Hoppa till innehållet

Avokado

Från Wikipedia
Avokado
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
UnderklassMagnoliidae
OrdningLagerordningen
Laurales
FamiljLagerväxter
Lauraceae
SläkteAvokadosläktet
Smörplanta
ArtAvokado
P. americana
Vetenskapligt namn
§ Persea americana
AuktorMiller, 1768
Avokado
Avokado

Avokado, alligatorpäron eller advokatpäron (Persea americana)[1] är en art i familjen lagerväxter, som odlas för sina frukter[2]. Arten växer vilt från Mexiko i norr ner till länderna runt Anderna i söder.[2] Numera odlas arten över hela världen på platser med lämpligt klimat.

Avokado blir ett 20 meter högt städsegrönt träd och har 12–25 centimeter långa blad. Trädet tål inte frost och växer enbart i subtropiska och tropiska klimat.

Frukten är ett knytnävsstort bär med stor kärna.[1] Fruktköttet är mört och gult till ljusgrönt, medan det oätliga skalet är grönt till mörkgrönt och ibland mer lilaaktigt när frukten är mogen. Ett normalt avokadoträd ger omkring 120 frukter per år.

Ordet avokado kommer ytterst från ahuacatlaztekernas språk nahuatl. Det betyder ordagrant testikel (syftar på fruktens form)[1] och kom till svenska genom spanskan.

Avokado odlas framför allt på platser med medelhavsklimat, som Mexiko, Kalifornien, Israel, Sydafrika och Chile.

Världens 10 största producenter av avokado
Nr Område Produktion
(ton)
%
1Mexiko Mexiko1 520 69530,24 %
2Dominikanska republiken Dominikanska republiken428 3018,52 %
3Peru Peru349 3176,95 %
4Indonesien Indonesien307 3266,11 %
5Colombia Colombia288 7395,74 %
6Kenya Kenya218 6924,35 %
7USA USA179 1243,56 %
8Rwanda Rwanda161 5193,21 %
9Chile Chile160 0003,18 %
10Brasilien Brasilien156 6993,12 %
Övriga länder1 258 34425,02 %
Total världsproduktion5 028 756100,00 %
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[3]

Avokado äts vanligen rå, ofta i förrätter och sallader. Den serveras ofta i halvor med kärnan avlägsnad. För att kunna konsumeras måste avokadon ha rätt mognadsgrad, då lossnar kärnan och skalet lätt och köttet har lagom mjuk konsistens. En mogen avokado ger efter en aning om man trycker försiktigt vid skaftfästet. Fördjupningen som den borttagna kärnan lämnar efter sig kan fyllas med olika fyllningar. Löjrom, majonnäs eller enklare kaviar är omtyckta ingredienser när avokado i denna form serveras som förrätt. Avokadoköttet kan också skäras i mindre skivor eller bitar och blandas in i grönsaks- eller andra sallader. Avokadopuré kan även användas i söta efterrätter som avokadoglass och avokadomousse. Avokado är huvudingrediensen i den mexikanska dippen guacamole. Löven och kärnan används inom traditionell afrikansk medicin mot smärta, men det finns ingen forskning som bekräftar deras verkan.[4]

Näringsvärde

[redigera | redigera wikitext]

Avokadofrukten kan innehålla upp till 30 procent omättat fett,[1] men det vanligaste är att den innehåller cirka 15 procent fett, främst enkelomättat sådant[5]. Den har även ett högt innehåll av kalium, ett essentiellt mineral som är nödvändigt för normal hjärt- och muskelfunktion.

Laurus persea L.
Persea americana var. drymifolia (Schltdl. & Cham.) Blake
Persea americana var. nubigena (L. Wms.) Kopp
Persea drymifolia Schltdl. & Cham.
Persea gratissima Gaertn.f.
Persea nubigena L. Wms.
Persea persea Cockerell
  1. 1 2 3 4 ”avokado”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/avokado. Läst 19 mars 2018.
  2. 1 2 ”Avocado fruit and tree” (på engelska). Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/plant/avocado. Läst 7 december 2016.
  3. ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 17 maj 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 21 november 2017.
  4. ”Nyttigt med avokado - huskurer och tips - Huskurer från hela världen”. Huskurer från hela världen. 8 juni 2015. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181021232458/https://huskurer.info/huskurer/avokado-guacamole-harmasker-och-hur-man-ater-dess-karna/. Läst 30 oktober 2017.
  5. Livsmedelsdatabasen Arkiverad 26 april 2014 hämtat från the Wayback Machine.. Livsmedelsverket. Läst 7 januari 2013.

Litteraturkällor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]