter Pan (1954), Bells Are Ringing (1956), Say, Darling (1958), Do Re Mi (1960), Subways Are for Sleeping (1961), Fade Out–Fade In (1964), Hallelujah, Baby! (1967) och Lorelei (1974).[21][20]

Tillsammans med Bernstein skapade de 1953 musikalen Wonderful Town vilken ledde till att de tilldelades sin första Tony Award. Genom Ären vann de ytterligare sex Tony Awards: Hallelujah, Baby! (1967), Applause (1970, en adaption av Allt om Eva), On the Twentieth Century (1978) och The Will Rogers Follies (1991).[21]

Tillsammans skrev Comden och Green Àven flera filmmanus, till exempel till Min fantastiska tant (1958) och succéfilmen Singin' in the Rain (1952).[21][20] De nominerades till en Oscar för bÀsta originalmanus vid tvÄ tillfÀllen: 1953 för Den stora premiÀren och 1955 för Alltid vackert vÀder.

Comden var gift med Steven Kyle frÄn 1942 fram till hans död 1979. Paret fick tvÄ barn, födda 1949 respektive 1953, tillsammans.[20]

1980 valdes hon in i Songwriters Hall of Fame.[19] 1995 gav hon ut sina memoarer, Off Stage.[21]

KĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Betty Comden (pĂ„ engelska), Masterworks Broadway, lĂ€s online, lĂ€st: 26 december 2022.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  2. ↑ Legendary Writer of Broadway Musicals Betty Comden Dead at 89 (pĂ„ engelska), Broadway.com, 23 november 2006, lĂ€s online, lĂ€st: 26 december 2022.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. ↑ Betty Comden, Songwriters Hall of Fame (pĂ„ engelska), Songwriters Hall of Fame-ID: Betty_Comden, lĂ€st: 26 december 2022.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6n6329s, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  5. 1 2 Internet Broadway Database, Internet Broadway Database person-ID: 4525, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  6. ↑ Find a Grave, Find A Grave-ID: 16757060, lĂ€st: 9 oktober 2017.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  7. ↑ lĂ€s online, The New York Times .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  8. ↑ Gemeinsame Normdatei, lĂ€st: 31 december 2014.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  9. ↑ Find a Grave.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  10. ↑ Corrections (pĂ„ engelska), The New York Times, 26 februari 2007, lĂ€s online, lĂ€st: 26 december 2022.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  11. 1 2 Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 227.[kÀlla frÄn Wikidata]
  12. ↑ lĂ€s online, The Guardian , lĂ€st: 29 april 2016.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  13. 1 2 3 Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1192364277749153-1, lÀst: 20 april 2026.[kÀlla frÄn Wikidata]
  14. ↑ lĂ€s online, www.theatreworldawards.org .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  15. ↑ lĂ€s online, www.tonyawards.com .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  16. ↑ lĂ€s online, www.tonyawards.com .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  17. ↑ lĂ€s online, www.tonyawards.com .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  18. ↑ lĂ€s online, www.tonyawards.com .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  19. 1 2 3 ”Betty Comden | Songwriters Hall of Fame”. www.songhall.org. Arkiverad frĂ„n originalet den 19 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210519121718/https://www.songhall.org/profile/Betty_Comden. LĂ€st 29 maj 2024.
  20. 1 2 3 4 5 ”Betty Comden” (pĂ„ engelska). Jewish Women's Archive. http://jwa.org/encyclopedia/article/comden-betty. LĂ€st 29 maj 2024.
  21. 1 2 3 4 5 ”Betty Comden and Adolph Green | Legendary Broadway Lyricists & Composers | Britannica” (pĂ„ engelska). www.britannica.com. https://www.britannica.com/biography/Betty-Comden-and-Adolph-Green. LĂ€st 29 maj 2024.
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Betty_Comden&oldid=59318377”