Hoppa till innehållet

Autofiktion

Från Wikipedia
För filmen, se Autofiktion (film).
Serge Doubrovsky, fransk författare och litteraturkritiker som 1977 myntade begreppet autofiktion (franska: autofiction).

Autofiktion är en litterär genre som blandar fakta, fiktion och subjektivitet.[1] Resultatet kan bli ett verk som utgör en självbiografi i form av en roman.[2] Skillnaden emot självbiografin har beskrivits som att författaren utforskar möjligheter som i verkligheten inte hänt eller hen ens skulle vilja se hända.[3] Ordet myntades 1977 (franska: autofiction),[4] men berättarstilen har längre historiska rötter.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Den franske författaren och litteraturkritikern Serge Doubrovsky myntade 1977 begreppet autofiktion.[4][5] Det gjorde han i beskrivningen av sin roman Fils ('trådar', 'son'), där han föreställdes sig en kombination av självbiografi och fiktion där författaren, huvudpersonen och berättaren hade samma identitet.[6]

Denna form av litteratur går dock längre tillbaka än så och har rötter till 1800-talet.[1] Tidiga svenska exempel är August Strindbergs romaner Tjänstekvinnans son (1886) och En dåres försvarstal (1893),[7] och den moderna historiska romanen har drag av autofiktion.[1] 1970-talets kvinnorörelse inspirerade till en våg av autofiktiv prosa författad av kvinnor, med Sun Axelsson som tidigt svenskt namn.[8]

Åren runt 2010 publicerade den norske författaren Karl Ove Knausgård romansviten Min kamp. I Knausgårds efterföljd skrevs ett antal andra liknande romaner med självbiografiskt och personligt tilltal, böcker som kommit att beskrivas som autofiktion.[9] Bland de moderna författarna inom genren har nämnts Annie Ernaux,[10] Emma Becker,[11] Aase Berg,[12] Linn Ullmann,[5] Karolina Ramqvist[13] och Rachel Cusk.[14] Etiketten autofiktion har ofta kommit att förknippas med kvinnliga författare.[5]

Det självbiografiska anslaget i skrivandet har kopplats till antingen en författarens fåfänga och självupptagenhet,[15] alternativt på en brist på fantasi.[13] I debatten runt den moderna självbiografiska romanvågen har denna litteratur jämförts med reality-TV, skvaller och en möjlighet till spekulation.[16] Baserat på genrens möjlighet till skvaller och den potentiella skadan med lös ryktesspridning, hoppades litteraturkritikern Josefin de Gregorio 2020 att den autofiktiva vågen om något decennium skulle följas av en "motlitteratur" där mer eller mindre utpekade människor kommer med sina egna vittnesmål och protester.[5]

Definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Ibland definieras autofiktion som en specifikt självbiografisk sidogenre, med en tydlig eller påstådd utgångspunkt i författarens liv. Fokus på autofiktionen är då på det litterära utforskandet utifrån ett jag (se även Jagroman), medan en självbiografisk roman utgår från de litterära greppen med syfte att beskriva ett jag.[17] En annan besläktad genre blir då alterfiktion, där fakta och fiktion blandas men verkobjektet är någon annan än författaren själv.[18]

När fokus inte ligger på författaren utan istället på andra – lätt anonymiserade – personer, kan den semifiktiva prosan istället beskrivas som nyckelroman. Annars beskrivs ofta en övergång från självbiografi och nyckel till autofiktion, åtminstone i den moderna litterära utvecklingen.[9]

Ibland expanderas definitionen av autofiktion till att inkludera fler kombinationer av fakta och fiktion. Detta riskerar att inkludera allt skönlitterärt skrivande, vilket oftast har någon typ av bakgrund eller inspiration från verkliga händelser.[1]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 4 Bergman, Maria Elena (19 oktober 2020). ”Allt är autofiktion”. Opulens. https://www.opulens.se/litteratur/allt-ar-autofiktion/. Läst 26 juli 2025.
  2. ↑ Malmö stad: Bibliotekariernas bästa: Autofiktion, läst 2013-05-03
  3. ↑ Harris, David. ”Definition av autofiktion: Att sudda ut gränserna mellan verklighet och fiktion - Fantastiskt” (på amerikansk engelska). Adazing. https://www.adazing.com/sv/autofiction-definition/. Läst 26 juli 2025.
  4. 1 2 Hedelin, Zara (2013-06-18). Vilse i litteraturen?. Karlstads universitet. sid. 11. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:632194/FULLTEXT01.pdf. Läst 26 juli 2025
  5. 1 2 3 4 Gregorio, Josefin de (2020). ”Autofiktionens framgång och dess moraliska gränsdragning”. Axess. https://www.axess.se/artiklar/med-jaget-som-huvudperson/. Läst 26 juli 2025.
  6. ↑ Stenström, Sofia (6 december 2018). ”Skriver du självbiografiskt, lilla vän?”. Ordfront magasin. https://ordfrontmagasin.se/artiklar/skriver-du-sjalvbiografiskt-lilla-van/. Läst 26 juli 2025.
  7. ↑ Pennan är mäktigare än minnet, Svenska Dagbladet 2012-07-24
  8. ↑ Korsström, Tuva (16 november 2015). ”RECENSION: Kvinnorörelsen på 1970-talet inspirerade en hel våg av autofiktiv prosa. Tuva Korsström läser Sun Axelsson, om familjegalenskap och latinamerikanska litterära älskare – och om att våga leva genom att skriva.”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/2015-11-16/sun-axelsson-ett-slags-olycklig-frihet/. Läst 26 juli 2025.
  9. 1 2 Espersson, Johan (14 februari 2021). ”Författarens död – och fiktiva återuppståndelse | Johan Espersson”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/yRO3A2/forfattarens-dod-och-fiktiva-ateruppstandelse. Läst 26 juli 2025.
  10. ↑ Milles, Ulrika (6 oktober 2022). ”Analys: ”Annie Ernaux är en förmoder till den autofiktiva vågen””. SVT Nyheter. https://www.svt.se/kultur/annie-ernaux-ar-en-formoder-till-den-autofiktiva-vagen. Läst 26 juli 2025.
  11. ↑ Victoire Le Goaëc (28 oktober 2024). ”Emma Becker: At the heart of "Evil Pretty” (på amerikansk engelska). Paris Select. https://www.parisselectbook.com/en/2024/10/28/emma-becker-at-the-heart-of-evil-pretty/. Läst 26 juli 2025.
  12. ↑ Tidigs, Julia (9 maj 2021). ”"Vilken värld gör det möjligt för mig och mina barn att leva?" frågar Aase Berg och dyker ner i mörkret där en mor inte kan beskydda sitt barn”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/2021-05-09/vilken-varld-gor-det-mojligt-for-mig-och-mina-barn-att-leva-fragar-aase-berg-och-dyker-ner-i-morkret-dar-en-mor-inte-kan-beskydda-sitt-barn/. Läst 26 juli 2025.
  13. 1 2 Engberg, Martin (1 januari 2020). ”Martin Engberg: Därför fortsätter författarna att skriva autofiktion”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/litteratur/darfor-fortsatter-forfattarna-att-skriva-autofiktion.1d2e4d56-db59-41d3-afc7-4524a97411d0. Läst 26 juli 2025.
  14. ↑ ”The Best Autoficiont Writers of All time” (på engelska). The Letter Review. https://letterreview.com/the-best-autofiction-writers-of-all-time/. Läst 26 juli 2025.
  15. ↑ Mogensen, Alba (28 juni 2024). ”Varför vill så många människor skriva om sina liv?”. DN.se. https://www.dn.se/kultur/varfor-vill-sa-manga-manniskor-skriva-om-sina-liv/. Läst 26 juli 2025.
  16. ↑ Smilla Sundén Pettersson (30 oktober 2024). ”Autofiktionen är litteraturens reality-tv – Lundagard.se”. www.lundagard.se. https://www.lundagard.se/2024/10/30/autofiktionen-ar-litteraturens-reality-tv/. Läst 26 juli 2025.
  17. ↑ Enmark, Oskar. ”Vad som definierar biografin och självbiografin”. litteraturhistorien.se. https://litteraturhistorien.se/biografi.html. Läst 26 juli 2025.
  18. ↑ Hardell, Hugo (2013). Min sanning om din verklighet : En diskussion om konstnärlig frihet och moral i alterfiktion. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-65775. Läst 17 december 2019
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Autofiktion&oldid=59773237”