Vladimir Lenin

Vladimir Ilitch Oulianov, win i wumi qqaren s yisem azayez Lenin, d yiwen seg yirgazen n tsertit, agrawliw, ameẓray asertan ameqran i ibeddlen udem n umaḍal deg lqern wis 20. D netta i d aqerru agejdan n tgrawla n Tuber 1917 deg Rusya, yerna d amezwaru i yessersen lsas n uwanek amaynut: Tadukkli n Tegdudiwin Tisuvyitiyin. Tasnaktit-is, i wumi qqaren Talinit, tefka udem amaynut i temsalt n umennuɣ n yimɣiden mgal anagraw amsihran d temnekda.
Temeddurt-is tamezwarut d usegmi
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Ilul deg wass n 22 Yebrir 1870 deg temdint n Simbirsk deg Rusya. Babas yella d amasay deg taɣult n usegmi, yerna d amdan yettwassnen s tezmert-is d uqader-is i tmussniwin. Ma d gma-s ameqran Alexander, yella d ameɣnas yettikki deg yimussuyen isertiyen i yessawalen ad ssufɣen Agellid Alexandre III seg udabu. Alexander yettwanɣa, d ayen i yessersen lxiq d lhemm deg wul n Vladimir, yerna yefka-as afud akken ad yekcem s tmerna deg ubrid n umennuɣ asertian.
Yekcem ɣer tesdawit akken ad yezrew tussna n usaḍuf, maca imi yella yettikki deg yimussuyen n yimɣiden, ssufɣen-t seg tesdawit. Ɣas akken, yessaweḍ ad yawi agerdas-is n usaḍuf, yerna yuɣal d amastan. Maca tussna n umussu amarksi d tameskant n tmetti i yessawḍen udem-is s amur ameqran.
Asaki asertan, anfay, d tussna n Talinit
[ẓreg | ẓreg aɣbalu]Seg useggas n 1893, Lenin yettwanfa srid ɣer Saint-Petersburg, yebda yeṭṭafar yernu yeqqar idlisen n Karl Marks d Friedrich Engels. Yeqbel s tidet d akken asmil n yimɣiden d ixeddamen d netta i d lsas n lebni n tegrawla.
Abbaẓ d Unfay: Deg useggas n 1895, yettwaṭṭef sɣur tmsulta n utsar(agellid n rrus), dɣa yettwanfa ɣer temnaḍt n Sibirya i kraḍ n yiseggasen. Dinna i yuɣ tameṭṭut-is Nadejda Krupskaya.
Akabar Abulčivik: Mi d-yeffeɣ seg Sibirya deg useggas n 1900, Lenin yunfa ɣer Tuṛuft Tutrimt (Lalman, Legliz, Taswisrit). Yebda asuffeɣ n uɣmis i d-yessawalen i tegrawla umi semman Iskra (« Tifawt »).
Deg useggas n 1903, deg useqqamu wis sin n Ukabar Amagday n Yixeddamen n Rrus (POSDR), Lenin yebḍa akabar-nni ɣef sin:
- Ibulčiviken (Bolsheviks): Wid yebɣan akabar yeqseḥen n yigrawliwen yettheggin ad awḍen ɣer udabu.
- Imenčiviken (Mensheviks): Wid yebɣan abrid afessas d uheggi ameẓẓayan.