Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 2. Armatoler - Bergsund / 423-424 (1904) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Auktion - Auktionator - Auktionera bort - Auktionist. Se Auktionator - Auktor - Auktorisation. Se Auktorisera - Auktorisera - Auktoritativ - Auktoritet - Aukuba - Aul - Aula - Aula - Aulaeum - Aulaevill, Peter - Aulaitsivik-fjord - Aulard, Francois Victor Alphonse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sida ouppsägbara, taga betalning därför och, hvad
värre är, äro utsatta för risken, att fastigheten säljes
för ett pris, som icke förslår till gäldande af deras
intecknade fordran, och för att förebygga detta
tvingas att deltaga i bjudandet och eventuellt själfva
inropa fastigheten för att dymedelst rädda sitt
kapital. Detta system har särskildt i senare tid visat
sig medföra betydande olägenheter, och 1903 års
riksdag aflät till k. m:t en skrifvelse med begäran
om ändrad lagstiftning härutinnan.

I fråga om andra fastighetsauktioner än de
exekutiva må erinras om stadgandet i jordabalken 1 kap.
2 §, enligt hvilket för försäljningens giltighet fordras,
att köpet sker skriftligen och med vittnen, ett
stadgande, som eger giltighet äfven vid auktioner och
som vid dem lämpligen kan iakttagas på det sätt,
att auktionsprotokollet omedelbart efter förrättningens
slut förses med säljarens och köparens underskrifter
och bestyrkes med vittnen, i hvilket fall det gäller
som köpekontrakt mellan parterna. Iakttages icke
detta, är åtminstone icke säljaren bunden af den
vid auktionen skedda försäljningen.

Jfr Almén, "Om auktion såsom medel att
åvägabringa aftal", I, II (1897–1900), samt Trygger,
"Kommentar till Utsökningslagen" (1900–01, s.
280 ff.).
T. A.

Auktionator (jfr Auktion) l. Auktionist,
auktionsförrättare.

Auktionera bort, försälja genom auktion.

Auktionist. Se Auktionator.

Auktor, förr äfven Autor (lat. auctor, egentl.
den, som främjar något, af augere, öka), i allm.
upphofsman, anstiftare, uppfinnare; författare,
skriftställare; sagesman. Inom de deskriptiva
naturvetenskaperna kallas auktor den, som först urskilt och
beskrifvit en varietet, en art, ett släkte eller en högre
systematisk enhet. För att gifva stadga åt
nomenklaturen brukar man från den linnéska tiden allmänt
att, i vetenskapliga arbeten, i synnerhet på det
systematiska området, efter naturföremålets namn
sätta i förkortning den förste beskrifvårens, auktorns,
namn. Så är i t. ex. Narcissus poëticus L.,
pingstliljans vetenskapliga namn, L., eller, såsom det äfven
skrifves, Lin., en förkortning för Linné och anger,
att han var den förste, som gaf denna växt dess
namn. Som auktor för släktet Narcissus Tourn. står
däremot den 1708 aflidne franske naturforskaren
Tournefort, alldenstund han redan före Linné hade
urskilt det släkte, till hvilket pingstliljan hör. Då en
korrekt auktorsbeteckning ibland kan vara förenad
med ganska stora svårigheter, har man på
internationella kongresser utarbetat och öfverenskommit om
regler, hvilka den enskilde forskaren i tvifvelaktiga
fall kan och bör följa.
G. A.*

Auktorisation. Se Auktorisera.

Auktorisera (fr. autoriser, af lat. auctor; jfr
Auktor), bemyndiga, befullmäktiga, berättiga;
gifva stöd eller hemul åt. – Subst.:
Auktorisation, Auktorisering.

Auktoritativ, stundom Autoritativ, som har
auktoritet; som har rätt och makt att påbjuda
(någonting).

Auktoritet l. Autoritet (lat. auctoritas,
rättsgiltighet, myndighet, inflytande). 1. Laglig makt
och myndighet, som innehafves och utöfvas af
styrelser samt ämbets- och tjänstemän inom ett
lagbundet samhälle. – 2. Offentligt ämbetsverk,
ämbetsmyndighet, förvaltningsverk, offentlig ämbets-
eller tjänsteman; plur.: myndigheter,
"vederbörande". – 3. Anseende, bevisningskraft eller
vitsord ("hemul"), som tillägges någon för snille, lärdom
eller erfarenhet utmärkt person (hans åsikter,
yttranden m. m.) eller en skrift. – 4. Den person eller
skrift, som man tillägger ett visst anseende,
bevisningskraft, vitsord o. s. v. – Auktoritetstro,
en blind tro på någons uppgifter, åsikter o. s. v.

Aukuba (Aucuba) japonica L., bot., en till nat.
fam. Cornaceæ hörande större buske, härstammande
från Japan. Jämte Aspidistra, Ficus och Fatsia är
A. en af de bladväxter, som oftast odlas i
boningsrum, hvartill den synnerligen väl lämpar sig; få
krukväxter hafva så små anspråk på lifvet som denna.
A. utmärkes i synnerhet genom sitt rika löfverk af
gulfläckiga, tämligen stora, tjocka, glänsande blad,
som till formen äro bredt lansettlika, tillspetsade;
frukterna äro röda eller gula bär.
G. L–m.

Aul (kirg.), kirgisisk tältby; kaukasisk by.

Aula (lat., grek. aule). – 1. Förgård,
kringgärdad öppen plats framför det homeriska
boningshuset, med altare åt Zeus Herkeios; sedan äfven inre
gård, ofta omgifven af pelarhallar. – 2. Förnämt
hus, palats. – 3. Akademisk samlings- eller festsal
centralhall i större etablissemang.

Aula, stad. Se Avola.

Aulæum (lat.), ridå.

Aulævill, Peter (namnet hämtadt från en
latinsk öfversättning af Hofgården, Munktorps
socken, där A:s farfar föddes), jurist, riksdagsman,
f. 1677 i Stockholm, d. 1757 därstädes. Ett rykte,
att han skulle vara son till Karl XI, är säkerligen
falskt. A. studerade i Uppsala, tjänstgjorde därpå
vid Svea hofrätt och Stockholms rådstufvurätt. 1703
blef han stadsnotarie, 1712 rådman och 1731
justitieborgmästare i Stockholm. Han insattes 1714 i
lagkommissionen för att utarbeta handelsbalken i den
nya lagen, ett arbete, som han till stor del ensam
fick utföra och hvarvid han ådagalade synnerlig
duglighet. A. var borgarståndets talman vid
riksdagarna 1734, 1738, 1740, 1742 och 1746 och
såsom sådan en af de mäktigaste männen i landet,
men spelade ingen mer betydande roll i frihetstidens
partistrider. 1719 fick han adliga privilegier, och
751 blefvo sönerna adlade under namnet von
Aulævill.

Aulaitsivik-fjord, en 130 km. lång fjord på
Grönlands västkust under omkr. 68° n. br. Den yttre
delen är tämligen smal, men den inre delen vidgar
sig till betydlig bredd och kallas af grönländarna
Tasiusarsuak ("den stora insjön"). På grund af
denna form förorsaka ebb och flod ganska stark ström
i inloppet. I den inre delen af fjorden utmynnar
en gren af inlandsisen, och isblock segla i regeln
omkring på vattnet, ofta i så stor mängd, att de
fullständigt spärra fjorden. Från A. började A. E.
Nordenskiöld sina inlandsvandringar 1870 och 1883;
en liten vik vid isranden kallade han "Sofias hamn"
efter sitt fartyg.

Aulard [ålar], François Victor
Alphonse, fransk historiker, f. 1849, deltog i kriget
1870–71, var sedan professor vid olika läroverk
och har sedan 1886 beklädt den af Paris’
municipalråd tydligen i radikalt partisyfte skapade professuren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>