Armenien
| Republiken Armenien Hajastani Hanrapetutiun Հայաստանի Հանրապետություն |
||||||
|---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
| Valspråk: inget | ||||||
| Nationalsång: Mer Hajrenik/Մեր Հայրենիք (Vårt hemland) |
||||||
.svg) |
||||||
| Huvudstad | Jerevan | |||||
| Största stad | Jerevan (cirka 1 100 000 inv.) | |||||
| Officiellt språk | Armeniska[1] | |||||
| Erkända nationella språk | Erkända minoritetsspråk: Ryska Kurdiska (och Nordkurdiska) Grekiska Assyriska[2] |
|||||
| Demonym | armenier[3] | |||||
| Statsskick | Republik | |||||
| - | President | Vahagn Chatjaturjan | ||||
| - | Premiärminister | Nikol Pasjinjan | ||||
| Självständighet | från Sovjetunionen | |||||
| - | Deklarerad | 23 augusti 1990 | ||||
| - | Erkänd | 21 september 1991 | ||||
| Area | ||||||
| - | Totalt | 29 743 km²[4] (138:e) | ||||
| - | Vatten (%) | 5,2 % | ||||
| Befolkning | ||||||
| - | 2016 (juli) års uppskattning | 3 051 250[4] (136:e) | ||||
| - | Befolkningstäthet | 103 inv./km² (72:a) | ||||
| BNP (PPP) | 2016 års beräkning | |||||
| - | Totalt | $31 167 miljoner (127:e) | ||||
| - | Per capita | $10 270 | ||||
| Ginikoefficient (2020) | 25,2[5] | |||||
| HDI (2021) | ▲ 0,759[6] (85:e) | |||||
| Valuta | dram (AMD) |
|||||
| Tidszon | UTC+4 | |||||
| Topografi | ||||||
| - | Högsta punkt | Aragats[7], 4 090[7] m ö.h. | ||||
| - | Största sjö | Sevansjön, 1230 [8] km² | ||||
| - | Längsta flod | Aras[9], 1 072 km | ||||
| Nationaldag | 21 september | |||||
| Nationalitetsmärke | ARM | |||||
| Landskod | AM, ARM, 051 | |||||
| Toppdomän | .am, .հայ | |||||
| Landsnummer | 374 | |||||
Armenien (armeniska: Հայաստան, Hajastan), formellt Republiken Armenien[3] (armeniska: Հայաստանի Հանրապետություն, Hajastani Hanrapetutiun), är en republik i södra Kaukasien i Sydvästasien. Det är en inlandsstat som i norr gränsar till Georgien, i väster till Turkiet, i öster till Azerbajdzjan och i söder till Iran. I söder har Armenien även en gräns till den autonoma republiken Nachitjevan, en exklav till Azerbajdzjan. Huvudstad är Jerevan.
Geografiskt ligger Armenien, liksom grannlandet Georgien, i Asien. De politiska och kulturella band landet har till Europa gör dock att det i vissa andra sammanhang räknas till de europeiska länderna. Staten Armenien utgör endast en liten del av det historiska område som kallats Armenien, vilket numera till stor del utgörs av östra Turkiet, ibland kallat Västarmenien. Armenien är en gammal statsbildning med rötter i antiken. Som land omnämns det för första gången i historien av den persiske kungen Dareios I, i hans beskrivning av erövringen av landet. Armeniska nationen har sin vagga i området runt sjön Vansjön i Turkiet.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Tidig historia
[redigera | redigera wikitext]Armenien som statsbildning har en historia som sträcker till före vår tideräknings början, så småningom i form av det armeniska kungadömet. Genom historiens lopp har det haft varierande storlek. Som störst var det cirka 800 f.Kr. då det sträckte sig från Kaukasien till Medelhavet.[10] Detta kungadöme var också år 301 den första nation som antog kristendomen som statsreligion. Kungariket erövrades så småningom av det romerska riket, av det bysantinska riket, av Persien och av Umayyadiska kalifatet, men återupptogs sedan tills det förlorades 1375. Från 1500-talets början splittrades Armenien av iranierna och en del av det