Full resolution (TIFF) - On this page / pÄ denna sida - Auktion - Auktionator - Auktionera bort - Auktionist. Se Auktionator - Auktor - Auktorisation. Se Auktorisera - Auktorisera - Auktoritativ - Auktoritet - Aukuba - Aul - Aula - Aula - Aulaeum - Aulaevill, Peter - Aulaitsivik-fjord - Aulard, Francois Victor Alphonse
<< prev. page << föreg. sida << >> nÀsta sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
HÀr nedan syns maskintolkade texten frÄn faksimilbilden ovan.
Ser du nÄgot fel? KorrekturlÀs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlÀsts minst en gÄng.
(skillnad)
(historik)
sida ouppsÀgbara, taga betalning dÀrför och, hvad
vÀrre Àr, Àro utsatta för risken, att fastigheten sÀljes
för ett pris, som icke förslÄr till gÀldande af deras
intecknade fordran, och för att förebygga detta
tvingas att deltaga i bjudandet och eventuellt sjÀlfva
inropa fastigheten för att dymedelst rÀdda sitt
kapital. Detta system har sÀrskildt i senare tid visat
sig medföra betydande olÀgenheter, och 1903 Ärs
riksdag aflÀt till k. m:t en skrifvelse med begÀran
om Àndrad lagstiftning hÀrutinnan.
I frÄga om andra fastighetsauktioner Àn de
exekutiva mÄ erinras om stadgandet i jordabalken 1 kap.
2 §, enligt hvilket för försÀljningens giltighet fordras,
att köpet sker skriftligen och med vittnen, ett
stadgande, som eger giltighet Àfven vid auktioner och
som vid dem lÀmpligen kan iakttagas pÄ det sÀtt,
att auktionsprotokollet omedelbart efter förrÀttningens
slut förses med sÀljarens och köparens underskrifter
och bestyrkes med vittnen, i hvilket fall det gÀller
som köpekontrakt mellan parterna. Iakttages icke
detta, Àr Ätminstone icke sÀljaren bunden af den
vid auktionen skedda försÀljningen.
Jfr Almén, "Om auktion sÄsom medel att
Ă„vĂ€gabringa aftal", I, II (1897–1900), samt Trygger,
"Kommentar till Utsökningslagen" (1900–01, s.
280 ff.).
T. A.
Auktionator (jfr Auktion) l. Auktionist,
auktionsförrÀttare.
Auktionera bort, försÀlja genom auktion.
Auktionist. Se Auktionator.
Auktor, förr Àfven Autor (lat. auctor, egentl.
den, som frÀmjar nÄgot, af augere, öka), i allm.
upphofsman, anstiftare, uppfinnare; författare,
skriftstÀllare; sagesman. Inom de deskriptiva
naturvetenskaperna kallas auktor den, som först urskilt och
beskrifvit en varietet, en art, ett slÀkte eller en högre
systematisk enhet. För att gifva stadga Ät
nomenklaturen brukar man frÄn den linnéska tiden allmÀnt
att, i vetenskapliga arbeten, i synnerhet pÄ det
systematiska omrÄdet, efter naturföremÄlets namn
sÀtta i förkortning den förste beskrifvÄrens, auktorns,
namn. SÄ Àr i t. ex. Narcissus poëticus L.,
pingstliljans vetenskapliga namn, L., eller, sÄsom det Àfven
skrifves, Lin., en förkortning för Linné och anger,
att han var den förste, som gaf denna vÀxt dess
namn. Som auktor för slÀktet Narcissus Tourn. stÄr
dÀremot den 1708 aflidne franske naturforskaren
Tournefort, alldenstund han redan före Linné hade
urskilt det slÀkte, till hvilket pingstliljan hör. DÄ en
korrekt auktorsbeteckning ibland kan vara förenad
med ganska stora svÄrigheter, har man pÄ
internationella kongresser utarbetat och öfverenskommit om
regler, hvilka den enskilde forskaren i tvifvelaktiga
fall kan och bör följa.
G. A.*
Auktorisation. Se Auktorisera.
Auktorisera (fr. autoriser, af lat. auctor; jfr
Auktor), bemyndiga, befullmÀktiga, berÀttiga;
gifva stöd eller hemul Ă„t. – Subst.:
Auktorisation, Auktorisering.
Auktoritativ, stundom Autoritativ, som har
auktoritet; som har rÀtt och makt att pÄbjuda
(nÄgonting).
Auktoritet l. Autoritet (lat. auctoritas,
rÀttsgiltighet, myndighet, inflytande). 1. Laglig makt
och myndighet, som innehafves och utöfvas af
styrelser samt Àmbets- och tjÀnstemÀn inom ett
lagbundet samhĂ€lle. – 2. Offentligt Ă€mbetsverk,
Àmbetsmyndighet, förvaltningsverk, offentlig Àmbets-
eller tjÀnsteman; plur.: myndigheter,
"vederbörande". – 3. Anseende, bevisningskraft eller
vitsord ("hemul"), som tillÀgges nÄgon för snille, lÀrdom
eller erfarenhet utmÀrkt person (hans Äsikter,
yttranden m. m.) eller en skrift. – 4. Den person eller
skrift, som man tillÀgger ett visst anseende,
bevisningskraft, vitsord o. s. v. – Auktoritetstro,
en blind tro pÄ nÄgons uppgifter, Äsikter o. s. v.
Aukuba (Aucuba) japonica L., bot., en till nat.
fam. CornaceÊ hörande större buske, hÀrstammande
frÄn Japan. JÀmte Aspidistra, Ficus och Fatsia Àr
A. en af de bladvÀxter, som oftast odlas i
boningsrum, hvartill den synnerligen vÀl lÀmpar sig; fÄ
krukvÀxter hafva sÄ smÄ ansprÄk pÄ lifvet som denna.
A. utmÀrkes i synnerhet genom sitt rika löfverk af
gulflÀckiga, tÀmligen stora, tjocka, glÀnsande blad,
som till formen Àro bredt lansettlika, tillspetsade;
frukterna Àro röda eller gula bÀr.
G. L–m.
Aul (kirg.), kirgisisk tÀltby; kaukasisk by.
Aula (lat., grek. aule). – 1. FörgĂ„rd,
kringgÀrdad öppen plats framför det homeriska
boningshuset, med altare Ät Zeus Herkeios; sedan Àfven inre
gĂ„rd, ofta omgifven af pelarhallar. – 2. FörnĂ€mt
hus, palats. – 3. Akademisk samlings- eller festsal
centralhall i större etablissemang.
Aula, stad. Se Avola.
AulÊum (lat.), ridÄ.
AulÊvill, Peter (namnet hÀmtadt frÄn en
latinsk öfversÀttning af HofgÄrden, Munktorps
socken, dÀr A:s farfar föddes), jurist, riksdagsman,
f. 1677 i Stockholm, d. 1757 dÀrstÀdes. Ett rykte,
att han skulle vara son till Karl XI, Àr sÀkerligen
falskt. A. studerade i Uppsala, tjÀnstgjorde dÀrpÄ
vid Svea hofrÀtt och Stockholms rÄdstufvurÀtt. 1703
blef han stadsnotarie, 1712 rÄdman och 1731
justitieborgmÀstare i Stockholm. Han insattes 1714 i
lagkommissionen för att utarbeta handelsbalken i den
nya lagen, ett arbete, som han till stor del ensam
fick utföra och hvarvid han Ädagalade synnerlig
duglighet. A. var borgarstÄndets talman vid
riksdagarna 1734, 1738, 1740, 1742 och 1746 och
sÄsom sÄdan en af de mÀktigaste mÀnnen i landet,
men spelade ingen mer betydande roll i frihetstidens
partistrider. 1719 fick han adliga privilegier, och
751 blefvo sönerna adlade under namnet von
AulĂŠvill.
Aulaitsivik-fjord, en 130 km. lÄng fjord pÄ
Grönlands vÀstkust under omkr. 68° n. br. Den yttre
delen Àr tÀmligen smal, men den inre delen vidgar
sig till betydlig bredd och kallas af grönlÀndarna
Tasiusarsuak ("den stora insjön"). PÄ grund af
denna form förorsaka ebb och flod ganska stark ström
i inloppet. I den inre delen af fjorden utmynnar
en gren af inlandsisen, och isblock segla i regeln
omkring pÄ vattnet, ofta i sÄ stor mÀngd, att de
fullstÀndigt spÀrra fjorden. FrÄn A. började A. E.
Nordenskiöld sina inlandsvandringar 1870 och 1883;
en liten vik vid isranden kallade han "Sofias hamn"
efter sitt fartyg.
Aulard [Älar], François Victor
Alphonse, fransk historiker, f. 1849, deltog i kriget
1870–71, var sedan professor vid olika lĂ€roverk
och har sedan 1886 beklĂ€dt den af Paris’
municipalrÄd tydligen i radikalt partisyfte skapade professuren
<< prev. page << föreg. sida << >> nÀsta sida >> next page >>